Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Krönika: Mellan körsbärsträden på Sjövikstorget rann det tidigare en bäck…

KRÖNIKA. Det är inte det lättaste att känna historiens vingslag bland höghusen på Sjövikstorget. Mellan de stora flyttblocken och körsbärsträden på Sjövikstorget rann det på Årstafruns dagar ut en bred bäck i Årstaviken. Denna bäck finns inritad på Generalstabens karta tryckt 1865. Hur länge uppmätningarna och ritningsarbetet pågick med detta arbete vet vi inte. När allt var klart för tryckning hade järnvägen kommit till Liljeholmen och de bortsprängda stenarna från järnvägstunneln vid Nyboda hade tippats i vattnet vid stranden av Årstaviken och skapat ny mark. Här har det nu vuxit upp höga kontorshus.

Årstafrun berättade i sin dagbok måndagen den 7 maj 1798 att hon hade fått sex tjog kräftor av krögare Friman på Grönbrink. Krogen låg vid bäcken där tunnelbanan nu har sin uppställningsplats under motorvägen mot Södertälje. Här har alla spår av den en gång kräftrika bäcken för länge sedan försvunnit.

Det finns ett spår av de tidigare kräftrika vattnen och det är i lekparken Blomsterdalen. Det märks fortfarande att detta är en gammal sjöbotten och att sjön var drygt en meter djup. Min gissning är att det var här som krögare Friman fångade sina kräftor. Nu uppträder här ett helt annat djur, det är en stor drake med inbyggd rutschkana.

Måndagen den 28 juli 1806 skrev Årstafrun i sin dagbok att söte far och Hans Abraham hade rott till Grönbrink och där köpt porslin av traktör Södergren, som hade kommit efter krögare Friman på krogen Grönbrink. Det var sju färgglada äkta porslinstallrikar och två ostindiska fat som köptes. Porslinet var kantstött men för goda att använda vid gesällens måltider. Vem denne var framgår av räkningen av judar år 1816 i städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Gesällen i Grönbrink var jude sysslade med tryckeri och vi vet inte vad det var han tryckte. Han hade med sig en judisk lärling, som kom från en berömd rabbinsläkt.


Prästen lät sidan om Grönbrink i husförhörslängden vara tom. Troligtvis var han osäker när det gällde de två judiska pojkarna. Judarna fick endast bo i fyra städer och Brännkyrka socken var då inte en del av Stockholm. Vart de judiska pojkarna sedan tog vägen framgår inte av socknens handlingar. Det går inte att spåra det kantstötta porslinet i bouppteckningen efter Årstafrun.


Nästa gång vi skymtar spår av bäcken i olika handlingar är i på 1860-talet när Generalstaben fattade beslut av att låta sina lantmätare rita flera kartblad över Stockholm och stadens omgivningar. Europa hade gripits av nationalistisk yra. Bland akademiker och studenter föddes tanken på att skapa ett enda rike av länderna Danmark, Norge och Sverige. Dessa länder hade en gemensam historia sedan vikingatiden och det skulle inte bli några svårigheter att skapa en gemensam kultur och bygga en bro mellan de olika språken. Det nordiska var hotat från två håll, från den ryske björnen i öster och det framväxande germanska Preussen.


Ett av problemen för att förverkliga dessa drömmar låg i de södra delarna av Danmark, där det bodde både danskar och tyskar. Vilket land tillhörde de? Vad hände om Preussen angrep Danmark och krävde att få införliva dessa landskap i sitt eget land? Skulle Sverige i så fall skicka trupper till Danmark? Kunde detta innebära att vårt land drogs in i ett stormaktskrig och blev anfallet av både Preussen och Ryssland? Hur skulle Stockholm försvaras?


Den svenske kungen Karl XV träffade år 1863 vid ett par tillfällen den danske kungen Fredrik VII och utlovade svenskt stöd om Preussen skulle anfalla Danmark. Detta var en fråga om den svenska konservativa regeringen inte hade informerats om. Regeringen greps av panik. Den svenska hären var inte rustad för ett krig mot Preussen och flottan behövde förnyas. Kungen tvingades nu att meddela kung Fredrik VII att några svenska trupper kunde inte skickas till Danmarks försvar.

Rädslan för ett anfallskrig var anledning till att Generalstaben tog ett beslut av att låta rita kartblad över Stockholm och dess omgivningar. Chef för generalstaben var Carl Ludvig von Hohenhausen, som var född på Sveaborg 1787. Hans pappa var amiral och hade stupat i slaget vid Svensksund den 20 augusti 1789 som befälhavare för fartyget Björn Järnsida.


Sonen Carl Ludwig fick flytta med sin mamma till hennes släktingar i Linköping och här växte han upp. Det blev militär utbildning och senare blev han en av Karl XIV Johans förtrogna och delade kungens åsikter om att det bästa för Sverige vore att få en varaktig fred och att inte göra några utfästelser till andra länder om militär hjälp. Carl Ludvig von Hohenhausen var mycket konservativ. Han ville rusta upp försvaret och mötte ständigt motstånd från riksdagens borgare och bönder.

Den tidigare kräftrika bäcken finns ordentligt utritad på kartan. Järnvägen var helt ny och spåret gick från Liljeholmen över en bro över bäcken till Nybodatunneln. Både bron och tunneln var platser för militären värda att försvara. Nybodatunneln med sitt enda järnvägsspår finns bevarad och ingången är stängd med en stor port av järn. Den ligger avsides i det nybyggda området vid tvärbanans station Årstadal.

Tunneln byggdes år 1858 och som arbetskraft användes fångarna från Långholmen. De bevakades av polis så att de inte skulle få tillfälle att stjäla sprängmedel. Vilka som arbetade med den eleganta stensättningen i tunnels valv vet jag inte.

Text och bild: Carin Önnestam 
Bild: Sjövikstorget, Årstadal

Carin Önnestams blogg

Mer om och av Carin Önnestam här.

Litteratur
Eskil Olån : Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige. Tryckt 1924 Projekt Runeberg
Norstedts Sveriges Historia 1830-1920 Kapitlet Omtvistad utrikespolitik
Generalstabens karta 1865

Carin skriver på sin Facebooksida 24 april 2019:
Det fanns en gång en bäck från Hägerstensåsen till Årstaviken. Här har jag hittat den gamla järnvägsbron över bäcken. Det gick också bra för ortens människor att gå över bron. Brofästena är idag på den ena sidan gömda bakom byggskrot och uppställda lastbilar och på den andra av motorvägen till Södertälje. Det var längesedan det fanns kräftor i denna bäck.


Publicerad 17:49, 23 april 2019
  • Kommentera
Annons:
Annons:

Nyheter

PRENUMERERA

KALENDER

MEDBORGARFÖRSLAG

Läs om olika förslag som medborgare lämnar in till sin stadsdelsnämnd. Du kan också lämna in ett själv.

Lämna in medborgarförslag
Dagens Fråga

Senaste veckan har två dödsskjutningar ägt rum längs röda linjen. Vi frågade invånare i Bredäng och Sätra hur deras vardag påverkas av skjutningarna.

Mathias, Bredäng
– Det är tragiskt att det händer men jag går fortfarande ut på promenader.

LÄS ÄVEN: Så vill stadsdelen skapa trygghet efter mordet i Bredäng

Barbro, Masmo
– Det skulle vara bra med mer poliser ute regelbundet generellt, då kunde man gå ut på kvällar.

Dragana, Fittja
– Jag har bara jobbat här i Sätra i tre veckor och jag trivs bra i området. Jag påverkas inte av skjutningarna.

LÄS ÄVEN: Skjutning i Bredäng – en man död

John, Bredäng
– Jag känner mig personligen inte otrygg här men man tänker så klart på sina barn och vill att de ska växa upp på en trygg plats.

Maj-Britt och Jonatan, Bredäng
– Vi känner oss mer och mer otrygga och funderar på att flytta.

Adam och Cecilia med familj, Bredäng
– Det skapar en otrygghet och man tänker efter var man vistas och när man vistas på olika platser.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 16:33, 12 mars 2024
Annonser
Annons:Mäklarringen
Annonser
Annons:
Annons:betting utan svensk licens
Annons:alla-casinon-2020
Annons:
Annons:
Annons:Casinostugan
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:BÄTTRESTADSDEL
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:casino utan svensk licens
Annons:
Annons:
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: