Lokalhistoria: Många döda i stor explosion i Vinterviken

LOKALHISTORIA. Den 11 juni 1868 kl 14.30 exploderar det i Vinterviken. Nobel har experimenterat ett tag med nitroglycerin. Smällen hörs över hela stan. 14 personer mister livet och fönster går sönder ända inne på Stora Nygatan i Gamla stan.

Explosionen inträffade i ett envåningshus av trä, indelat i sex rum. Två rum vid ena gaveln disponerades av Alfred Nobels bror, Robert Nobel såsom bostad och kontor, två rum vid den andra gaveln användes av en plåtslagare, dels som bostad, dels verkstad med härd och öppen eld. Mitt i huset låg två rum, avsedda för rening och förvaring av sprängolja samt patronering för gurdynamit.

Här fanns vid tillfället 450 kg explosiva hel- och halvfabrikat. Och i ett närbeläget ”fabrikshus” – sannolikt ett nitrerhus där nitroglycerin framställdes och separerades – fanns ytterligare 250 kg sprängmedel. Robert Nobel och Alarik Liedbeck befann sig tillfälligtvis på annat håll och undgick därigenom att skadas.

Det var i laboratoriet där ngl-patroner (nitroglycerinpatroner) tillverkades som explosionen ägde rum. Laboratoriet förstördes, liksom även ett boningshus och en mindre verkstadslokal.

De materiella skadorna var omfattande men koncentrerade till just laboratoriebyggnaderna. Husen var brandförsäkrade till 53,500 rdr i det engelska bolaget Emperial.

– Av laboratoriebyggnaden och de två mindre trähusen som stått alldeles bredvid fanns endast några stenar från grunden och ett par bjälkar, skriver Aftonbladet 12 juni 1868.

Dagen efter står det i Aftonbladet:
– Några obetydliga lemningar, utom de igenkänneliga af liken, hafva äfven påträffats, strödda här och hvar kring den plats, der laboratoriebyggnaden stod, såsom brända benknotor, stympade och förbrända delar af finger, små brunstekta och fnöskeliknande skinnstycken, en hårfläta och lösslitna hårtoftsar, trasor af kläder, som efter olyckan befunnit hängandes i träden eller liggande på marken. Allt detta är ihopsamlat i ett par korgar – en sorgelig syn.

Av undersökningen framgick att nitroglycerin transporterades in och tappades i det därför avsedda rummet. En av de omkomna hade i uppdrag att tappa nitroglycerin i lerkrukor och förflytta dessa över ett stengolv. Om sprängolja hade spillts på golvet och krukorna drogos över sådana fläckar, uppstod ett knastrande från lokalexplosioner.

Arbetskamrater intygade, att de gång på gång hade varnat mannen och tillsagt honom att väl upptorka spilld olja samt att lägga bräden på golvet för att undvika den farliga gnidningen mellan lergodskrukornas botten och det hårda golvet.

Han hade dock ej brytt sig om varningen, och antagligt är, att den första impulsen till explosionen skett genom friktion på ovan angivet sätt. En möjlighet kan ju även ha varit, att tändningen skett från plåtslagarverkstaden, där arbete med öppen eld under dagen pågått. Men som tidningarna samfällt påpekade: det fanns ingen överlevande, som kunde framlägga några bevis.

Robert Nobel var för tillfället inne i Stockholm för att möta sin fru, och Alarik Liedbeck var i sin bostad, varför de givetvis undgingo att skadas.

Text: Anna Maria Karolina Sjödin

Källor:
Nitroglycerin Aktiebolaget 1864 – 1964
Dyno Nobel Sweden AB, Arkiv
Hugo Wester, C-uppsats vt 2001, Stockholms Universitet, Historiska insitutionen.
Kronolänsman Mellins rapport RA/1206.01 Civildepartimentet I, EI, 1868-0918, Volumnr 980, Aktnr 8b

Olyckan 1868 var den största i Vintervikens historia. År 1874 exploderade återigen fabriken och 12 personer omkom. I slutet av 1800-talet beslutade man på grund av olycksrisken att flytta dynamitlagren till ett skogsområde i nuvarande Botkyrka kommun; det fick namnet Vinterskogen och var i bruk ända in på 1970-talet. Tillverkning av sprängmedel fortsatte i Vinterviken till 1921 men Nitro Nobel AB hade viss verksamhet kvar till ända till 1980-talet.
Källa: Wikipedia

• historia

• Kommentera