Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

debatt nitrolackfabriken (1)

Debatt: Arkitekt: Så kan Lövholmen få samma framtid som Norra Djurgårdsstaden

DEBATT. Jag är arkitekt och bekymrad över utvecklingen och rivning av byggnaderna på Lövholmen. Det bör istället restaureras och rymma blandade verksamheter, integrerade lägenheter plus nya bostäder mellan de befintliga husen. Av 21 byggnader på Lövholmen har man tänkt riva 17! Då försvinner stora delar av karaktären som man i stället kunde arbeta vidare med. Det vore en hållbar lösning för staden, invånarna, ekonomin och miljön.  

Det är väl bättre och enklare att riva och bygga nytt då? Nej, de mest attraktiva områdena för bostäder i Stockholm, är i de flesta fall de där man bevarat gamla byggnader som renoverats eller integrerats med nya byggnader. De mest eftertraktade är ofta de i renoverade eller ombyggda gamla byggnader. Folk trivs bäst där man bevarar lager på lager av historia, eller där nya byggnader samsas med gamla. Vissa kanske menar att byggnaderna ser risiga ut nu. Krossade fönster och graffiti. Det kan jag hålla med om. Men det gör alla förfallna byggnader innan de renoveras. Och dessa har låtits förfalla med avsikt att riva. 

Det är bastanta rejäla tegelbyggnader, med bra ljusinsläpp, fina fönster och ritade av för tiden erkända arkitekter. Bygg gärna nytt men riv inte allt enkom för att ge plats åt nya byggnader i tegel, gjorda för att klara brand, explosion och hårt slitage.  Det är enormt kortsiktigt tänkt att riva. Fastighetsbolagen måste ta sitt ansvar. Om de köper mark i industriområde för att förädla, då måste de också räkna med besvärlig sanering och att byggnaderna renoveras och byggs till, och inte rivs. Det är en förutsättning när byggnaderna man förvärvat är klassade som kulturhistoriskt viktiga och inte får förvanskas eller rivas.

Föroreningar i marken? Måste man verkligen riva? Man har lyckats att sanera mark i ett flertal liknande områden i Stockholm med framgång (tex Norra djurgårdsstaden). Det går här också. Det är klart att det är lättare att sanera om man tar bort husen helt, men det går även att göra med byggnaderna kvar. Att man påstår att detta inte är möjligt stämmer inte. Är miljöundersökningarna, som ofta beställs av byggbolagen själva, helt opartiska? Är slutsatserna korrekta? 

karta Lövholmen
Stora delar av lövholmen är grönklassat, dvs näst högsta klassningen.

Givetvis blir slutsatsen om att riva eller bevara ett avvägande mot den ekonomiska insatsen, men staden kan inte endast utgå från ekonomiska vinstintressen hos aktörerna. 

Det är inte stadens uppgift att hjälpa byggbolag att ta den enklaste vägen att riva, och bygga effektivt och billigt. Man har medvetet låtit husen förfalla och vanvårdas för att lättare få riva, och nu säger man att man måste riva p.g.a. skick och en dyr sanering. Sanering har fastighetsbolagen vetat från början att man måste utföra när man väljer att utveckla industritomter som på Lövholmen. 

Ska vi tillåta att vår stadsbild och historia suddas ut för alltid, trots klassade byggnader som inte får förvanskas eller rivas, för att byggbolagen ska maximera vinsten och oftast förvanskar staden med  arkitektur som är inaktuell om 5-10 år? 

Hammarby sjöstad tycker de flesta redan är passé, liksom 80- och 90-talshusen blev redan efter 15-20 år. Det är inte staden eller samhället som vinner på rivning, utan endast byggföretagen. Staden och invånarna blir den största förloraren. Att bevilja ett rivningslov för en grönklassad byggnad som Nitrolackfabriken, vore att skjuta sig själv i foten. Och ett hån mot staden och det skyddssystem vi har där man inventerat och klassat alla byggnader. Varför klassar vi byggnader om man sen inte behöver förhålla sig till det? Varför lyssnar inte stadsbyggnadsnämnden på Stadsmuseet som är experter? Politiker må vara duktiga, men de är inte experter i arkitektur, byggnadshistoria och stadsplanering.

Tyvärr har man sällan höga ambitioner med nivå på arkitekturen eller väljer byggdelar av kvalitet som håller långsiktigt. Man tar genvägar för att bygga billigt,  spara utgifter (som tex sanering/renovering), och maximera varje cm2 som går att sälja. Det blir ofta standardfönster och räcken i aluminium och ihåliga gipslådor som håller  30-40 år innan de ska rivas eller byggas om igen. Miljövänligt? Inte det minsta. Trots många nybyggnationer är det de gamla husen de flesta vill bo i. 

Ett fåtal nybyggnationer håller högre klass, och de åldras också mer värdigt, och där trivs man också bättre. Oftast säljs husen när det är uppförda, så långsiktighet och kvalitet behövs inte längre. Och stadsbilden får lida. Stadens historia raderas för alltid, och kvar står trendigt kortsiktiga skal som snabbt blir inaktuella eller åldras på ett dåligt sätt. Vi kan inte ha ett Skansen överallt, och jag är absolut för att bygga modernt och nytt, men det går att göra ihop med gammalt som får stå kvar. Nitrolackfabriken kommer vara en vacker och funktionell byggnad även om 150 år, om den sparas. Att ta vara på det vi har är det bästa vi någonsin kan göra.

Precis som med Klarakvarteren är det ett oåterkalleligt drag att riva gamla byggnader som bär på en rik och intressant historia. Alla älskar gamla bevarade byggnader i stan. Invånarna och inte minst turisterna som är viktiga för staden dras till de bevarade eller väl omgjorda stadsdelarna. Sällan till nya bostadsområden. Gamla stan, stora delar av Östermalm, Södermalm osv. Vad vore detta om vi bara rev allt för att bygga nytt? Inte hållbart varken för stadsbilden eller miljön. Tänk hur vacker innerstaden skulle varit om man behöll lite mer av Klarakvarteren. En del behövde rivas för ny infrastruktur men inte allt. Man rev vackra kyrkor, industribyggnader, teatrar, hotell, palats och hela bostadskvarter. Skulle man riva så idag? Nej men det är inte jämförbart med Gamla stan, det är så gammalt tänker många kanske. Det är jämförbart, för om 50 år anses dessa industribyggnader ännu mer värdefulla. Det är förlegat tänkande som bevisats fel ur stadsplaneringsaspekt både i forskning och i praktiken. På 70-80-talet var man väldigt nära att riva hela Münchenbryggeriet. Något politikerna stoppade då i sista stund. Är vi glada eller ledsna idag för att det fick stå kvar och fått nya funktioner?

LÄS ÄVEN: De vill rädda historisk industribyggnad på Lövholmen: Vi kan få en Berlinkänsla här

Nu har ni chansen att skriva historia för staden och agera rätt, för nu är det Lövholmens tur. Man vill riva det mesta, och bygga nya bostäder vid vattnet, utan historia och karaktär som speglar området och gör det unikt. De befintliga byggnaderna är gedigna, ritade av vid tiden kända arkitekter och de trots allt kulturhistoriskt värdefulla och klassade och enligt 9 kap. 34 § Plan- och bygglagen. D.v.s. rivningslov ska ej ges för byggnader som bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Järlaområdet hade inte varit lika attraktivt att bo i om man tagit bort alla vackra industribyggnader. Vad skulle finnas kvar då där som lockade? Där fightades det länge om industribyggnader man först ville riva. Idag är alla tacksamma att man inte rev och radade upp enbart flerbostadshus. Tack och lov bevarades de och skapar mervärde både kulturellt, ekonomiskt och historiskt med bostäder blandat med verksamheter i en levande symbios. Vad vore Norra Djurgårdsstaden som ny stadsdel idag utan alla bevarade industrihallar, gasklockor osv? Inte alls lika attraktivt. De nya kvarteren där har vävts in med de gamla som ger området karaktär och historia. 

En stadsdel ska växa fram över hundratals år och inte hastas fram under ett par år. Lövholmen bör få samma framtid som Norra Djurgårdsstaden. Då kan man inte arbeta utifrån från en stadsplan som utgår från hur mycket man kan riva, istället för vad som kan bevaras och var man kan ge plats åt nytt. Den industriella siluetten av Lövholmen är viktig del av stadsbilden med sin karaktäristiska fasad mot vattnet, Reimersholme och Hornstull. Jag ser den varje dag och den ger mig vibbar av att vara i en internationell storstad där det finns plats för alla. 

LÄS ÄVEN: Debatt: Därför kan inte framåtblickande politiker rösta för rivning av Nitrolackfabriken

Bygg nytt, bygg till, bygg om – gärna! Jag lever på det i mitt yrke. Men vi måste  tänka längre än ett fåtal år framåt. Riv inte gamla, vackra och fungerande byggnader som har en historia att berätta. Med utsmyckningar i fasaderna, fasadskyltar och portar som vittnar om en annan tid, och en värdefull byggkvalitet. 

För det kommer aldrig byggas liknande igen. Renovera och bygg om/till och ge det nya funktioner som kulturhus, gym, saluhall, skola, lägenheter osv. Att riva 17 av 21 byggnader för ett helt nytt bostadsområde, är inte att integrera gammalt med nytt, och inte långsiktigt eller hållbart.

Lär av misstagen och lär av vinnande koncept där man lyckats bevara, och som alltid blivit succéer för boende och turismen. Se på Köpenhamn, industriområdet i tyska Ruhr där man skapat nya gröna landskap mitt i de nedlagda industrierna och fått en enorm vinst med rekreativa parker, och omtalas ständigt internationellt som en förebild. Se på London, Berlin, New York mfl där man lärt sig att bevara gamla byggnader och hela områden med historia och karaktär samtidigt som man petar in nya byggnader i hålrummen, eller bygger till befintliga byggnader med nya moderna. Karaktären går aldrig att återskapa när allt rivs. Det är inget jag tycker, jag vet det i mitt yrke som arkitekt. Att bevara vårat arkitekturarv är det är det bästa investeringen staden kan göra för sina invånare och sin egen framtid som en attraktiv stad.

Vill man bygga billigare finns det mark i utkanten av staden som har enklare förutsättningar. Det är viktigt att staden statuerar exempel för framtidens byggande. Dessa krav måste staden och politikerna ställa på alla utvecklare som vill förädla mark i våra få återstående industrikvarter i staden!

Avslutar med att bifoga en bild på före och efter rivning av regeringsgatan 8. Byggnad ursprungligen från 1600-talet, fasaden ritad av Fredrik Liljekvist (som bl.a. ritade Dramaten). Tänk om dessa byggnader fanns kvar idag eller gjorts om för nya funktioner istället för att rivas!

Vi måste tänka om till nämndmötet den 16 juni, och istället se den enorma vinsten det är att behålla dessa häftiga byggnader och det mervärde det ger området, staden och människorna som kommer vilja flytta dit eller besöka det för ett restaurangbesök. Vi behöver områden med karaktär, där gammalt möter nytt, och med diversifierad stadsbild med blandat bostäder, verksamheter och kultur.  Hoppas att politikerna tar sitt ansvar och tänker längre, och tänker om. 

Filip Jacobson, arkitekt,  utbildad på Kunglige Danska Konstakademins skola för arkitektur i Köpenhamn

Texten är skickad till Anders Reinberg, enhetschef på stadsbyggnadskontoret och Joakim Larsson (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden m.fl.  

Publicerad 16:24, 15 juni 2021
Annons:
Annons:

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
MEDBORGARFÖRSLAG

Läs om olika förslag som medborgare lämnar in till sin stadsdelsnämnd. Du kan också lämna in ett själv.

Lämna in medborgarförslag
Stöd logoBättre Stadsdel

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
Dagens Fråga
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: