Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

HUSGRUND-collage

Debatt: Så kan förtätningen av villaområden fortsätta – exempel från Mälarhöjden

Publicerad 18:02, 25 juni 2024

DEBATT. Enfamiljshus omvandlas till flerfamiljshus och innan bygglovsprocessen vunnit laga kraft ger stadsbyggnadsnämnden byggherren möjligheten att ”bygga på egen risk”.

Här kan du prenumerera på Bättre Stadsdel

I Stockholm och då synnerligen Mälarhöjden och Hägersten pågår ett stort antal bygglovsärenden där politikerna vill lösa bostadsproblematiken genom att ge byggherrarna rätt att förtäta klassade villaområden med flerfamiljshus, utan att visa hänsyn till eller beakta allmänheten och de boende i områdets rättigheter.

Gröna oaser och parker finns tillgängliga, samtidigt som enfamiljshus omvandlas till flerfamiljshus i en allt raskare takt. En ny inriktning och som inte är förenligt med områdets syfte med detaljplanen, översiktsplanen och strategidokumentet Varsam utveckling av småhus- och villaområden, men som politiker och byggherrar kringgår. Något som kan få stora och långvariga konsekvenser för de boende och bebyggelsestrukturen i området.

De boende i stadsdelen liksom de lokala politikerna i stadsdelsnämnden är närmare och mer insatta i processerna. Här finns motståndare till exploateringen och lokalpolitikerna har informerat sina politiska kollegor i stadsbyggnadsnämnden där man tar beslut om bygglov och detaljplaner. Men politiker i stadsbyggnadsnämnden tar inte hänsyn till det utan ”kör över”.

Med flerfamiljshus menas tre eller fler bostäder på en fastighet som enligt detaljplanen är avsedd för en till två bostäder.

LÄS ÄVEN: Så ser politikerna på förtätningen av trädgårdsstaden – välbesökt möte i Älvsjö gav flera svar

Kommersiella fastighetsutvecklare och byggherrar köper enfamiljshus dyrt för att bygga flerfamiljshus, vilket konkurrerar ut enskilda familjer att bli villaägare. Trenden tycks under senare år gå från 3 – 4 lägenheter per fastighet till 8 – 12 lägenheter.

Detta gynnar inte stadsmiljön i Mälarhöjden; det riskerar på sikt att grovt förvandla stadsdelen utan att något politiskt beslut i denna riktning har fattats. Det blir ett slags “planering” där bara marknaden och affärsmässiga intressen styr. 

Exempel på några sådana pågående projekt med flerfamiljshus på villatomter i Mälarhöjden är:

  • Basen12, Ugglemossvägen 19
  • Rosimunda 12, Storsvängen 43
  • Svanevit 7 på Uttinivägen 8
  • Sprätthöken 2, Sankt Mickelsgatan 86
  • Bellmanskällan 4, Pettersbergsvägen 14

Alla godkända av stadsbyggnadsnämnden för 8 – 12 bostadsrätter och fyra av dem har samma byggherre.

Hur kan den utvecklingen rimma med den strategi som stadsbyggnadsnämnden i Stockholm tagit beslut om under 2021 som ett komplement till plan- och bygglagen, “Varsam utveckling av småhus- och villaområden”? Varje tänkbar innebörd i begreppet varsamhet måste betyda att denna marknadsstyrda förtätning bör stävjas. Den ligger inte i de boendes intresse.

Andra kommuner runt Stockholm, exempelvis Botkyrka och Huddinge, tolkar detaljplaner och bestämmelser för äldre villaområden som att områden angivna med BÖ/ BF (bostäder med fristående hus) inte får bebyggas med flerbostadshus, bland annat efter en vägledande dom i HD.

Politikernas brist på planering av bostäder leder till att man förlitar sig och överlåter till byggherrarnas bostadsplanering. 

Vad händer på Ugglemossvägen?

Av pågående projekt ovan är det Basen12 på Ugglemossvägen 19 i Mälarhöjden som kommit längst i byggprocessen. Ett enfamiljshus som rivits för att omvandlas till flerfamiljshus med 8 bostadsrätter. 

Byggherren har till dags dato fått rivningstillstånd, bygglov och startbesked av stadsbyggnadsnämnden och påbörjat färdigställandet där omfattande sprängningsarbetet, uppbyggnad med fyllnadsmassor utförts liksom stommen till grunden nu är på plats.

LÄS ÄVEN: Förtätning pågår: Ytterligare en villa rivs i Mälarhöjden – grannar flyttar

Enligt stadsbyggnadsnämnden innebär startbeskedet man givit till byggherren att denne bygger ”på egen risk”. Hur är det möjligt i en demokrati, ett rättssamhälle, trots att bygglovet överklagats och bygglovet ännu ej vunnit laga kraft?

Bygglovet har överklagats i flera instanser, Länsstyrelsen, Mark & Miljödomstolen och befinner sig nu hos Mark & Miljööverdomstolen (MÖD) där man väntar in ett prövningstillstånd följt av ett domstolsbeslut som upphäver bygglov för ett flerfamiljshus på fastigheten. 

Sakägarna åberopar följande skäl varför beslut om bygglov ska upphävas: 

  • Inte korrekt tolkat gällande detaljplan och tillämpat hänförliga domar.
  • Inte följt Stockholms stads strategidokument ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden”.
  • Inte korrekt på ett otal punkter tillämpat, Plan- och Bygglagen (PBL), Plan- och Byggförordningen (PBF), Miljöbalken (MB) och övriga riktlinjer, lagar och förordningar.
  • Inte bevakat det allmänna intresset utan endast kommersiella intressen, d.v.s. gått byggherren till mötes utan hänsyn till befintlig boende- och bebyggelsestruktur.

Den aktuella detaljplanen (stadsplanen) för Mälarhöjden avser byggnation av enfamiljshus något som stadsbyggnadskontoret (SBK) tidigare inte undersökt, haft tillgång till alla handlingar för ett korrekt tjänstebeslut. 

Ska flerfamiljshus uppföras i villaområden med beteckningen BF/BÖ måste en ändring av stadsplan upprättas enligt gängse process för planärenden eftersom den aktuella planen avser bostäder enfamiljshus. Ingenstans i detaljplanen står det att flerfamiljshus får uppföras.

Basen 12 har i likhet med övriga projekt en byggherre som med hjälp av källare, vindar, ljusschakt och utanpåliggande trappor (loftgångar), burspråk, m.m. skapar lika mycket biareor eller mer än boareor. Syftet är helt klart att man avser att omvandla biareorna på vind och källare till boareor för sov- och arbetsrum.

LÄS ÄVEN: Ny rivning av villa – Mälarhöjdsföreningen och grannar protesterar

Unikt för Basen12 är att inget av de pågående projekten har ett så omfattande och krävande sprängningsarbete och fyllnadsarbete vilket på framsidan mot Ugglemossvägen resulterar i en nästan 14meter hög byggnad med 4 våningar. 

På det viset kringgår man bestämmelserna för gällande planhandlingar som anger BÖ2, dvs fristående hus med max 2 våningar.

Man kan undra hur stadsbyggnadskontoret kunnat undvika att förstå och tolka konsekvenserna av byggherrens intentioner och kringgå gällande lagar och bestämmelser på de boendes bekostnad? 

Stoppa förtätningen av villaområden är något som borde varit på plats från stadsbyggnadsnämnden för länge sedan, något som enkelt kunnat utföras med ett förtydligande av att alla klassade planer för villaområden avser enbart enfamiljshus.

Varför har så inte skett, av vilken anledning har sådana självklarheter inte kommit på plats? Många invånare som drabbas till förmån för några få privata intressen.

Karl-Erik Jonasson

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: