Krönika: Litteraturen behöver få samexistera för att blomstra

KRÖNIKA. För någon vecka sen utsågs årets Stockholm läser-bok på Skärholmens bibliotek. 2023 års bok blev novellsamlingen ”Till vår ära” av författaren Alejandro Leiva Wenger. Novellerna beskriver ett samhälle som håller på att falla sönder och där olika grupper i förorten använder ett eget språkbruk. Det ofta djärva språket som författaren själv använder får mig att tänka på debatten om vad som är bra litteratur och om vi håller på att utarma det svenska språket. 

Var tredje person läser inte en bok
För bara ett par år sen rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att var tredje person aldrig läser en bok på fritiden. Vi vet att läsning har betydelse för vår språkutveckling och för förmågan till fantasi och inlevelse. Så vad måste till för att få fler att läsa böcker? 

I samband med förra årets Augustpris skrevs det bland annat om att de nominerade antingen var för tråkiga eller för svåra att läsa. Skulle det främja läsandet om böckerna som nomineras var mer spännande och lättlästa? 

LÄS ÄVEN: Krönika: Därför är det viktigt med lokala proteströrelser – se på Telefonplan

Låt olikheter få blomstra
Vi människor behöver få känna tillhörighet. Därför behövs berättelser som speglar alla delar av vårt samhälle, olika platser och språkbruk där vi kan känna igen oss. Vi behöver fler böcker och sammanhang där grupper som inte upplever sig representerade av samhället kan känna igen sig – det ökar intresset för läsning. 

Låt den unga förortsbon känna igen sig såsom den konservative akademikern gjort i många år. Lyft fram olikheter, ge litteratur och språk utrymme att blomstra i samexistens med varandra. Men stöp inte allt i samma form. 

LÄS ÄVEN: Krönika: En trädgårdsmästares iver

Debatten trampar fel

De flesta utmärkelser inom litteratur har instiftats för att hedra någon idag död författare eller för att främja litteratur som berör ett specifikt ämne eller samhällsgrupp. Vanligtvis finns ett antal kriterier som behöver vara uppfyllda för att en bok ska nomineras. Att följa fasta kriterier skapar kontinuitet, särskiljer utmärkelsen från andra och skapar traditioner. 

Det är här någonstans som debatten trampar fel.

Vi behöver inte inkludera all litteratur i de utmärkelser som redan finns. För att främja att en större variation och bredd av litteratur uppmärksammas behöver vi istället skapa utmärkelser med andra kriterier, som så småningom blir till nya traditioner. Det berikar både vår läsning och samhället i stort. 

Sofia Gad, Gröndal. Skribent som skriver om näringsliv och samhällsfrågor och är författare till en barnbok.  

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Trevlig läsning!  Här klickar du för att prenumerera.

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• krönika
• Sofia Gad

• Kommentera