
”Här kan hägrarnas sten ligga”
Åsikter hägersten Publicerad 23:05, 30 mars 2016KRÖNIKA. “Naturligtvis har det funnits hägrar vårt område. Senast jag såg en ungfågel var en höstdag. Den satt på grannens tak och såg ensam ut. Jag är övertygad om att hägern var en vanlig fågel i vårt område under vikingatiden. Då måste enligt den norska folktron alla unga pojkar akta sig för den välsjungande och vackra flickan Gonnlud. Hon var av jättarnas släkt och kunde konsten att förföra männen med sina hägerfjädrar. Då glömde de allt de skulle göra och ramlade rakt in i ett kärleksrus.
Mitt kvarter i Mälarhöjden, Sprätthöken, började bebyggas för ungefär 80 år sedan och vi köpte huset försommaren 1967. Redan efter några veckor kom de äldre och berättade att de hade åkt skridskor och spelat bandy på vår tomt. Stora delar av kvarteret Sprätthöken var då en grund sjö, där grodor hoppade runt på somrarna och i strandkanten växte ätbara svampar. En dam var övertygad om att Carl Mikael Bellman hade jagat hare på vår tomt medan hennes man glatt påstod att det enda ätbara djuret på var tomt var hägrar, som Bellsmans glada gäng sköt med pilbåge. Det var därför som området hette Hägersten. Stenen fanns ju fortfarande kvar i ett hörn av tomten. Det enda jag trodde på av allt detta var att stora delar av vår tomt hade varit en sjö.
De första åren i huset var en häktiskt tid. Jag hade bara som tonåring varit på genomresa i Stockholm. Allt var nytt och främmande för mig. Först efter ungefär fem år började jag fundera över vad namnet Hägersten betydde. För mig innebar ordet sten att här gick det att förtöja en båt. Häger var för mig en helt ny fågel, arten fanns inte i min barndoms Göteborg.
Nu har jag läst mig till att namnet Hägersten lanserades under medeltiden. Det var namnet på den plats där båtarna från Bromma kunde lägga till. Runt stenen fanns det mängder av hägrar. På andra sidan av Mälaren inte långt från nuvarande Solviksbadet låg Kungsstenarna. Kungsstenarna finns kvar än idag och de syns bra från Klubbensborg. Men var finns Hägrarnas sten? Den borde ligga någonstans nedanför Tornvillan. Sedan en annan fråga som jag ställde mig. Kände medeltidens människor till fågelarten häger?
Nu blev historien spännande för mig. Redan under vikingatiden började de mest inflytelserika männen att jaga med hjälp av falkar. Hägern var en stor fågel och köttet lär ha varit välsmakande. Fjädrarna tog man hand om och av dessa gjordes bland annat plymer. Hägern fick status som ett kungligt bytesdjur. Nu kan vi alla fundera över vilken medeltida kung det var som for från Kungsstenarna för att jaga häger med falk till andra sidan av Mälaren.
Den bergiga södra sidan an Mälaren kallades under medeltiden för Sörmlandsmården. I bergsskrevorna trivdes tallar och i dess kronor kunde hägrarna häcka. I viken där Klubbensborgs småbåtshamn nu ligger trivdes fisk och här kunde hägrarna äta sig mätta.
Det är mycket som har hänt sedan hägrarna häckade i mitt område. Så småningom vågade folk bygga små hyddor bland tallarna på Sörmlandsmården. De högg ner träden för att få virke till hus och båtar. Hägrarna hade inte längre några höga träd att bygga sina bon i och måste söka sig till andra trakter. Kvar blev namnet Hägersten.
Igår strövade jag runt bland klipporna vid Klubbensborg. Här kan man bara ana sig till den ursprungliga naturen. Når området fick sommarstugebebyggelse började man bygga terrasser och odla blommor. Mellan dessa slingrade sig trappor ner till stranden, där det fanns en brygga. Jag spanade efter Kungsstenarna, tog sikte på dem och försökte lista mig till var stenen hade legat. Jag hittade ett bra ställe och upptäckte att här hade drängarna före kylskåpens tid hjälpts åt att bygga ett litet kallförråd för livsmedel. Trähyllorna finns fortfarande kvar.
För ett par år sedan var hägrarna tillbaka vintertid till vårt område. Då fanns det också hägrar vid sjön Trekanten. Några ungfåglar syntes inte till och jag anar att de vuxna hägrarna inte lyckades hitta några högstammiga tallar, vars toppar vore bli lämpliga för ett bobygge.
Jag tror inte att miljöansvariga i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd skulle uppskatta om hägern kom tillbaka som häckfågel. Sjöfåglar sprider sin avföring i vattnet och detta kan innebära att badvattnet förorenas. Vi, som bor i området, vill sommartid kunna ta en simtur i Trekanten eller i Mälaren. Här är det ännu en gång människorna som har segrat över hägrarna.”
Carin Önnestam
Tidigare krönikor av Carin Önnestam
Artikel om Carin Önnestam
Läs mer:
Mest lästa:
- Med inspiration från USA: Entreprenör öppnar lekland med nytt koncept i Liljeholmen
- Nu svarar Liljeholmsgallerian på toakritiken: Negativ publicitet är aldrig roligt
- Villa beskjuten – en gripen misstänkt för mordförsök
- Så förbereder sig skolorna inför våld och hot: Det finns inte en mall
- Efter skolskjutningen – så agerar skolorna i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen
Följare 19,5k