”Det finns ett stort sug efter kulturella mötesplatser”

DEBATT. Alla är nog överens om att Lövholmen är en öde och övergiven plats i stadsdelen. En gammal orörd fabriksmiljö från 30-talet som bara väntar på att omvandlas till lukrativa lyxbostäder.

Men att det finns sug efter kultur märktes på onsdagskvällen. Då var det  vernissage på utställningen Code /kəʊd/ på Färgkontoret  i det gamla Beckershuset,  en av få  platser i stadsdelen för konst utanför kommersialismen.  Vernissagen var öppen för alla och kostade inget.

Code /kəʊd/ är en grupputställning av första årets masterstudenter vid Konstfacks institution för konst, kurerad av andra årets masterstudenter i Curating Art vid Stockholms universitet.

Fernando Caceres, peruansk konstnär som nu arbetar som konservator på några av statens konstmuseér, visar sin utställning om steriliseringarna i Peru under Fujimoris regim.

Sara Aracteh lyssnar på peruanska kvinnors berättelser på Quechuaspråket.

Till vernissagen kom det närmare 250 personer med anknytning till Konstfack. Kvällens vernissage var ännu ett exempel på vad stadsdelen saknar. Bibliotek? Bio? Galleri? Inget sådant finns planerat i stadsplaneringen.

Och särskild inbjudande är det inte heller i gallerian där det knappast finns någonstans att sitta utan att man tvingas köpa en fika för priset av en dagens lunch.

Bara på Liljeholmskajen finns det ett antal fotografer som har uttryckt en önskan för någon slags konstgalleri i området.  Liljeholmstorget vore ett bra val eftersom det är helt dött när det gäller kultur, som Bättre stadsdel påpekat flera gånger.

Text och foto: Alex Farnsworth 

• konstfack
• kultur
• lövholmen

• Kommentera