Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

skiss örnsberg

Debatt: Därför måste byggplanerna för Örnsbergs industriområde stoppas – så kan planen bli hållbar

Publicerad 17:12, 21 oktober 2025

DEBATT. Vi berörda bostadsrättsföreningar välkomnar att Örnsberg utvecklas, men vi saknar övergripande analyser och en sammanvägd bedömning av hur invånarnas behov ska kunna tillgodoses med så många som 1 350 nya bostäder. 

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

De många förtätningsprojekten innebär en stor befolkningsökning i de västra stadsdelarna av Hägersten-Älvsjö. Det påverkar förstås grönytor, skolsituation och annan samhällelig service såsom barnomsorg, äldreboende och vårdcentraler. Särskilt kollektivtrafiken, som redan idag har ett högt tryck, kommer inte att räcka till.

Att analysera ett projekt i taget, utan att räkna med de ökade behov som uppstår då nya invånare flyttar in, är inte en tillfredsställande stadsplanering. Det skapar problem både i närtid och i framtiden att vi plötsligt blir mer tätbebyggda än innerstaden!

Vi anser att förslaget på ny detaljplan för Örnsbergs industriområde bör återremitteras och att större hänsyn tas till medborgarnas behov, påverkan på omkringliggande fastigheter samt stadens egna och andra myndigheters riktlinjer.

Härutöver vill vi peka på tre huvudsakliga problem med detaljplanen och de förbättringar vi föreslagit i ett gemensamt yttrande till Stadsbyggnadskontoret: 

Problem 1. Den planerade bebyggelsens utformning

  • Den planerade bebyggelsens arkitektur skiljer sig starkt från områdets karaktär och kan inte sägas medföra att industriområdet omvandlas till bostadskvarter som integreras väl med resten av Örnsberg/Aspudden.
  • Färgskalans dova bruna nyanser är inte Örnsberg/Aspuddens identitet! Den verkar snarare hämtad från Axelsbergs färgsättning eller någon av de forna industribyggnaderna.
  • Husen blir för höga, både i förhållande till övriga Örnsbergs låga byggnation och befintliga bostadshus utmed Jakobsdalsvägen och Instrumentvägen, som är fyra-fem våningar höga. 
  • Att bygga så högt i en lågt liggande sänka, utplånar områdets topografi och tar bort de siktlinjer som idag finns från omgivande mark, gångstråk och fastigheter.
  • De höga och sammanhängande huskropparna blockerar solljuset på gårdar och gator under större delen av året. Även befintliga grannfastigheter och Örnsbergs centrum hamnar i skugga och berövas på dagsljus. 
  • De inneslutna gårdarna bildar gated communities. Det linjerar dåligt med övriga Örnsbergs och Hägerstenshamnens öppna gröna gårdar mellan husen.



Förslag: Örnsberg bör bevaras som en lågmäld och charmig stadsdel. De nya kvarteren kan bättre integreras i området genom att

  1. Inga nybyggen i området blir högre än fem våningar. Möjligen ett eller två punkthus om maximalt tio våningar, under förutsättning att Örnsbergs centrum får behålla sin eftermiddags/kvällssol.
  2. Färgskalan vägleds av kulturmiljöutredningens beskrivning av nuvarande bebyggelse: ”Färgskalan på fasader är ljusa grå, vita och blå kulörer blandat med rött och gult tegel samt röd och ockragul puts.” 
  3. Gårdarna öppnas upp så att solljus kan leta sig in och de gröna rummen tillgängliggöras.

Problem 2. För lite hänsyn tas till barnen

  • Örnsbergs industriområde är det största exploateringsområdet i hela Hägersten, men ingen ny skola planeras. När Hägerstenshamnens skolas filial på Jakobsdalsvägen försvinner, saknas en tydlig plan för vart barnen ska ta vägen. Att yngre barn separeras och hänvisas till andra skolor betydligt längre bort kan vara ett brott mot barnkonventionen.
  • Av planeringen framgår att utbyggnad av Hägerstenshamnens skola kan komma att ske i framtiden, vilket riskerar att omgivande mark tas i anspråk. Den flitigt utnyttjade Arken-parken har redan reducerats med en tredjedel i och med förskolan Maja Myra.
  • De inneslutna förskolegårdarna är mörka och solfattiga. Storleken om cirka 1 100 m2 vardera underskrider rejält det rekommenderade minimibehovet 3 000 m2. Barnen hänvisas till de närbelägna redan hårt belastade Arken-parken och Fågelparken.
  • Förskolegårdarnas friyta per barn anges till 15–16 m2. Stockholmssnittet för förskolors friyta är 25,6 m2, vilket redan är långt under Boverkets norm om 40 m2.
  • Ingen dedikerad förskola med gård planeras, vilket kan innebära att ingen förskola alls finns kvar i området efter femton år.



Förslag: Beakta barnkonventionen, normer och stadens egna riktlinjer genom att

  1. Bygga en skola som kan tillgodose ett ökat behov av elevplatser, när detaljplanen nu ändras och möjlighet finns. Alla yngre barn ska kunna gå i skola i sitt närområde! 
  2. Tillse att de planerade förskolornas friyta per barn uppnår minst Stockholmssnittet och att antalet barn per avdelning inte överstiger Stockholms stads egna mål.
  3. Bygga en större park i området för att tillgodose barnens behov av solljus och friyta.

Problem 3. Underskott av offentliga grönområden

  • Även om det omarbetade förslaget bevarar mer naturmark, är det fortfarande för lite tillgänglig grönyta inom detaljplaneområdet. Närbelägna grönområden är redan idag hårt belastade och riskerar att inskränkas i framtiden.
  • Många av de grönytor som räknas in i detaljplanen finns på de för allmänheten icke tillgängliga innergårdarna.
  • Det saknas gröna rum och offentliga mötesplatser, som normalt finns insprängda i stadskvarter och bidrar till livskvalitet och gemenskap för både gammal och ung.
  • Brädgårdsparken, som skapas i västra delen av området, har mer karaktär av gångstråk. Användningen av parken hämmas av en kvarvarande teknisk anläggning; av att falla i skugga från nya sjuvåningshuset mot tunnelbanan; samt eventuell uteservering.
  • Den dagvattenpark som planeras motverka översvämning på Instrumentvägen intill nuvarande Mikroskopet 2, är inte tillräckligt stor för att räknas som park. Nyplanteringar kan inte ersätta den mängd vatten som idag sugs upp av den gamla magnifika lönn, som klassas som skyddsvärt jätteträd.

Förslag: En grönare, trivsammare och mer hållbar boendemiljö kan tillskapas genom att

  1. Bredda Brädgårdsparken istället för att bebygga fastigheten Provröret 7. Utöver att skapa en riktig park för både barn och vuxna, tillskapar det en större öppning mot Axelsberg och integrerar därmed bättre dessa båda stadsdelsområden med varandra.
  2. Utöka dagvattenparken med växtlighet och sittplatser, så att den fungerar som ett offentligt rum utöver huvudfunktionen. Bevara jätteträdet och tillse att marken inte hårdgörs, för att minska det vattendjup som beräknas öka här trots skyfallsrännan. 
  3. Betänka stadens egna riktlinjer för en hållbar och klimatanpassad stadsutveckling med grönblå kvaliteter.



Det finns flera skäl till att Aspudden och Hägersten är mycket populära: stadsdelarnas charm med lågmäld bebyggelse med mycket grönt mellan husen, en blandning av upplåtelseformer, närheten till tunnelbanan, flera parker och naturområdet längs Mälaren och i Vinterviken. 

Det är bra att det byggs bostäder. Men det ska göras med beaktande av alla de riktlinjer, mål och utfästelser som tagits fram genom erfarenhet och forskning. 

Bygg för människor. Både de som ska flytta in och de som redan bor här.

Brf Kungsörnen, Brf Hägerstenshamnen 5, Brf Hägerstenshamnen 4, Brf Hägerstenshamnen 3, Brf Gubben Noak 6, Brf Noaks Ark

Detta är en nedkortad version av ett gemensamt yttrande över detaljplanen för Örnsbergs industriområde från bostadsrättsföreningarna ovan

LÄS ÄVEN: Därför vill Malin stoppa höghuset i Örnsberg – namninsamling lockar många

LÄS ÄVEN: Debatt: Nya förslaget för Örnsberg: Inte för sent att tänka om – så kan området utvecklas
LÄS ÄVEN: Debatt: Planerad jättebyggnad i Örnsberg förstör stadsdelens karaktär
LÄS ÄVEN: Granskning pågår: Nytt omarbetat förslag med 1350 bostäder i Örnsberg – nu med flera höga hus
LÄS MER: Arkitekturprogram för Örnsbergs industriområde 

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: