Clarissas och Karins förslag:

Stockholm 2016-05-13

Medborgarförslag

Barnperspektivet i planeringen behöver stärkas. Mark behöver avsättas för barns behov. Vi föreslår att en barnkonsekvensanalys görs i syfte att garantera barns rättigheter och en god utemiljö i detaljplaneringen av Lövholmen. Innan beslut fattas om vilken grad av exploatering som ska gälla för området Lövholmen måste konsekvenserna för barns utemiljö belysas och beaktas.

Barns utemiljö ignoreras i dagens planering

Barns behov av goda utemiljöer tycks många gånger ignoreras i dagens planering. År 2006 motionerade Cecilia Obermüller i Stockholm kommunfullmäktige om att ge stadsledningskontoret uppdraget att i samarbete med övriga berörda nämnder göra en handlingsplan för att stärka barnperspektivet i planeringen. Motionen avslogs med argument att det redan fanns ett handlingsprogram som slog fast att barnkonventionen ska genomsyra stadens verksamhet oavsett om den bedrivs i egen eller enskild regi, bolag eller stiftelse. Vi ifrågasätter att så sker idag.

Stockholms planering tycks inte ta större hänsyn till barns och ungas behov av plats och utrymme i staden. Stora brister finns t.ex. när det gäller förskolors och skolors gårdar. Rekommendationen för förskolgårdar i stadsdelen Liljeholmen/Hägersten är 10 kvadratmeter per barn, byggda förskolor i Årstadal har 7 kvadratmeter och planerade förskolor i Årstadal har 4,3 kvadratmeter. (Exploateringskontoret Stockholms stad enligt SvD 8/2 2016). Den planerade skolan i Årstadal, Sjöviksskolan, kommer att få en gård med 4,5 kvadratmeter per barn.

Detta ska jämföras med Boverkets vägledning till de allmänna råden för förskol- och skolgårdar som nämner att 30 per barn i grundskolan- och 40 kvadratmeter per barn i förskolan och minst 3000 kvadratmeter för en gård är rimliga mått (se Boverkets allmänna råd 2015:1; Boverket rapport 2015:8, Vägledning Gör plats för barn och unga!, Faktaruta 10.)

Utemiljön är avgörande för barns utveckling och livskvalitet

Det råder stor enighet bland forskare om betydelsen av bra lek- och utemiljöer i närheten av bostaden och på gårdarna runt förskolor och skolor för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Så här skriver miljöpsykologen Maria Nordström (http://www.slu.se/maria-i-nordstrom 2016): ”Stadsplanering ur ett barnperspektiv uppmärksammar det faktum att barn behöver plats och utrymme i sin närmiljö och att frågan om plats och utrymme för barn är avgörande för deras utveckling och livskvalitet. Kvantitet är med andra ord en fråga om kvalitet för barn.

För att barn ska kunna lära sig att gå, springa och röra sig behöver de utrymme. Impulsen att sätta igång att röra sig – att pröva sina ben – utlöses av att barnet börjar röra sig och samtidigt upptäcker att det finns plats där det kan röra sig. Rörelseimpulsen och platsutrymmet är sammankopplade i barnets upplevande och erfarenhet.

Utan tillgången till plats i termer av fysiskt utrymme blir barns utveckling allvarligt negativt påverkad. Rörelse är grundläggande för individens utveckling och är en förutsättning för att individen ska kunna lära känna sina egna resurser liksom omgivningens karaktär och villkor.”

Antalet barn i åldrarna 1-15 år i Liljeholmen kommer att öka med 77% under nästa decennium

Vi föreslår att det görs en barnkonsekvensanalys av den planerade bebyggelsen för Lövholmen och att denna även innefattar att undersöka hur den planerade bebyggelsen kan komma att påverka och påverkas av omgivande områden, Liljeholmen, Årstadal och Gröndal. Stadsdelen Liljeholmen/Hägersten har redan genomgått en stark förtätning och planeringen av förskolor och skolor ligger efter. Liljeholmen har idag en stor andel barn och antalet barn (1-15 år) beräknas öka med 1832 barn (77%) under nästa decennium, vilket utgör 40 % av hela stadsdelens ökning för denna åldersgrupp. Ökningen av antalet förskolebarn beräknas till 558 barn enbart i Liljeholmen.

En barnkonsekvensanalys underlättar för staden att skapa attraktiva livsmiljöer

Det kommer redan att behövas nya platser och lokaler för rekreation, föreningslokaler, fritidsgårdar, bibliotek, parker, idrottsanläggningen etc, , förutom skolor och förskolor. Dessa behov måste inrymmas i de exploateringsplaner som nu är aktuella. Genom att upprätta en barnkonsekvensanalys1 kan staden tänka efter före och planera för barns behov och även synliggöra vikten av att bevara stadsdelens grönområden. En stad som fungerar för barn, fungerar för alla.

Vi föreslår att staden upprättar en barnkonsekvensanalys inför planerad utbyggnad på Lövholmen.

Med vänliga hälsningar

Clarissa Kugelberg

Karin Schibbye

Gallie Eng