Debatt: Så kan skolelever i Stockholm få mer kunskap om allemansrätten

DEBATT. Den 20 september är det Allemansrättens dag. Kunskap om denna rättighet och de skyldigheter den medför är nyckeln till att fler ska kunna ägna sig åt friluftsliv. Här spelar skolan en avgörande roll, men tyvärr efterlevs det nationella målet för friluftsliv i skolan dåligt. Om den svenska traditionen att vistas fritt i naturen ska leva vidare måste mer göras, skriver Svenskt Friluftsliv och deras medlemsorganisationer. 

Nya siffor visar att 77 procent av länets kommuner antingen inte vet eller inte har svarat på om man har gett sina idrottslärare möjlighet att fortbilda sig i friluftsfrågor och två tredjedelar genomför begränsade eller inga insatser för att stimulera friluftsliv i skolan. Dessutom har 17 av 26 kommuner svarat att de saknar en politiskt antagen friluftsplan.

Det är illa. Studier har visat att bristen på kunskap är ett hinder för att utöva friluftsliv. Därför är informationsöverföring om nyttan med friluftsliv och allemansrättens principer särskilt viktig i skolan, där vi når alla barn. Forskning visar att undervisning med inslag av fysisk aktivitet och vistelse i naturen ökar miljömedvetenheten, och främjar elevernas inlärning och prestationer även i teoretiska ämnen. Dessutom motverkas stillasittande och psykisk ohälsa.

Sverige har tio friluftspolitiska mål, men vid en utvärdering förra året konstaterades att det åttonde – ett rikt friluftsliv i skolan – inte efterlevs. Enligt Naturvårdsverket saknas också en nationell uppföljning av målet.

I grundskolan finns undervisning om allemansrätten med i kursplanernas centrala innehåll, men i praktiken har undervisningen om friluftsliv ändå en svag ställning. Klasserna är stora och många lärare kämpar med tidsbrist och indragna resurser. Samtidigt anser sex av tio kommunpolitiker i landet, att det är ett problem att det saknas kompetens hos lärare, ämnesövergripande friluftsundervisning och stöd från skolledningen.

Siffrorna visar tydligt att målet om ett rikt friluftsliv inte tillämpas i praktiken – det saknas både förutsättningar och uppföljning. 

Därför uppmanar Svenskt Friluftsliv kommunerna att ge skolan de verktyg som krävs för att alla elever ska få kunskap om allemansrätten.

1. Ge skolorna förutsättningar att prioritera friluftskunskap och utomhusundervisning 
2. Ge möjlighet till lärare att fortbilda sig i friluftsfrågor
3. Anta en friluftsplan med tydliga indikatorer som följs upp årligen

Att stärka friluftsundervisningen är en viktig pusselbit för att den svenska allemansrätten och traditionen med ett rikt friluftsliv ska leva vidare, så att även framtidens generationer kan njuta av vår vackra svenska natur.

Josefine Åhrman, generalsekreterare (GS) Svenskt Friluftsliv

Stina Rigbäck, föreningschef BirdLife Sverige
Kristina Ljungros, GS Friluftsfrämjandet
Sara Brunskog, GS Svenska Frisksportförbundet
Anette Almström Kovacic, ordförande Riksförbundet Hälsofrämjandet 
Marika Markovits, ordförande riksförbundet Pilgrim i Sverige
Bodil Åström, GS Riksförbundet Sveriges 4H
Sten Frohm, GS Sportfiskarna
Christer Eriksson, ordförande Svenska Båtunionen
Dag Lidén, GS Svenska Jägarförbundet
Dag Johansson, GS Svenska Kanotförbundet
Kees de Jong, VD Svenska Kennelklubben
Fredrik Norén, GS Svenska Kryssarklubben
Mikael Olausson, GS Svenska Livräddningssällskapet 
Susanne Maarup, förbundschef Svenska Orienteringsförbundet
Maria Ros Hjelm, GS Svenska Turistföreningen

Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 27 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har 1,8 miljoner medlemskap. Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesperson gentemot regering, riksdag och myndigheter.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se 0709-449519

• debatt
• skolelever
• Svenskt Friluftsliv

• Kommentera

Annons:

Annons: