Debatt. Därför är det dags att släppa in de idéburna i äldreomsorgen

DEBATT. Redan 2016 skrev Stockholms läns Äldrecentrum i en rapport att ”Den idéburna sektorn är inte alltid så uppmärksammad inom äldreomsorgen, vid sidan om den kommunala och den privata.

Det som är gemensamt för den idéburna sektorn är att man har ett tydligt fokus på vem man är till för och en väl förankrad värdegrund.” Äldrecentrum konstaterar att ”Den idéburna sektorn är i Stockholm, jämfört med övriga landet, stor vad gäller vård- och omsorgsboenden, 20 procent av platserna, men liten inom hemtjänst, sex procent av omsorgsmottagarna”.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Vem man är till för och fokus på värdegrunden är viktigt. Det visar inte minst Socialstyrelsens nationella enhets- och brukarundersökningar för särskilt boende åren 2012–2019:

• Äldreboenden som drivs av idéburna aktörer hade sammanlagt högst kvalitetsresultat.
• I en fördjupad analys bland enbart fristående aktörer drar forskarna slutsatsen att idéburna äldreboenden har bättre kvalitetsresultat än äldreboenden som drivs av vinstdrivande företag.
• Idéburna äldreboenden hade högst personaltäthet, högst andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, mest nöjda brukare och bäst tillgång till sjuksköterskor.

Dessutom återinvesterar de idéburna verksamheterna allt överskott i sin verksamhet.

I stort sett vill alla verksamheter växa, men hindren är många: kompetens, tid och kapital, för att nämna några. Ointresset syns hela vägen från regeringen till kommunerna. I Tidöpartiernas (M, KD, L och SD) budget för 2025 på över 3 000 sidor nämns ”idéburen välfärd” en gång. Den rödgröna majoriteten (S, V, MP) i Stockholms stad nämner i sitt förslag till budget 2025 på 591 sidor ”idéburen välfärd” en gång, på sidan 299. De skriver ”staden ska främja idéburen äldreomsorg”.

Men trots dessa läpparnas bekännelser missgynnas de idéburna välfärdsverksamheterna ofta i upphandlingar. I Stockholms stad svarade 80 procent av politikerna/partierna efter valet 2022 att de kan ”tänka sig/överväga att ta initiativ till fler idéburna offentliga partnerskap”, så kallade IOP. Nu har politikerna/partierna möjlighet att visa att deras utfästelser inte bara var läpparnas bekännelse.

Sedan den 1 januari 2023 får kommuner och regioner reservera deltagandet i vissa upphandlingar för idéburna organisationer inom välfärden, till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvård. EU-domstolen har uttryckligen godtagit att medlemsstater kan reservera upphandlingar för idéburna aktörer även utanför artikel 77 i upphandlingsdirektivet. Svenskt Näringsliv, Konkurrensverket och Kommerskollegium har protesterat. Lagrådet ansåg att det inte fanns någon anledning att avstyrka förslaget. Det här är en stor framgång för det svenska civilsamhälle som tillhandahåller välfärdstjänster.

Så nu är det dags för politikerna/partierna att ta fasta på den här möjligheten. Vi bevakar hur den rödgröna majoriteten (S, V, MP) i Stockholms stad behandlar EU-domstolens beslut från den 1 januari 2023 i sina budgetar för 2027 och framåt. Kommer de att ta detta beslut på allvar?

Bengt Sundell (tidigare V), Aspudden

LÄS ÄVEN: Debatt: Tre år av kritik – vem tar ansvar för äldreomsorgen?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du publicera en debattartikel eller insändare? Eller krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Bengt Sundell
• debatt
• idéburen äldreomsorg

• Kommentera