Debatt: Oroande att politiker försöker styra vad äldre ska gilla på matbordet
Åsikter Publicerad 17:38, 29 december 2025DEBATT. Måltiden är en viktig del av vården och omsorgen, därför är måltidsrummet, maten och drycken, atmosfären, lugn och ro, och framförallt måste måltiden få ta tid, stress och tidspress kan öka ät-svårigheterna.
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här
Jag anser att detta ska vägas in när man diskuterar stadens nya matprogram för stadens äldre inom hemtjänsten och inom äldreboendena.
I Bättre stadsdel den 17 december fanns en artikel om kritik mot stadens nya matprogram: Kritik mot nya matprogrammet: Äldre ska inte behöva äta kikärtsbiffar. Johan Nilsson (M) menar att en ökad andel vegetarisk kost riskerar att gå ut över de äldres hälsa och matglädje. Nilsson fortsätter:
”Att det nya matprogrammet innebär en ökad andel vegetarisk kost tycker jag är ett bekymmer främst för äldre inom vår äldreomsorg…/de äldre förtjänar att få sin önskekost, inte kikärtsbiffar eller spenatsallad…”.
Det är bekymmersamt och lite oroande att en politiker försöker styra vad de äldre ska tycka om att äta. Johan Nilsson vet tydligen inte så mycket om stadens matprogram eller om kikärter. 2023 kom Livsmedelsverket ut med sin rapport om kopplingen mellan kost och utvecklingen av demens: Kost och demens, om ”minskad demensrisk med hälsosam mat. En kost som är rik på vegetabiliska livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter (kikärter), nätter och oljor, med små mängder av rött kött.”
Livsmedelsverket skriver ”Vi ser att det är samma matvanor som minskar risken för de stora folksjukdomarna som också kan bidra till att bromsa försämringen av kognitiva funktioner och minska risken för demens. Kostens positiva effekter kan bland annat bero på att den minskar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som i sig ökar risken för demens”.
2023 beräknades cirka 150 000 svenskar lida av en demenssjukdom. Lägger vi till de som har en lindrig kognitiv nedsättning är ca 200 000 svenskar drabbade. Fram till 2050 beräknas antalet med demens öka med närmare 80 procent. Globalt sett uppskattas att 40 procent av alla demensfall i världen skulle kunna undvikas genom miljö- och livsstilsförändringar (Livington et al 2024).
Hälsosamma matvanor anses vara en av de livsstilsfaktorer som har potential att bromsa förloppet när hjärnan åldras (van Soest et al, Samuelsson 2022). Enligt Livsmedelsverket är medelhavskosten med stor andel vegetabiliska livsmedel såsom frukt, grönsaker, baljväxter (kikärtor), nötter, fullkornsprodukter, men endast små mängder rött kött, hade den mest gynnsamma effekt på övergripande kognitiv funktion.”.
Om Johan Nilsson svarar ja till att äta lunch med stadsdelens ledande partirepresentanter (S, V, MP) som den 20 december i Bättre stadsdel, gärna skulle ta en lunch med Nilsson. Glöm då inte att påpeka att en matlunch ska ses som en helhetsupplevelse, det gäller alla ung som senior, och att medelhavskosten, där Nordisk kost har föreslagits som ett alternativ till medelhavskost (grönsaker, frukt, baljväxter (kikärtor) kopplas till minskad utveckling av demenssjukdom och då framförallt till Alzheimers sjukdom.
Bengt Sundell (V), Aspudden
LÄS ÄVEN: Replik: Vi tar gärna en lunch så du får uppleva hur en hållbar måltid smakar
LÄS ÄVEN: Kritik mot nya matprogrammet: Äldre ska inte behöva äta kikärtsbiffar
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla: redaktionen@battrestadsdel.se
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k