Debatt: Är Stockholm en bäverkommun?

DEBATT. Är Stockholms en bäverkommun? Om inte – kan Stockholm bli en bäverkommun? Vill Stockholm bli en bäverkommun?

Ledarkrönikan i tidningen Norra Skåne hade den 18 februari 2025 rubriken ”Flitiga bävrar klår mänskliga byråkrater”. Enligt ledarkrönikan behöver Sverige fler kommuner med bäverenergi. Ledaren menar att det tar för lång tid att bygga i Sverige – från plan till första spadtaget tar det i snitt över 4,7 år.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Ledaren tar som utgångspunkt en händelse i Tjeckien vid floden Klabava, sydväst om Prag, där förhandlingar pågick i sju år. Projektet drog ut på tiden eftersom de ansvariga byråkraterna inte kunde komma överens om ett dammbygge vid floden (SVT 13/2 2025).

Ledarkrönikan i Norra Skåne lyfter fram flitiga bävrar som exempel och föredöme på handlingskraft – att faktiskt få något gjort. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skriver i en studie att det i vissa fall kan vara bättre att återinplantera bäver än att anlägga våtmarker på andra sätt.

Här är några färska tidningsrubriker som pekar på passivitet och långsamhet som en del av orsaken till att byggandet går så trögt:

• ”Byggandet i Stockholm släpar efter.” ”Vi har inte råd att fastna i ett läge där politiken fortsätter att vara passiv.” ”Bostadsbyggandet alarmerande trögt i Stockholm.”
(Svensk Fastighetsförvaltning, 24/4 2025)

• ”Den byråkratiska processen kring bygglov och detaljplaner, där det i genomsnitt tar 8,4 månader att överklaga en detaljplan.” ”Svårigheter att få tag på byggbar mark.”
(Svensk Byggtidning, 13/8 2025)

• ”Tyst från politiken trots akut bostadsbrist.”
(Debatt i Dagens Arena, 16/4 2025)

• ”Behöver vi fler bostäder?” ”Även låghusbebyggelse går att förtäta och dela, men det kräver lite mer fantasi och nytänkande. Kod Arkitekters projekt K500 visar hur en halv miljon lägenheter skulle kunna tillskapas genom förtätning av småhusområden – en delahemsrörelse.” ”Det är hög tid för svenska politiker och svensk byggbransch att ta till sig detta.”
(Dagens Arena, 26/8 2025, tidskriften Arkitektur)

I Djurliv den 11 februari 2025 refererades samma händelse under rubriken ”Ivriga bävrar: gnagare driver ett tjeckiskt våtmarksprojekt efter år av mänsklig fördröjning”. Dammprojektet startades 2018 och har hittills kostat medborgarna 1,2 miljoner dollar (cirka 10 miljoner kronor).

Tjänstemän och byråkrater hade hoppats kunna bygga en barriär för att skydda Klabavafloden, som innehöll akut hotade kräftor. Den tjeckiska naturskyddsmyndigheten beskriver vad som sedan hände:

”De byggde en våtmark med dammar och kanaler. Området är ungefär dubbelt så stort som planerat. Bäverfamiljen gick sedan vidare till en ravin som omgav dammarna, där naturvårdarna ville bygga små dammar för att möjliggöra översvämningar och hjälpa till att återväta området. Hittills har bävrarna byggt minst fyra dammar i ravinen och arbetar på fler.”

Tjänstemännen uppskattade besparingarna för statskassan till 30 miljoner tjeckiska koruna (cirka 30 miljoner kronor).

Bäverstammen i Sverige ligger på cirka 150 000 individer. Vad skulle inte alla dessa kunna åstadkomma i skapandet av våtmarker?

Enligt ledarkrönikan i Norra Skåne är de effektivaste kommunerna när det gäller ledtider för bostadsbyggande – från ritbord till första spadtag – Trosa, Karlstad och Västerås. Där tar processen cirka 3,1 år per projekt. Ledarkrönikan frågar sig: var är bävrarna när man behöver dem?

På Svenska Dagbladets debattsida den 29 december stod rubriken ”Reglerna skapar byggkris i städerna”. Debattörerna skriver:

”För att få fart på byggandet krävs att flera av våra regelsystem görs om i grunden. Miljökonsekvensbeskrivningar bör övervägas att avskaffas.”

Hjälper det med avregleringar? Är avregleringar den enda vägens politik – en enkel lösning utan innehåll?

Betänk att redan i dag lever hälften av världens befolkning i städer, en siffra som förväntas öka till nära 70 procent år 2050. I Sverige bor redan omkring 80 procent av befolkningen i tätorter.

Till sist något att fundera över:

”Bävrar spelar en viktig roll i våra stadsdelar genom att skapa och upprätthålla ekosystemtjänster, men deras närvaro kräver också att vi vidtar åtgärder för att skydda både dem och vår miljö.”
(Ur Bättre stadsdel)

Bävern skapar våtmarker som ökar den biologiska mångfalden, filtrerar försurat vatten och dämpar effekterna av översvämningar och torka.

Vad krävs för att göra Stockholms stad till en bäverkommun?

Tänk på alla omkullvälta elsparkcyklar som bävrarna skulle kunna släpa till lämpliga platser. Tänk på de våtmarker som de skulle kunna återskapa.

Den 7 april 2026 infaller Internationella bäverdagen.Har Stockholms stad tänkt uppmärksamma denna innovativa och enträgna varelse?

Allt är nästan möjligt.

Bengt Sundell (V), Aspudden

LÄS ÄVEN:Debatt: Vi satsar stort på hbtqi-personers rättigheter – här är vad vi gör

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• bäver
• Bengt Sundell
• debatt

• Kommentera