Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

illustration äldreboende

Debatt. Så kan vi undvika kollaps av äldreomsorgen

Publicerad 17:25, 26 januari 2025

DEBATT. Aftonbladet skrev den 2 januari 2025 en ledare med rubriken ”Snart kan ingen ta hand om våra äldre”. En vecka tidigare, den 26 december 2024, publicerades en annan ledare: ”Snart får du duscha din mamma och pappa”.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Båda texterna bygger på rapporten från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ”Välfärdens kompetensförsörjning. Personalprognos 2023–2033 och strategier för att klara kompetensförsörjningen”.

Enligt SKR behöver 65 600 nya medarbetare anställas inom äldreomsorgen under perioden 2023–2033, från dagens 204 000 till 270 000 anställda. Samtidigt väntas 40 000 av de nuvarande medarbetarna gå i pension inom tio år. Dessutom beräknas antalet personer som är 85 år eller äldre – och beroende av äldreomsorg – öka med 60 procent fram till 2033.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Den 3 januari 2025 publicerade Dagens Nyheter en artikel om samma rapport, med rubriken ”Utan invandring hotas den svenska välfärden”. Artikeln konstaterar att mer än en tredjedel av undersköterskorna och majoriteten av vårdbiträdena i Sverige är födda utomlands. Om åtta år förväntas utrikes födda och deras barn utgöra hälften av den tillgängliga arbetskraften. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder i sex av tio kommuner.

SKR:s rapport pekar på flera faktorer som kan påverka behovet av nya anställda inom välfärden:

  • Ökad heltidsarbete: Om deltidsanställda inom äldreomsorgen ökar sin arbetstid med tre timmar i veckan skulle behovet av nyanställningar minska med 8 100 personer.
  • Lägre sjukfrånvaro och högre pensionsålder: Om pensionsåldern höjs från 64,2 år till 66 år kan rekryteringsbehovet minska med 15 300 personer.
  • Utbildningssatsningar: Fler behöver avsluta gymnasiet och genomgå SFI (svenska för invandrare).

Trots dessa möjligheter kvarstår stora utmaningar, särskilt eftersom äldreomsorgens personal ökade med endast cirka 14 000 personer, eller åtta procent mellan 2013 och 2023.

Den borgerliga Tidöregeringen (M, L, KD, C och SD) har infört en mer restriktiv migrationspolitik, trots att välfärdsyrkena redan har en stor personalbrist. Andelen utrikes födda bland välfärdsarbetarna har ökat från 13 procent 2013 till 22 procent 2023. I kommunerna är över hälften av vårdbiträdena, 35 procent av undersköterskorna och 40 procent av specialistläkarna födda i ett annat land.

Färre arbetstillstånd och en hårdare migrationspolitik riskerar därför att förvärra kompetensbristen inom äldreomsorgen.

Parterna på arbetsmarknaden – både fackförbund och arbetsgivarorganisationer – är kritiska till statliga ingrepp i lönebildningen. Svenskt Näringsliv skriver i sitt remissvar:

”Förslaget är principiellt fel och hör inte hemma på svensk arbetsmarknad. Att staten ska bestämma minimilön för vissa utländska arbetstagare är ett oacceptabelt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen.”

Det finns heller inga bevis för att arbetskraftsinvandrare skulle tränga undan andra från arbetsmarknaden. LO förespråkar dock att arbetskraftsinvandring endast ska tillåtas för yrken med brist på arbetskraft.

Sverigedemokraternas partiprogram framhåller att de värnar den svenska modellen där löner och arbetsvillkor förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Samtidigt förespråkar de en modell med tillfälliga gästarbetare, vilket väcker frågor om hur detta går ihop med deras ståndpunkter om lönebildning och arbetsrätt.

Om inte Sveriges äldreomsorg ska kollapsa måste vi säkerställa att det finns tillräckligt med utbildad personal. Detta kräver både satsningar på utbildning och integration samt en arbetskraftsinvandring som möter välfärdens behov.

Utan en långsiktig och inkluderande strategi riskerar vi en framtid där ingen kan ta hand om våra äldre.

Bengt Sundell, Aspudden (nämndeman, nominerad av Vänsterpartiet)

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: