Krönika: Varken Liljeholmskajen eller Årstadal duger

KRÖNIKA. Det ser ut som att varken Liljeholmskajen eller Årstadal är korrekt namn på vår del av Liljeholmen. I alla fall inte när det gäller statistik över området dit tiotusentals människor har flyttat.   

Hur vet jag det?

Jo, eftersom jag är kyrkvärd i Kvarterskyrkan på kajen frågade jag Hägerstens församling varför Liljeholmskajen eller Årstadal inte är med på listan över stadsdelsområden som finns på kyrkans hemsida.

Christofer Wilson, kyrkoherde i Hägerstens församling, svarade:

– Hej Majk, vi listar bara de stadsdelar som Stockholms stad tar upp i sin områdesstatistik. Och då räknas Årstadal som Liljeholmen, så vitt jag vet.

LÄS ÄVEN: Krönika: Vad är det som gäller?

Lite märkligt att Stockholms stad inte har statistik över antalet boende, ålder, inkomst, med mera för ett så stort område som det är frågan om, så jag skickade en fråga via Tyck till-appen.

”Finns det statistik över Årstadal där det numera bor tusentals människor? Den tidigare skylten: ”Industriområde” har tagits bort och ersatts av en där det enbart står Årstadal.”

Svaret som kom från Trafikkontoret som hänvisade till kommunstyrelsen som, i sin tur, svarade via Funktion Stockholm:

”Frågor om statistik och områdesindelning sköts främst av vår statistiktjänst som utförs av Sweco på uppdrag av oss. Har du fler frågor får du gärna kontakta dem. Området vid Årstadal kan nog bäst översättas till basområdet 2110681 Nyboda östra. Samt delvis Årstaäng 2110670.” skrev de och bifogade kartan denna karta:

Funktion hade även skickat min fråga till konsultbolaget Sweco och snart kom svar från Åsa Wennblom:

”Hej! Jag har fått din fråga om områdesindelning/statistik nedan. Du får gärna slå mig en signal så hoppas jag att vi kan reda ut din fråga.”

Jag ringde Åsa och hade ett givande samtal med henne som bekräftade att Sweco utför uppdraget att dela in stadsdelen i ”basområden” samt att statistik finns bland annat för Nyboda Östra och Årstaäng. 

Ellen Forsberg, statistiker på stadsledningskontoret, gav sedan följande förklaring:
– Områdesindelningen för statistik är äldre än Liljeholmskajen och Årstadal som bostadsområden. Stadens områdesindelningar bygger på de så kallade distrikten som är församlingarna som de såg ut 1999-12-31.

Mer information om distrikten finns på Scb:s hemsida samt på Stockholms stads hemsida.

– Vi ser över områdesgränserna nu inför nästa års statistik. Det är den första revideringen på mycket länge. Det blir inte några större ändringar, utan målsättningen är att gränserna tydligt ska följa gator och fastigheter. Om vi ändrar gränserna alltför mycket så kan det bli svårt att göra jämförelser över tid.

Så nu förstår jag att varken Liljeholmskajen eller Årstadal betraktas som basområde.

Klart är detta helt åt (Årsta)skogen).  Alla säger: ”Vi bor i Liljeholmskajen” (JMs benämning att byggprojektet) vägskyltarna pekar mot Årstadal men enligt kommunen bor vi i Nyboda Östra  – åtminstone statistiskt sett.

Johanna Barane, statistik- och analyschef  på avdelningen för kvalitet och säkerhet på Stockholms stad, tillägger:

– Vi håller med om att det bästa är om de boende känner igen sig i beskrivningen av sitt område, och att namnet är lätt att koppla till platsen. Samtidigt behöver basområdena vara stabila över lång tid, och har ofta fått sina namn utifrån till exempel tidigare församlingskoppling. Det gör att många basområdesnamn inte överensstämmer med de namn som används i dagligt tal idag, säger Johanna Barane och fortsätter:

– Det går inte att lämna medborgarförslag i den här frågan (frågan hanteras inte på politisk nivå utan inom ramen för förvaltningsverksamheten), men vi är tacksamma för dina synpunkter och kommer att ta med dem i det kommande revideringsarbetet.

Därmed drar jag slutsatsen att om man vill påverka namnet på vårt område kan man skriva till kommunstyrelsen@stockholm.se istället för att använda Tyck till appen.

Skriv gärna ”Basområde Nyboda Östra” i ämnesfältet och meddela

”Jag vill att namnet ändras till Liljeholmskajen”, till exempel. Kanske blir en ändring om många mejlar.

Om du är nyfiken på befolkningsutvecklingen i hela eller delar av Stockholms stad från mitten av 1200-talet till 2005 finns en utförlig presentation (96 sidor) i pdf format på Stockholmskällans hemsida.

Information om Hägerstens och Skärholmens församlingar finns på sida 36

Text: Majk Eyre

• krönika
• majk eyre

• Kommentera