Debatt: Efter gentrifieringen av Aspudden – vad står nu på tur?
Åsikter aspudden Publicerad 07:56, 4 augusti 2018DEBATT. I tidningsartikeln Konsten att bygga bort de oönskade i Stockholms Fria från 2016 skriver Fabian Sjö i antologin Stockholm som vara om Aspuddens gentrifiering. Ekonomiskt svagare grupper får ge vika för mer välbärgade och när nya livsstilar slår igenom.
Ingen social bostadspolitik här inte. Fabian Sjö följer Aspudden under 50 år, från ett slitet illa ansatt äldre socialt utsatt arbetarbefolkning, till välutbildad urban medelklass. Visst är bostaden en vara, att köpa eller köpas.
Aspuddens framtid heter ett avsnitt där Sjö bland annat hänvisar till olika översiktsplaner för staden, bland annat den så kallade Promenadstaden. Sjö intervjuar även några personer som bott mycket länge i Aspudden.
Aspudden beskrivs som en äldre förstad, dess karaktär ska bevaras och utvecklas, dess gatumönster, kvartersindelning och hushöjder anses särskilt viktiga att bevara med dess behagliga skala och karaktär med särskild uppmärksamhet avseende dess kulturhistoriska värden.
Aspudden upplevs som en mycket homogen stadsdel som bidrar till grannskapskänsla och samhörighet. Områdets gröna prägel med parker, närhet till natur och Mälarens bad värderas högt. Aspudden har fortfarande en mycket lokal prägel.
Men den tidigare nämnda homogeniteten ställs mot en upplevd risk att Aspudden ska bli för homogen och därför tråkigt. En annan oro är att områdets historiska prägel och gamla värden riskerar att försvinna om gentrifieringen fortsätter. Och människor utan intresse och förståelse för områdets speciella historia flyttar in.
Men bilden av Aspudden med dess jugendarkitektur och medvetna medelklassbefolkning är naturligtvis en förenklad, generaliserad bild av verkligheten.
Aspudden har haft en befolkning mellan 13.000 till 8.000 invånare under dessa 50 år. Under 1970 talet åkte cirka 16 000 bilar på Hägerstensvägen varje vardag genom Aspudden. Ett byalag bildades som bland annat kämpade för en avstängning av Hägerstensvägen uppe vid Axelsberg. Numera är vägen öppen när det inte är tät trafik. Antalet smålägenheter – 1:or och 2:or minskade från 900 till 150 när centrala Aspudden sanerades. Enpersonshushållen minskade från 70 till 45 procent. En av tio som bodde i centrala Aspudden kunde stanna kvar efter saneringen.
Som ni ser har Aspudden och dess invånare varit med om en hel del under dessa 50 år. Fabian Sjö avslutar sin artikel om gentrifiering av Aspudden:
– Om bostadsbristen fortsätter och bostadspriserna ökar ytterligare står så småningom även miljonprogramsområdena, med dess mer storskaliga form av modernistisk arkitektur på tur för att bli gentrifierade, skriver Fabian Sjö.
Efter den röda tunnelbanelinjen skulle då Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg stå på tur? Hur blir framtiden? Är gentrifieringen ostoppbar?
Vad vill de beslutande partipolitikerna, i symbios med de som har sitt på det torra? Här går staten och kapitalet hand i hand. Medan trångboddheten, och de svarta hyreskontrakten frodas i klassamhället. Här heter medborgarskap och innanförskap pengar, här finns bara segregation och drömmar.
Bengt Sundell (V) Aspudden
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k