“Vi är en döende bransch”
fruängenI en källare på 55 kvadrat på Jenny Linds gata intill E4:an i Fruängen ligger Sveriges sista reparationsverkstad för skrivmaskiner.
— Vi är en döende bransch, säger Janne Dahlbom, som tillsammans med storebrodern Björn driver firman som deras farfar startade i värmländska Kristinehamn 1932: Dahlboms Kontorsmaskiner.
Men Janne ler när han säger det. Det verkar ändå som att han räknar med att driva firman vidare till pensionen, minst.
Mängder av inplastade reportage om verkstan hänger som en klase på väggen i den lilla källarlokalens reception. Allihopa lyfter fram verkstadens som bekant hårdhänte stammis, bestsellerförfattaren Jan Guillou.
Men när Janne Dahlbom själv nämner en kär reparationskund så blir det Kerstin Thorvall, från den tiden då verkstan låg på Östermalm.
— Hon brukade kolla på de senaste bästsäljande svenska böckerna. Bara genom att titta lite snabbt på en boksida kunde hon utan vidare tala om ifall boken var skriven på dator, skrivmaskin eller var handskriven — och det slog aldrig fel.
En Blickensderfer från 1904 med svenskt tangentbord, innan Remingtons qwerty-board blev standard.
— Datorskrivna romaner blir ju pratiga. De brukar bli minst 500 sidor långa, med långa meningar och många bisatser. Thorvall tyckte det blev bättre prosa med skrivmaskin. Punkt och korta meningar ska det vara, det var hennes tumregel.
Text: BernHard Isbjörn Grünewald
Foto: Alexander Farnsworth
Mest lästa:
Bättre Stadsdel
Följare 19,5k