Ett halvår har gått: Så fungerar nya bibliotekslabbet i Liljeholmen – öppet en dag i veckan

I början av februari öppnade det nya biblioteket i Liljeholmen. Nu har det så kallade bibliotekslabbet haft öppet ett halvår och man undrar förstås hur det går. Enligt uppgift har biblioteket inte många besökare.

Här kan du prenumerera på Bättre Stadsdel

Stockholms stadsbibliotek består av 40 bibliotek, samt bibliotekslabbet vid Liljeholmstorget. Där jobbar Birgitta Widlund. Hon förklarar varför stadsbiblioteket satsar på ett labb istället för ett traditionellt bibliotek, trots att många i Liljeholmen och Årstadal önskat ett “vanligt” bibliotek.

– Här ska vi arbeta med så kallad user experience- ux- för att ta reda på vilken typ av biblioteksverksamhet som efterfrågas i området. Vi träffar olika målgrupper och testar olika saker för att kunna erbjuda rätt saker i Bibliotekslabbet och i slutänden ha ett tillförlitligt underlag till de som fattar beslut om ett eventuellt bygge av ett större bibliotek i Liljeholmen, säger Birgitta Widlund. 

Hur fungerar labbet?
– Bibliotekslabbet är inget kostnadskrävande projekt. Vi hyr en liten lokal på cirka 200 kvadratmeter och vi som är anställda i projektet jobbar redan inom Stockholms stadsbibliotek. Vi testar löpande enkla lösningar genom att bygga prototyper av återvunnet och inlånat material. Det kan till exempel vara att vi bygger en scen av lastpallar och flyttkartonger, och flyttar runt den i lokalen för att hitta den optimala placeringen. I dialog med användarna undersöker vi vilka förutsättningar som är viktiga för en scen på ett bibliotek. På så vis kan vi undvika att göra dyra misstag i ett eventuellt byggprojekt framöver. Då blir det helt enkelt lättare att göra rätt från början eftersom vi har testat olika scenarier och utbud med mera i liten skala utifrån användarnas perspektiv. Bibliotekslabbet är alltså inte ”istället för” ett vanligt bibliotek.

LÄS ÄVEN: Nu öppnar nya futuristiska biblioteket i Liljeholmen – utan böcker

Bibliotekslabbet ska enligt er hemsida ha en fyra år lång dialog med boende i området – vad har kommit fram till hittills?
– En viktig sak som har framkommit är att många tycker att det är spännande att vi gör det vi gör. De ser fördelar med att vi inte direkt från start är ett traditionellt bibliotek utan att vi testar saker, jobbar i månadssprinter med olika teman och mot olika målgrupper. Flera har anmält intresse för att bli kontaktade framöver om det blir workshops på ett för dem relevant tema.

Har du några exempel?
– Ja, vi har till exempel haft en månad dedikerad till föräldralediga. Då hade vi en föreställning om att de skulle vilja ta det lugnt, vila lite i en skön fåtölj och läsa dagstidningen medan barnet kanske sov. Men det visade sig att de ville träffa andra föräldralediga och hade behov av att umgås på en kravlös plats.  Mötesplatser är det många, oavsett ålder, som har efterfrågat i området. Vi ändrar ofta och flyttar runt inredningen efter input från besökare så Bibliotekslabbet kan se lite olika ut varje gång man går förbi, säger Birgitta Widlund och fortsätter:

– Vi vet också att många vill att det ska finnas en scen av något slag för författarsamtal, musikuppträdanden, högläsningar, poesikvällar, föreläsningar med mera. Ibland vill man sitta i publiken och ibland vill man själv stå på scenen. Vi har också kunnat konstatera att det finns ett konstintresse här i stadsdelen. 

– När man talar om ett framtida bibliotek är det viktigt att det finns ytor för olika aktiviteter; tystare zoner där man kan läsa och studera, platser för möten där man kan prata utan att störa någon. 

– Att man vill ha böcker i Bibliotekslabbet var ingen stor överraskning. Vi insåg snabbt att vi måste kunna tillgodose de mest basala bibliotekstjänsterna som att kunna återlämna och reservera böcker från andra bibliotek i Stockholm. Vi har byggt upp ett litet bestånd som framför allt består av de nyaste och mest populära böckerna. Det har gjort att vi har en del snabbläsande stammisar som läser 2-veckors lån på löpande band. 

Ni ska bjuda in olika målgrupper till aktiviteter. Vilka aktiviteter har förekommit och vad planeras för hösten?
– Allt vi gör utgår från behov som vi har upptäckt genom data som vi har samlat in från området. Här är några exempel på vad vi har gjort hittills:

– Den allra första gruppen vi bjöd in var 65-plussare. Det skedde redan innan vi hade tillgång till vår lokal. Det var efter att vi läst på om att just denna grupp saknade inbjudan till aktiviteter i området. Stockholms stadsbibliotek satsar även extra på att nå ensamma äldre, så det kändes som en viktig grupp för oss. Vi har gått ut till PRO, seniorhälsan och på gator och torg, flera samarbeten har inletts. De aktiviteter vi erbjudit äldre har till exempel varit högläsning och samtal om bibliotek och hjälp med digital vardagsteknik. Många äldre i området är aktiva och engagerade och erbjuder sig att arbeta volontärt.

LÄS ÄVEN: Biblioteket öppnar lokal i Liljeholmstorgets galleria – så ska labbet fungera

Vad var det första ni gjorde när ni kom in i er nya lokal? 
– Då bjöd vi in några grupper med barn i åldrarna 10-12 år som hjälpte oss att inreda med en scen och en läs-och väntyta. Barnen fick bygga modeller med Lego och kartonger och vi samlade in deras synpunkter både genom observation och samtal.   

Under en månad bjöd de in över 300 föräldralediga till Bibliotekslabbet.

– Vi hade flera aktiviteter som ett antal föräldrafrukostar som blev populära inslag. Under dessa fick vi många förslag och önskemål på innehållet i Bibliotekslabbet. Det resulterade bland annat anordnade vi en föreläsning om små barn och skärmtid samt hade en klädbytardag och ett babydisco. 

Labbet har även haft en konstsprint utifrån önskemål om konst på Bibliotekslabbet.

– Några lokala konstnärer ställde ut sina verk och vi hade även en installation med textilcylindrar- en skog av öar, en Skög- i bakre rummet. Konstnären Patricia Aramburu höll också en workshop i installationen. Alla besökare i Bibliotekslabbet fick svara på frågan: Vad är konst? Det ledde till många intressanta och givande samtal, både med oss och mellan besökare. 

Ett annat förslag på aktivitet som personalen realiserade var att ha högläsning till akvarellmålning. 

– Vi testade detta vid ett par tillfällen med såväl vuxna som barn. Främst till kortare texter som bl a dikter av Tomas Tranströmer, Karin Boye och Gustav Fröding. 

När labbet var i inne i gallerian och ute på Liljeholmstorget i december frågade personalen de som de mötte vad de helst ville göra i Bibliotekslabbet vid öppning. 

– Det kom in många förslag och vi hade omröstningar. De två vanligaste önskemålen var att träffa en kändis i labbet och att delta i ett musikexperiment. Vi slog ihop dessa och anordnade en familjelördag med karaoke som Dogge Doggelito höll i. Därefter hade vi även en författarträff med riks- och lokalkändisen Josefin Johansson som hade ett fint samtal med engagerade unga läsare med utgångspunkt i hennes bok Drottningsylt. 

Höstens första sprint kommer vi att ägna åt barn i åldern 9-12 år.

Idag har ni endast öppet på onsdagar, kl 10-16. Tänker ni utöka antalet timmar ni har öppet? Fler dagar eller kvällstid?
– Våra öppettider är något vi utforskar hela tiden. Vi har testat olika veckodagar, kvällsöppet, morgonöppet och helgöppet. Vi kommer att fortsätta med det. Tillsvidare har vi öppet varje onsdag men om vi är på plats i lokalen och någon ringer på så släpper vi oftast in om vi har möjlighet. 

Hur många besökare har ni haft på onsdagarna när ni har öppet mellan 10 och 16? 
– Det kan variera ganska mycket. Mellan 40 och 80 besökare, säger säger Birgitta Widlund.

Hur samarbetar ni med skolbiblioteken i området? Skolbarn och ungdomar borde vara en målgrupp?
– Folkbibliotekens uppdrag är att arbeta med barn och ungas läsning på fritiden. Vi har samarbetat med fritidsverksamhet och skolbibliotek när det gäller att få hit grupper med barn efter skoltid, de har då haft möjlighet att åka hit med fritidspersonal och delta i workshops, men framförallt vill vi föra ut informationen om att vi finns så att barnen kommer hit om de ändå åker till Liljeholmen efter skolan och på helger. Vi samarbetar även med Ungdomsverksamheten Liljeholmshuset, TMFU (Trygg Miljö För Unga) och försöker nå ut till eleverna på campus Liljeholmen.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt röda linjens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-44951

• bibliotek
• bibliotekslabbet

• Kommentera