Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Från kontanter till BankID i Söderort

Publicerad 05:26, 9 oktober 2026

EXTERN PARTNER. Söderortsbor betalar allt mer digitalt, medan BankID, Swish och mobilen förenklar vardagen men samtidigt kräver större säkerhetsmedvetenhet.

Betalningsvanorna på Söderort har förändrats i samma takt som kontanter har fått en mindre och mindre roll i samhället, och digitala tjänster har blivit självklara. Idag kan man använda samma mobil till alla möjliga köp och situationer som innan krävde massor av olika saker som bankdosor, fysiska besök och kontanter. Utvecklingen har gjort betalningar enklare, men det betyder också att man nu måste behandla telefonen som en viktig värdehandling.

BankID i själva betalningsögonblicket

BankID är inte ett betalningsmedel i sig, utan snarare en typ av e-legitimation. I vardagen kan dock gränsen mellan de två kännas mycket mindre. När man till exempel ska logga in på sin bank, göra en insättning på ett Trustly casino, bekräfta en åtgärd eller genomföra ett digitalt köp sker identifieringen från samma mobil som används för många av dagens betalningar. Telefonen har blivit en väldigt stor del av ekonomin på det sättet.

Ett cafébesök visar skillnaden väldigt tydligt mellan betalning och identifiering. Man kan hålla upp sin telefon mot kortterminal utan att ens behöva använda BankID. Två funktioner kan alltså vara nära varandra utan att vara samma sak.

Ifall man kikar på Riksbankens statistik blir det snabbt tydligt varför mobilen har fått en större roll. Speciellt ifall man kikar på användningen av mobila korttjänster som Apple Pay och Samsung Pay, som gick från 3 % 2018 till 34 % 2025 bland dem som har använt någon av tjänsterna den senaste månaden. Även Swish har blivit en given del av de allra flesta svenskars dag.

Fler vägar till digital identifiering

Även om BankID är den absolut populäraste, är det inte den enda som används för offentliga digitala tjänster. Digg, som är myndigheten för digital förvaltning uppger att man kan använda både BankID och Freja+ för elektronisk identifiering. Det innebär att offentliga aktörer kan ansluta godkända e-legitimationer istället för att behöva hänvisa till en enda leverantör.

Ifall man bor på Söderort har man säkert märkt att många vardagsärenden har flyttat från fysiska besök till nätet. Inte bara för att ens egen vardag har blivit enklare, men även för att man märker det på hur många som rör sig i stan för allmänna ärenden. Folks syfte med att vara i staden har förändrats, och fler vistas där för nöje.

Vissa kan nog komma ihåg en tid före digitaliseringen när man till exempel var tvungen att åka in till banken för alla bankärenden, eller att åka in för att få kontakt med en myndighet.

Säkerhetsvanor i offentliga miljöer

Den här omvandlingen till att använda telefonen i vardagen även för betalningar har kommit snabbt, och har varit en välkommen utveckling för de allra flesta. Man gör betalningar på caféer, kollektivtrafiken, butiker och restauranger.

Men en kritisk del av detta är något som få tänker på, och det är att telefonerna har blivit värdehandlingar. Det är lätt att man inte tänker på det, men så länge du kan någons kod så är en mobiltelefon en tillgång till ID, pengar och all information om en individ som krävs för att kapa deras identitet.

I en rapport från SVT den 26 september 2026 kan man läsa om hur människor på snabbmatsrestauranger lurade folk att låna ut sina telefoner. Ofta hade de något typ av knep först för att se offrens koder, som de sedan kunde använda för att aktivera nya BankID:n. I ett av dessa bedrägerier förlorade offret nästan 15 000 kronor.

Den här händelsen visar väldigt tydligt varför telefon, upplåsningskod och e-legitimation bör hanteras med samma allvar som andra värdehandlingar. Hade du lånat ut ditt bankomatkort eller pass till en främling?

För er som bor på söderort är inte den här typen av bedrägerier det som förekommer mest. Polisen har gått ut och varnat om att just sms-bedragare är vanligast på söderort. Ett vanligt förekommande bedrägeriförsök är att de uppger sig vara en låsfirma som bekräftar att mottagaren har bokat ett låsbyte. Det är förstås påhittat för att skapa stress hos den drabbade.

Digital trygghet i lokala vardagen

Vad för saker kan man göra för att hålla sig själv trygg i vardagen då? Här är några enkla vanor som kommer att hålla dig och dina värdesaker säkra:

  • Lämna aldrig över en upplåst telefon till en okänd person
  • Knappa aldrig in säkerhetskoder så att andra kan se dem
  • Läs vad som ska godkännas innan du använder någon e-legitimation
  • Ifall du misstänker att någon kapat din identitet bör du kontakta banken omedelbart och polisanmäla det
  • Var varsam med vad för SMS du litar på, och verifiera alla innan du drar några slutsatser

Du ska inte behöva undvika de digitala tjänsterna, utan snarare behandla dem med den respekt som de kräver.

Betalningarna har blivit mycket enklare, snabbare och integrerade i den digitala vardagen, och för många innebär det en mycket större flexibilitet, men också ett större ansvar för den egna säkerheten.

Denna text är producerad i samarbete med extern partner. Sponsrade inlägg är en del av Bättre stadsdels annonserbjudande. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till annons@battrestadsdel.

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.