Från kontanter till BankID i Söderort
i samarbete med 2 SAMARBETE 2 Publicerad 05:26, 9 oktober 2026EXTERN PARTNER. Söderortsbor betalar allt mer digitalt, medan BankID, Swish och mobilen förenklar vardagen men samtidigt kräver större säkerhetsmedvetenhet.
Betalningsvanorna på Söderort har förändrats i samma takt som kontanter har fått en mindre och mindre roll i samhället, och digitala tjänster har blivit självklara. Idag kan man använda samma mobil till alla möjliga köp och situationer som innan krävde massor av olika saker som bankdosor, fysiska besök och kontanter. Utvecklingen har gjort betalningar enklare, men det betyder också att man nu måste behandla telefonen som en viktig värdehandling.
BankID i själva betalningsögonblicket
BankID är inte ett betalningsmedel i sig, utan snarare en typ av e-legitimation. I vardagen kan dock gränsen mellan de två kännas mycket mindre. När man till exempel ska logga in på sin bank, göra en insättning på ett Trustly casino, bekräfta en åtgärd eller genomföra ett digitalt köp sker identifieringen från samma mobil som används för många av dagens betalningar. Telefonen har blivit en väldigt stor del av ekonomin på det sättet.
Ett cafébesök visar skillnaden väldigt tydligt mellan betalning och identifiering. Man kan hålla upp sin telefon mot kortterminal utan att ens behöva använda BankID. Två funktioner kan alltså vara nära varandra utan att vara samma sak.
Ifall man kikar på Riksbankens statistik blir det snabbt tydligt varför mobilen har fått en större roll. Speciellt ifall man kikar på användningen av mobila korttjänster som Apple Pay och Samsung Pay, som gick från 3 % 2018 till 34 % 2025 bland dem som har använt någon av tjänsterna den senaste månaden. Även Swish har blivit en given del av de allra flesta svenskars dag.
Fler vägar till digital identifiering
Även om BankID är den absolut populäraste, är det inte den enda som används för offentliga digitala tjänster. Digg, som är myndigheten för digital förvaltning uppger att man kan använda både BankID och Freja+ för elektronisk identifiering. Det innebär att offentliga aktörer kan ansluta godkända e-legitimationer istället för att behöva hänvisa till en enda leverantör.
Ifall man bor på Söderort har man säkert märkt att många vardagsärenden har flyttat från fysiska besök till nätet. Inte bara för att ens egen vardag har blivit enklare, men även för att man märker det på hur många som rör sig i stan för allmänna ärenden. Folks syfte med att vara i staden har förändrats, och fler vistas där för nöje.
Vissa kan nog komma ihåg en tid före digitaliseringen när man till exempel var tvungen att åka in till banken för alla bankärenden, eller att åka in för att få kontakt med en myndighet.
Säkerhetsvanor i offentliga miljöer
Den här omvandlingen till att använda telefonen i vardagen även för betalningar har kommit snabbt, och har varit en välkommen utveckling för de allra flesta. Man gör betalningar på caféer, kollektivtrafiken, butiker och restauranger.
Men en kritisk del av detta är något som få tänker på, och det är att telefonerna har blivit värdehandlingar. Det är lätt att man inte tänker på det, men så länge du kan någons kod så är en mobiltelefon en tillgång till ID, pengar och all information om en individ som krävs för att kapa deras identitet.
I en rapport från SVT den 26 september 2026 kan man läsa om hur människor på snabbmatsrestauranger lurade folk att låna ut sina telefoner. Ofta hade de något typ av knep först för att se offrens koder, som de sedan kunde använda för att aktivera nya BankID:n. I ett av dessa bedrägerier förlorade offret nästan 15 000 kronor.
Den här händelsen visar väldigt tydligt varför telefon, upplåsningskod och e-legitimation bör hanteras med samma allvar som andra värdehandlingar. Hade du lånat ut ditt bankomatkort eller pass till en främling?
För er som bor på söderort är inte den här typen av bedrägerier det som förekommer mest. Polisen har gått ut och varnat om att just sms-bedragare är vanligast på söderort. Ett vanligt förekommande bedrägeriförsök är att de uppger sig vara en låsfirma som bekräftar att mottagaren har bokat ett låsbyte. Det är förstås påhittat för att skapa stress hos den drabbade.
Digital trygghet i lokala vardagen
Vad för saker kan man göra för att hålla sig själv trygg i vardagen då? Här är några enkla vanor som kommer att hålla dig och dina värdesaker säkra:
- Lämna aldrig över en upplåst telefon till en okänd person
- Knappa aldrig in säkerhetskoder så att andra kan se dem
- Läs vad som ska godkännas innan du använder någon e-legitimation
- Ifall du misstänker att någon kapat din identitet bör du kontakta banken omedelbart och polisanmäla det
- Var varsam med vad för SMS du litar på, och verifiera alla innan du drar några slutsatser
Du ska inte behöva undvika de digitala tjänsterna, utan snarare behandla dem med den respekt som de kräver.
Betalningarna har blivit mycket enklare, snabbare och integrerade i den digitala vardagen, och för många innebär det en mycket större flexibilitet, men också ett större ansvar för den egna säkerheten.
Denna text är producerad i samarbete med extern partner. Sponsrade inlägg är en del av Bättre stadsdels annonserbjudande. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till annons@battrestadsdel.
Läs mer:
Mest lästa just nu:
- Nytt förslag: Upp mot 185 bostäder byggs i fem grönområden i Västertorp
- Hägerstens gård till salu: En del av vårt ursprung
- Händer i helgen 9-11 oktober i Stockholm: 18 tips
- Petter Stordalen öppnar nytt hotell i Marievik: En symbol
- Swish, BankID och Trustly: Så förändrade svenska betalappar spel på nätet


















Följare 19,5k