Lotta lägger ut hemliga skatter i Hägersten

Allt är inte vad det ser ut att vara i Hägersten. Bakom elskåp, i röret till papperskorgar och under rötter i små grönområden ligger dolda behållare i olika storlekar. Inuti varje finns en loggbok av något slag, den är oftast fullskriven med namn och datum från besökare från när och fjärran. Dold för alla utom de som ägnar sig åt GPS-jakten Geocaching.

– Första gången jag insåg att det fanns en burk gömd i röret bakom en soptunna blev jag alldeles… ”aaah, kan man gömma saker på det sättet?” skrattar Lotta Pettersson.

Det var nära att det inte blev någon geocaching för Lotta. Hon hade varit inne och nosat på hobbyn flera gånger tidigare, men kostnaden för en GPS-mottagare och ett misslyckat försök att hitta en gömd burk avskräckte.

–Jag kan vara ganska ombytlig och blir lätt uttråkad, säger hon. Det som ändrade allt var när jag till slut hittade den där burken i soptunnan.  

Solen står lågt och isen är förrädiskt hal på klipporna i närheten av Bokbindarvägen. Koltrastens sång och rökdoft i luften ger en känsla av att våren är på ingång. Ett skrangligt staket är det enda som står emellan Lotta och det närliggande stupet, men hon är försiktig, håller sig i en trädstam och känner sig för med fötterna. Ett träd klamrar sig fast i branten.

Mellan rötterna ligger en sten inkilad. Det skulle kunna vara vilken plats som helst. Bakom stenen döljer sig dock en filmburk – en relik från tiden före digitalkameran, när man fortfarande behövde en förpackning att förvara kamerafilm i. Storleken är perfekt, det får plats en loggremsa, och burken är tillräckligt liten för att kunna gömmas undan även i stadsmiljö.

– Jag har alltid tyckt om att vara ute, älskade orientering och friluftsdagar med skolan. Jag är så glad att jag har hittat det här, säger Lotta. Vad hade man gjort under pandemin om inte det här hade funnits? Det är mer än en hobby, det är friluftsliv.

LÄS ÄVEN: Här finns de stora skyddsrummen i Hägersten-Älvsjö

När Lotta hade hittat ett antal cachar blev suget stort efter att publicera en egen. Förutom en burk får cachen gärna bjuda på kunskap av någon sort. Den informationen publiceras på webbsidan geocaching.com tillsammans med koordinaterna cachen är placerad på.

– Helst ville jag att burken skulle ligga utanför min balkong så att jag kunde se när andra loggade den, säger hon. Men eftersom jag älskar mitt närområde började jag söka efter information om Hägerstens historia som jag ville lära ut till andra. Ju mer information jag hittade desto roligare blev det. Jag älskar ju historia, men jag har aldrig varit intresserad av den där skol-historian med kungar och krig.

Lottas yrkesliv har varit omväxlande. Hon är utbildad typograf och har läst grafisk teknik på KTH och gått en kortare kurs på journalistutbildningen.

–Alla mina förkunskaper har varit till nytta inom den här hobbyn, säger hon. Om jag inte hade lärt mig att gräva efter information hade jag kanske nöjd med att kopiera fakta från en Wikipedia-artikel. Jag försöker också tänka på att disponera texten på ett bra sätt, det ska vara lätt att läsa. Flera av mina cachar har krävt att man löser en gåta med koppling till typografi. Det passar bra här på Hägerstensåsen där många av gatorna har koppling till tryckerikonsten.

Alla Lottas burkar handlar dock inte om lokalhistoria. En av dem informerar om det som tidigare hette Aspergers syndrom men som sedan 2013 heter autism.

–Jag har utbildat mig väldigt mycket, och ju mer kunskap jag hade desto mer jobb fick jag. Till slut blev det för mycket och jag gick in i väggen. I samband med det fick jag diagnosen Aspergers.

Geocaching kan vara en social aktivitet. Den som besöker en plats och hittar en burk förväntas skriva åtminstone några rader om upplevelsen och fyndet. I loggböcker på nätet lär utövarna känna varandra, åtminstone ytligt. Men det kan också bli mer än så. Geocachare ses på event – sammankomster som kan vara allt från några minuter på ett torg, till stora välorganiserade träffar för hundratals deltagare. Ibland släpps ett stort antal cachar samma dag.

Om du skulle beskriva din roligaste upplevelse, vad skulle det vara?

– Roligaste vet jag inte, men det var en annan cachare som gjorde en hyllningsburk till mig som fick samma namn som mitt smeknamn: L8P1. Den placerades i Långsjö, vilket är extra roligt eftersom det var där jag växte upp. Sen träffade jag ju min partner Micke på ett event. Vi var ett gäng som åt pizza och diskuterade geocaching, och på den vägen är det, säger Lotta.

Geocachade ni på era träffar?

–Ja, det gjorde vi. Då arbetade han i Farsta och hade en del ologgade burkar i närheten. Han frågade helt enkelt om jag ville följa med. Nu håller han på att övertyga mig om att köpa en husbil. Jag vet inte riktigt hur det har gått till.

Lottas ögon mörknar när hon berättar om sina första events.

–Jag har egentligen social fobi. Men jag gick till ett event på Sergels torg och stod där helt tyst. Efter att ha besökt några olika event började jag arrangera egna på Café Gården på Hägerstensåsen. Ofta började vi med att fika och prata en stund och ibland släppte jag några nya burkar efteråt. Då brukar alla ta sällskap och logga tillsammans. Många geocachare är lite udda, och det har betytt väldigt mycket för mig att få vara udda tillsammans med andra.

Hägersten är en stadsdel i förändring, och Lotta menar att det inte bara är positivt för hennes del.

–Jag har bott här i 26 och trivts väldigt bra. Men det börjar bli bullrigt, både från Södertäljevägen och alla nybyggen, det är inte som en oas längre. Men förra sommaren köpte vi en sommarstuga, där är det helt tyst. Det blir en bra variation tror jag.

Fakta – vad är Geocaching?
Geocaching är en sorts GPS-baserad skattjakt. Den 1 maj år 2000 valde president Bill Clinton att ta bort den tidigare störningen av GPS-signalen för civila, vilket gjorde att den nu var tillgänglig för alla. Amerikanen Dave Ullmer gömde en hink med några saker i skogen utanför Portland i Oregon och publicerade sedan GPS-koordinaterna i ett internetforum.

En cache består av två saker. En fysisk burk med loggbok där upphittaren skriver sitt namn och datum för loggningen. En digital publicering på webbsidan geocaching.com med GPS-koordinater till burken, virtuell loggbok och en beskrivande text.

Om du är nyfiken på hobbyn kan du läsa mer på geocaching.se eller i olika Facebook-grupper som till exempel Geocaching Stockholm.

Burkarna kan se ut på många olika sätt. Några är väl kamouflerade till fågelholkar, skruvar eller stenar. De mer fantasifulla burkarna kan köpas på specialiserade geocaching-butiker på nätet.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se

• bokbindarvägen
• cafe gården
• geocaching
• lokalhistoria

• Kommentera