Krönika: Solberga fyller 80 år – så bildades stadsdelen

KRÖNIKA. Med anledning av att vår stadsdel Solberga fyller 80 år kommer här lite historik. Den 28 mars 1945 fastställde Överståthållarämbetet stadsfullmäktiges tidigare beslut att det område, som begränsas av Södertäljevägen, Älvsjövägen, stadsäga nr 1 och skyddsområdet söder om Västberga industriområde, måtte räknas som en särskild stadsdel benämnd Solberga efter en inom området belägen gård, Brännkyrka sockens prästgård. 

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Mellan Folkparksvägen norra del (låg Randiga Kiosken) och den södra Götalandsvägen. (Sveriges äldsta landsväg).

Folkparksvägen är en gata i stadsdelen Solberga i Söderort. Gatan är Solbergas huvudtrafikstråk, som fick sitt namn 1944 och anlades i två etapper; i början av 1950-talet (norra delen) och i slutet av 1960-talet (södra delen).

Folkparksvägen har sitt namn efter Södra folkparken som låg i nuvarande stadsdelen Västberga. Parken anlades 1915 och blev känd för sina utmärkta teaterföreställningar. Parken eldhärjades svårt 1927 och försvann helt när området såldes 1944 till Stockholms stad för bostadsbebyggelse. Det bostadsområde som ligger här kallas även Folkparksområdet. I dag påminner Dansbanevägen, Karusellvägen, Tombolavägen, Tivolivägen och Cirkusvägen i Folkparksområdet samt Folkparksvägen i Solberga om den tidigare nöjesparken. 

LÄS ÄVEN: Krönika: Lokal brottshistoria i Brännkyrka – 20 brott på 400 år

Folkparksvägen började planeras när Solberga fick sin första stadsplan på 1940-talet. Stadsplanen för den första etappen innehöll en huvudgata som utformades för stark trafik och utan några direkta tillfarter till och från de planerade bostadshusen. För tillfarter lades istället lokalgator in i bostadsområdena till höger och vänster, antingen som återvändsgator eller som slingor där man kom tillbaka till Folkparksvägen på ett annat ställe. Kring dessa lokalgator grupperades sedan bostadshusen.

Vägen blev stadsdelens huvudtrafikstråk som ursprungligen sträckte sig från Folkparksområdet i norr ner till strax söder om Klacktorget och kunde bara trafikeras norrifrån. I en andra etapp skulle vägen förlängas söderut till Götalandsvägen vid Älvsjö station, men när detta kunde ske var oklar. Förlängningen genomfördes först i slutet av 1960-talet när Stockholms stad kunde förvärva resterande mark av fastighetsägaren, Svenska kyrkan. År 1970 omdöptes Folkparksvägens nordligaste del till Kontrollvägen som fick sitt namn efter den där befintliga ”Kontrollanstalten för bilar” (Bilbesiktningen).

Vid Folkparksvägens södra del ligger Göta Landsvägen mot och via Älvsjö som är en del av Solberga. 

Göta landsvägen fortsatte söderut förbi Brännkyrka kyrka och vidare via Solberga genom Älvsjö och ner till Snättringe. Strax väster om Brännkyrka kyrka låg Lerkrogen (numera flyttad till Älvsjö centrum i Solberga) vars lämpliga läge intill Göta landsväg gjorde att en krogrörelse startades redan under 1600-talet. 

Den gamla vägsträckningen följer dagens gång- och cykelvägar samt gator och mindre vägar och är cirka 5 700 meter lång. Vid Långsjöns östra sida fanns en besvärlig backe, som i några serpentiner, likt en korkskruv, ledde ner till Långsjöns dalgång. Vägen Korkskruven påminner än idag om detta.

LÄS ÄVEN: Krönika: Vem bor i Brännkyrka?

Sedan följde vägen en bit på nuvarande Gamla Stockholmsvägen förbi sjön Gömmaren, sedan genom Glömsta till Flottsbro. Här var det smalaste sundet över dagens Albysjön/Tullingesjön och här fanns en flottbro. Vattennivån var på grund av landhöjningen betydligt högre på medeltiden. Sedan sträckte sig vägen över dagens Alby, Botkyrka kommun och Salems kommun till Södertälje och mot Götaland.

LIVET VAR ANNORLUNDA I VÄSTBERGA MED TEATER, ELDSLUKARE OCH DANS.

I ett skogsparti närmast Södertäljevägen skapades Södra Folkparken år 1915. Det var några medlemmar ur Folkets Hus i Liljeholmen som startade verksamheten. Markytan var 60 000 m2 och där uppfördes byggnad för sommarteater, serveringspaviljong, dansbanor mm. Södra Folkparken blev känd för sina teaterföreställningar. Parken var också ett kärt utflyktsmål på söndagar med familjen. Vår nuvarande park heter Parklek Kristallen som kanske borde heta Kristallens Folkpark eftersom den är till för alla, bara en dansbana saknas.

Föreningslivet i Solberga har startat en gemensam förening som heter Föreningen Södra Folkparken (FSF) vars idé bygger på ideell, antirasistisk och demokratisk grund och är en folkrörelse. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och verkar för Solberga bornas gemenskap genom fysiska, sociala och kulturella aktiviteter. Föreningen ska verka för en ändamålsenlig gemensam lokal i Solberga. Som exempel f.d. panncentralen.

Medlem i föreningen är föreningar verksamma i Solberga som stödjer föreningens ändamålsparagraf. Medlemskap kan sökas av föreningar verksamma i Solberga och det är styrelsen som godkänner anslutning till föreningen.

1927 drabbades Södra Folkparken av en förödande brand och året därpå gick företaget i konkurs. Nöjesfamiljen Lindgren drev parken som nöjesfält innan den lades ner i mitten av 1940-talet. Det som finns kvar av Södra Folkparken är Folkparksvägen, Karusellvägen, Dansbanevägen, Cirkusvägen m.fl., vilka minner om tiden då man förlustade sig i sin egen folkpark. Sedan byggdes bostäder och 1946 gjordes reklam i tidningen för ”Ideallägenheter i gamla Södra Folkparken”. Namnet Folkparksvägen är hämtade från Södra Folkparken.

SOLBERGA BOLLKLUBB kommer att ha ”Öppet Hus” den 28 mars klockan 14-20. Välkommen till en Solbergaträff denna Solbergadag.

Christer Bertling, styrelsemedlem Solberga BK
Källa: Wikipedia

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Brännkyrka hembygdsförening
• historia
• solberga bk

• Kommentera