Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

collage karta teckning

Krönika: Lokal brottshistoria i Brännkyrka – 20 brott på 400 år

Publicerad 17:35, 27 februari 2025

KRÖNIKA. Brännkyrka Hembygdsförening ger sedan tio år tillbaka varje år ut en skrift som belyser ett visst tema i anslutning till Brännkyrka socken. Skriften ingår som en medlemsförmån för föreningens medlemmar, men i mån av tillgång säljs eventuell restupplaga till andra intresserade.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Skriften för år 2024 är den elfte i ordningen och har rubriken ”Brottsplats Brännkyrka”. Den behandlar genomgående ett enda ämne, som delvis baserar sig på föredrag som skribenten Leif Gidlöf har hållit bland annat på Lerkrogen under några av våra söndagsöppna sammankomster.  

Läsaren får en historisk inblick i ett antal brottsfall, som vart och ett återspeglar den tid då brottet begicks. Den täcker allt från ringa brott, som slagsmål och stölder, till grövre brott som mordbränder och rån. Samtliga brott kan ses som olika typexempel, och är inte utvalda med annan värdering i åtanke. Tidsspannet som täcks är från 1500-talets mitt fram till 1970. Totalt behandlas drygt tjugotalet brott av varierande karaktär.

Prologen innehåller en betraktelse av hur brottens karaktär förändrats knutet till samhällets utveckling, och därmed uppkomsten av nya brottsmöjligheter som en konsekvens. Det behandlar också rättsväsendets förändring under dessa 400 år. Under perioden har det hänt mycket med utveckling av polisens organisation, domstolsväsendet och fängelsernas utformning. 

Efter beskrivning av de drygt tjugotal brottsfallen finns en epilog som förklarar den, för varje tid, rådande ideologin och moralen bakom straffen. På 1600-talet ett starkt religiöst förhållningssätt, ifrågasatt under upplysningstiden. Under 1800-talet drog samhället nytta av den straffades arbetskraft, för att under 1900-talet ersättas av sociala ambitioner med vård och återanpassning av brottslingen.

Samtliga brott som beskrivs i skriften har begåtts i Brännkyrka och är därför av lokalt intresse. Rättsväsendets utveckling är mer allmänt och ett resultat av arbete på nationell nivå.

Syftet med Brännkyrka Hembygdsförenings årsskrifter är att sprida kunskaper om kulturarvet och samhällsförändringen i vår hembygd, skildrat med vitt skilda ämnen. Skrifterna finns till försäljning på hembygdsgården Lerkrogens söndagsöppna sammankomster, i Älvsjö centrum, Götalandsvägen 224C. För vidare information se vår hemsida: hembygd.se/brannkyrka och följ gärna vår gruppsida på Facebook. Sök på Brännkyrka hembygdsförening.

Rune Boman, redaktör 

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: