Förslag: Så kan stadens koldioxidbudget ge större effekt – tre konkreta råd

MEDBORGARFÖRSLAG. Samtidigt som vi läser om extrema översvämningar i Europa, fruktansvärda bränder i olika världsdelar, korallrev som bleks och dör, människor som redan idag tvingas fly på grund av väderrelaterade katastrofer (se exempelvis Wunderling et al., 2021 och World Weather Attribution, 2021), så lever vi i Sverige fortfarande som om vi hade fyra jordklot att exploatera (WWF, 2016).

I det internationella klimatavtal som slöts i Paris 2015, och som Sverige har skrivit under, står det att ”Den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå.” 

I rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) från 2021 fastslås bortom allt tvivel att det är människans utsläpp av koldioxid som ligger bakom temperaturökningen. Eftersom koldioxiden i luften inte försvinner på mycket länge byggs mängden koldioxid i atmosfären upp över tid.

För att lyckas begränsa uppvärmningen måste vi därför begränsa hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären – det finns med andra ord ett absolut tak för hur mycket vi kan släppa ut om vi vill has en rimlig chans att begränsa uppvärmningen. 

Enligt IPCC-rapporten låg det taket år 2020 på 400 miljarder ton koldioxid (eller 400 Gt), för att vi skulle ha 67 procents chans att begränsa uppvärmningen till de 1,5 grader som är målet enligt Parisavtalet. Idag (december 2021) är den globala koldioxidbudgeten nere på 321 Gt. Eftersom vi hela tiden släpper ut ytterligare koldioxid krymper den kvarvarande koldioxidbudgeten för varje dag som går. 

Den kvarvarande budgeten måste fördelas på ett vetenskapligt förankrat sätt, i enlighet med koldioxidbudgetmetoden framtagen av Tyndall Centre for Climate Change Research, för att uppnå rättvisa både mellan länder och inom länder i enlighet med våra åtaganden i Parisavtalet.

LÄS ÄVEN: Förslag: Här kan det blir mer spontanidrott

Denna metod ger möjlighet att ta hänsyn till de skiftande förutsättningar svenska kommuner har i form av varierande förekomst av industrier, jordbruk, kolsänkor, kollektivtrafik, antal invånare, osv. Drygt 30 kommuner och tio regioner har redan antagit en sådan koldioxidbudget (för exempel, se Nyköping). I Stockholmsregionen har exempelvis kommunerna Järfälla och Botkyrka antagit koldioxidbudgetar. 

Stockholms stad är redan en föregångare på flera sätt, till exempel genom samarbetet med andra stora städer i världen i C40 nätverket, och genom den klimatplan som tagits fram. Klimatplanen är dock inte tillräcklig utan måste utökas till att inkludera fler utsläppskällor. Dessutom måste takten på utsläppsminskningarna ökas i enlighet med vad forskningen förordar. Därutöver måste Stockholm förhålla sig till sin rättvisa andel av den totala koldioxidbudgeten, både i relation till Sverige och världen. 

Enligt stadens befintliga klimatplan ska utsläppen av växthusgaser inom de utvalda kategorierna minskas linjärt från år 2020 till 2040. Utsläppsminskningen per år har beräknats så att staden ska lyckas nå ner till noll utsläpp till år 2040. Ingen hänsyn har tagits till den globala koldioxidbudgeten, de ackumulerade utsläppen eller rättviseaspekter. Detta är långt ifrån den vetenskapligt grundade koldioxidbudget som vi efterlyser och förordar. 

Jag föreslår således att: 

-Stockholms stad antar en vetenskapligt grundad koldioxidbudget, utifrån Parisavtalets åtaganden. 

-Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. 

-Koldioxidbudgeten ska vara styrande i likhet med den finansiella budgeten.

Med förhoppning om en bekräftelse på mottaget medborgarförslag och ett snabbt beslut av stadsdelsnämnden. 

Nils-Erik Sandberg

Ärendet är uppe på nästa möte med stadsdelsnämnden

Svar från Hägersten- Älvsjös stadsdelsförvaltning:
Stockholms stad har redan en klimatbudget, vilket innebär samma sak som en koldioxidbudget. Den har en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd på 19 miljoner ton växthusgaser under perioden 2020–2040. Den finns beskriven i stadens klimathandlingsplan, som du kan läsa här Klimathandlingsplan 2020-2023 – Stockholms miljöbarometer 

Ditt medborgarförslag kommer därför inte tas upp i stadsdelsnämnden eller skickas till någon annan nämnd för besvarande. 

Linda Palo, Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning 

Kommentar från Nils Erik Sandberg:
Jag är väl medveten om stadens klimatbudget vilket också framgår av medborgarförslaget. Poängen med detta förslag är att visa att klimatbudgeten inte är tillräckligt bra och ge förslag på hur den kan förbättras. Då duger det inte med ett svar som hänvisar till klimatbudgeten utan att ta ställning till det som skrivs i förslaget. Tacksam för en ny genomläsning av förslaget med utgångspunkt i hur ni kan förbättra ett arbete. Det måste väl vara er strävan. Tacksam också för ett svar som tar ställning till det som föreslås. 

Replik från Hägersten- Älvsjö stadsdelsförvaltning:
Det blev till sist hos stadsledningskontoret din fråga hamnade och därifrån är svaret: Kommunfullmäktige har i Klimathandlingsplan 2020-2023 formulerat och beslutat om en klimatbudget som följs upp årligen. Inför 2024 kommer klimathandlingsplanen att uppdateras. Berörd funktion på stadsledningskontoret har fått ditt förslag för kännedom inför detta arbete. 

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel. För 20 kr/mån får du 100 lokala nyheter i månaden och samtidigt bygger du Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion.  Här klickar du för att prenumerera.

• FN:s klimatpanel
• hållbarhet
• koldioxidbudget
• medborgarförslag

• Kommentera