I Hägersten-Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö gäller koppeltvång året runt.  Att det bor mycket folk på en begränsad yta samt att alla har rätt att känna sig trygga, är huvudanledningar till tvånget.

Under våren och sommaren händer mycket i naturen. Fåglar letar häckningsplatser och vilda djur fortplantar sig och får ungar. Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel.

– Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden 1 mars till 20 augusti. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig. Du behöver ha sådan kontroll över din hund att det motsvarar ett osynligt koppel, skriver Naturvårdsverket.

Den här tolkningen är vad de flesta hundägare hänvisar till. Men i Stockholms stad och de flesta av Stockholms grannkommuner är det dock koppeltvång året runt.

Koppeltvånget gäller hela Stockholm och på alla offentliga platser. Undantaget är endast uppmärkta hundrastgårdar och hundrastområden.
– På dessa platser gäller inte det mer strikta koppeltvånget, utan du får ha din hund lös, bekräftar Kajsa Pärke, planeringssekreterare vid Älvsjö Stadsdelsförvaltning. Självklart förutsatt att du har sådan koll på din hund att den inte springer efter vilt eller på annat sätt stör omgivningen.

Auro Inge Ricking‎ ställde en fråga på Bättre stadsdels Facebook-sida:
– Hur är det med det ”koppeltvång” som ska gälla i skog och mark från 1 mars till 20 augusti? Flera hundägare tolkar skylten vid Solbergaskogen som att det inte gäller; att hunden ändå får springa lös även efter 1 mars. Andra tolkar det som att koppeltvånget gäller ändå. Hur är det?

Enligt Kajsa Pärke är Solbergaskogen det man kallar ett hundrastområde. Tidigare omfattade hundrastområdet hela skogen, men sedan något år tillbaka är området begränsat till endast den norra delen. Skyltarna ska ha ändrats hösten 2016.

I vissa områden råder alltid koppeltvång, till exempel i naturreservat oavsett hur bra lydnad du har på din hund. På vissa platser gäller totalt hundförbud, till exempel på lekplatser, kyrkogårdar och allmänna badplatser. I vissa kommuner finns det speciella badstränder eller delar av badstränder där hundar är välkomna.