Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Förskolan Hovet

Debatt: Så kunde utsläpp av kemikalier och evakuering undvikits i förskolan i Liljeholmen

Publicerad 18:02, 8 januari 2024

Vid årsskiftet evakuerades barnen från nya förskolan Hovet i Nybohov till en annan förskola i Årstaberg. Förskolan ska nu saneras. Anledningen är dålig inomhusmiljö på grund av kemiska reaktioner från de limmade golven. Kan det finnas fler förskolor i Stockholm som behöver saneras? undrar artikelförfattaren.

DEBATT. Förskolan Hovet invigdes 2017 under uppmärksammade former och bland annat gav IVL Svenska Miljöinstitutet ut rapporten; Kemikaliesmarta åtgärder i förskola Hovet. Rapporten var ett resultat av ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, fastighetsägaren Skolfastigheter i Stockholms stad (Sisab) och miljöförvaltningen i Stockholm.

Enligt mätningarna som presenterades i rapporten borde förskolan över huvud taget inte ha öppnat för barnen. Detta var dock ingenting som framgick av rapporten.

 

Den uppföljande IVL-rapporten från 2020, Kemikaliesmart förskola, på 163 sidor var ogenomtränglig, svårförståelig med sin mängd av tabeller, diagram i regnbågens alla färger, hundratals olika kemikalier med mätdata för flyktiga organiska ämnen i luft med tillhörande referensvärden för exponering. Till detta var en referenslista bifogad med hundratalet forskningsrapporter.

LÄS ÄVEN: Toppresultat för ny kemikaliesmart förskola i Liljeholmen

I rapporten från 2020 redovisades ingen uppföljande mätning på Hovet av inomhusmiljö från 2017. För att försäkra sig om att inomhusmiljön inte har försämrats görs vanligtvis en kompletterande Tenax-mätning av inomhusmiljön cirka två år efter inflyttning i nya lokaler.

Detta borde ha gjorts, särskilt med tanke på de höga värden som uppmätts av de toxiska alkoholerna i gasform redan vid Hovets inflyttning 2017.

Projektet ”Kemikaliesmart förskola” var en studie med mätningar av de hälsofarliga kemikalier som barnen utsattes för i inomhusmiljön på tre av Stockholms stads förskolor.

  1. En förskola före ombyggnaden, med mätningar en månad efter ombyggnation samt ett år efter ombyggnationen.
  2. En nybyggd förskola, Hovet, men inga uppföljande mätningar redovisades.
  3. En förskola med mätningar av inomhusmiljön före och efter att verksamheten tillämpat kemikaliesmarta åtgärder.

I studien undersöktes förekomsten av flyktiga organiska ämnen i luften, TVOC, Total Volatile Organic Compounds. Man mätte även giftiga kemikalier i damm, inredningsmaterial och leksaker som analyserades efter förekomsten av PAH, BFR, PBDE, EBFR och PFAS, förkortningar för kemisten, som döljer en hel vetenskap. 

Av projektets förutsättningar framgick att människor tillbringar i genomsnitt cirka 85 – 95 procent av sin tid i inomhusmiljöer. Eftersom barn är särskilt känsliga för giftiga kemikalier i inomhusmiljöer riktade projektet in sig enbart på förskolor.

Projektets slutsatser presenterades under rubriken Få farliga kemikalier i förskola. Författarnas slutsats var att reglering av farliga kemikalier i barns inomhusmiljö på förskolor hade gett önskad och mätbar effekt. Författarna, IVL, Sisab och miljöförvaltningen, ansåg att projektet kunde tjäna som ett nationellt exempel på lyckat kemikaliearbete i förskolor och även som en vägledning för andra kommuner. Efter genomgång av rapporterna kan konstateras att detta inte är med sanningen överensstämmande. 

 

Miljöförvaltningen hade arbetat med att kartlägga och mäta förekomsten av skadliga ämnen i förskolemiljö i flera projekt sedan stadens första kemikalieplan antogs i juni 2014. Mätningarna genomfördes inom ramen för projektet Kemikaliesmart förskola.

Leksaksdirektivet föreskriver att barns leksaker inte får innehålla kemiska ämnen som klassificeras som skadliga för arvsmassan eller kan störa fortplantningsförmågan. Resultatet av mätningarna av kemikalier från bollar och ett grönt gosedjur i form av en dinosaurie påstods uppfylla direktivets krav. Förutom projektets mätningar av kemikalier i inomhusluften, hade man även mätt kemikalier i damm.

Förekomsten av de höga halterna av de giftiga alkoholerna 2-etylhexanol och n-butanol som uppmätts i inomhusluften i Hovet kan dock omöjligt komma från möbler, inredning eller leksaker. Kemikalier som finns i inomhusluften fastnar på damm, men kommer ursprungligen inte därifrån. 

Flera myndigheter och fastighetsägare har genom åren förklarat förekomsten på diverse fantasifulla sätt. Exempelvis har det hävdats att gifterna kan komma från utomhusluften, diskmedel, städmaterial, hudvårdsprodukter, datorer och kopieringsmaskiner. miljöförvaltningen har nyligen avvisat ett i ett hälsoskydds ärende med förklaringen att 2-etylhexanol i inomhusmiljön kan komma från blommor. Ärendet ligger för prövning hos Mark- och miljööverdomstolen.

Varifrån kommer då de höga halterna av toxiska alkoholer i gasform? Svaret är enkelt och det är väl känt att de kommer ifrån limmade golvmattor samt vägg- och tak färger. 

 

Under de sju åren som förskolan Hovet har varit öppen har åtminstone personal drabbats av hälsobesvär. Uppföljande mätningar av den giftiga inomhusmiljön har utförts, men barnens föräldrar har enligt uppgift inte informerats.

Den 5 maj 2023 gick Sisab ut till barnens föräldrar på förskolan Hovet med skriftlig information om att: ”Sakkunniga byggtekniker Anders Kumlin och läkaren Dan Norbäck har till Sisab avgett ett utlåtande baserat på utförda kemiska luftanalyser från prov som är taget 24 april 2023.

Detta är de sakkunnigas utlåtande enligt Sisab: ”Uppmätta halter är av i princip samma storleksordning som i bostäder i norra Europa. Det finns således inget tekniskt eller hälsomässigt underlag för att evakuera byggnaden”.

Men det fanns både tekniskt och hälsomässigt underlag för att evakuera byggnaden. Detta stod klart tre månader senare när den nya inomhusmiljö utredningen med åtgärdsförslag presenterades av konsulten Bengt Dahlgren:             

”Åtgärder, i syfte att förhindra alla emissioner från golvsystem att nå rumsluften bör införas inom en tidsperiod på 6-12 månader. Enskilda personer som reagerar kraftigt i byggnaden, speciellt vad gäller astmatiska besvär, kan behöva lämna byggnaden snabbare. I övrigt finns ingen anledning att evakuera byggnaden ur ett inomhusmiljö perspektiv.”

Av Bengt Dahlgrens uppdragsbeskrivning framgår att han inte fått ta del av vare sig fuktmätningar eller mätningar av inomhusluften från tidigare konsulter. Trots detta gör Bengt Dahlgren en egen hälsobedömning vad gäller barn och vuxna med astmatiska besvär och skriver i sitt utlåtande: 

”I övrigt finns ingen anledning att evakuera byggnaden ur ett inomhusmiljö perspektiv.”

Konsultens hälsobedömning grundade sig dock endast på mätningar under golvmattan. Han konstaterade extremt höga halterna av de giftiga alkoholerna 2-etylhexanol och n-butanol under golvmattorna. Men dessa gifter emitteras genom mattan upp i barnens inomhusmiljö. 

En månad efter konsulten Bengt Dahlgrens rapport kommer Sisabs kontaktperson Thomas Bergsell med ny information till barnens föräldrar med ett upplysande erkännande av den hälsofarliga inomhusmiljön: ”Som vi tidigare har informerat om så är Hovets ventilation påslagen dygnet runt för att säkerställa en god inomhusmiljö.”

 

Vidare upprepas informationen att: ”Mätningarna av inomhusluften visar inte på några uppmätta värden som sticker ut jämfört med normala mätvärden i lokaler. Dock visar provtagningarna att en kemisk process kan spåras under lagda golvmattor.”

Denna information till föräldrarna avslutas med tillägget att en evakuering kommer att krävas. 

De flesta hälsobesvär i sjuka hus börjar som förkylningssymptom, astma, allergier, eksem och överkänslighetssymptom. Allergiutredningen från 1989 konstaterade en alarmerande ökning av allergier och överkänslighet bland barn och ungdomar, som har ett samband med inomhusmiljön. Frekvensen av allergi och överkänslighet när det gäller barn är att vartannat barn är drabbade. Dessutom dör cirka 1200 människor årligen av astma/allergi som direkt eller indirekt dödsorsak.

I alla sammanhang där döden lurar runt hörnet har myndigheten arbetat efter mantrat, Vi får inte skapa någon oro. Detta mantra startar med undanhållande av information och slutar med uppenbara lögner där man använder sig av påståenden som upprepats så många gånger att de blivit till en sanning. Detta kan även ha hänt i detta fall i och med Sisabs information till föräldrarna den 5 maj 2023,: ”Det finns inget tekniskt eller hälsomässigt underlag för att evakuera byggnaden.” 

År 2020 kom den 163-sidiga rapporten, Kemikaliesmart förskola. Den som läser och kan tolka denna IVL-rapport, borde ha insett att förskolan Hovet skulle ha evakuerats tidigare. Hovet skulle över huvud taget inte ha tagits i bruk efter IVL:s rapport 2017. Inga uppföljande mätningar har därefter redovisats trots att tidigare mätningar visat på fara för liv och hälsa.

 

Det började 1984, då Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Boverket gav ut sin skrift Dagissjuka, som berättade om de hälsobesvär som barn drabbades av på dagis. Eftersom barn är känsligare än vuxna drabbades de först för de hälsobesvär som senare kom att kallas för sjuka hus-sjukan. 

1984 publicerade även Byggforskningsrådet sin rapport där 2-etylhexanol nämns vid ett trettiotal tillfällen som en orsak till golvproblem i nybyggda fastigheter. Detta klargjordes också av Statens Provningsanstalt analys.

Socialstyrelsen var den myndighet som fick uppdraget att sammanställa allmänna råd om bedömning av hälsorisker från vissa golvmaterial efter samråd med bl.a. Institutet för miljömedicin, IMM och Boverket. Råden publicerades 1989. 

Där framgår att fukt har en avgörande betydelse för att limmade golvmattor av plast och linoleum ska börja avge alkoholen 2-etylhexanol. När detta inträffar kan det innebära hälsopåverkan som är att betrakta som sanitär olägenhet. När detta inträffar klargör Socialstyrelsen att golvbeläggningen ska rivas ut, limrester slipas bort. Man understryker också vikten av att välja rätt saneringsmetod.

Den militära forskningsanstalten FOA redovisade i sin rapport 1991 att golvmattor av plast och linoleum som limmats med vattenbaserade lim emitterade de toxiska alkoholerna n-butanol och 2-etylhexanol. FOA förtydligade dessutom att n-butanol i relativt låga halter ger symptom som liknar de man finner i sjuka hus.

Rapporten ansågs vara så viktig att den skickades till samtliga landets myndigheter som hade ansvar för människors hälsa eller för byggande.

FOAtox får 1995 ett uppdrag av miljöförvaltningen i Stockholm att bedöma hälso farligheten av n-butanol och 2-etylhexanol. FOAtox hänvisar till Nordiska Rådets gränsvärde för 2-etylhexanol vid sin bedömning;
      ”Att alkoholen ensamskulle kunna ge upphov till förgiftning såsom illamående, irritation i andningsapparaten, ögonirritation med flera symptom efter två månaders exponering är sannolikt möjlig mot bakgrund av det Nordiska Rådet rekommenderade gränsvärdet och resultat en från djurförsök.” 

 

Dessutom förtydligar FOAtox att;

”Alkoholer förstärker varandras verkan. Emellertid kan interaktion mellan de olika ämnena vid halter långt under de enskilda ämnenas effektnivåer leda till obehagskänslor eller ospecifika toxiska symptom. Djur som exponerats via inandningsluften för alkoholerna uppvisade skador på lever, lungor och njurar, även fettlever.” 

Kan djuren drabbas, kan även barnen drabbas.

Professor Anders Sjöbergs två forskningsrapporter från Chalmers Tekniska högskola från 2001 klarlägger varför de giftiga alkoholerna bildas vid golvmattor av plast och linoleum som limmats med vattenbaserade lim.

Dessutom klargörs varför den saneringsmetod som Sisab presenterat för förskolan Hovet inte fungerar.

Folkhälsomyndighetens sammanställning Kemikalier i inomhusmiljön från 2018 redovisar ett tjugotal rapporter där samband mellan hälsobesvär och 2-etylhexanol i inomhusluften. 

Varför redovisar inte Sisabs eller Bengt Dahlgren tidigare utförda Tenax-mätningar av inomhusmiljön? Här ligger inte bara en hund begraven, här finns en hel hundkyrkogård.

För att sammanfatta problemet så kan konstateras att Sisab tillsammans med miljöförvaltningen varken har viljan eller kunskapen att bygga sunda förskolor och skolor utan att sätta barnens liv och hälsa på spel. De som vistas i hälsofarliga förskolor drabbas av något som till en början kan ses som förkylningssymptom. Men hälsobesvären upphör inte utan blir kroniska och de giftiga gaserna kan enligt IMM innebära att:

– ”Vissa miljöfaktorer kan störa barns neurologiska utveckling och därmed minska deras möjlighet att nå sin fulla potential. Det gäller framför allt immunsystem, nervsystem och reproduktionssystem.”

Trots kunskapen om de toxiska alkoholerna 2-etylhexanol och n-butanol som myndigheterna varnade för på 1990-talet har ingenting hänt. Vi lever i ett kemikaliesamhälle där kemikalier i inomhusmiljön är ett folkhälsoproblem. Dessa giftiga kemikalier ska likställas med de hälsoproblem som asbest och radon vållat och som fortfarande skördar sina dödsoffer.

Under 1990-talet hade stora fastighetsägare i Stockholm problem med sjuka hus i hyresfastigheter, förskolor, skolor, äldreboende och sjukhus, som föranledde omfattande renoveringar. Hälsoproblemen relaterades till golvmaterial med limmade golvmattor av linoleum och plast. Sedan 2000-talet lägger därför fastighetsägare i Stockholm in trägolv i nybyggda hus med lägenheter. Men i Sisabs skolor och förskolor lägger man fortfarande in plast och linoleum trots att barn är mycket känsligare än vuxna.

 

Nu ska barnen evakueras från Hovet vid nyår till en nybyggd förskola. Kan man garantera att den nya inomhusmiljön inte kommer att skada barnen ytterligare? Nätverket för Barnens Bästa förutsätter att en oberoende part redan före inflyttning utför Tenax-mätningar av inomhusmiljön om golven ska beläggas med limmade golvmattor av linoleum eller plast. Inflyttning i de nya lokalerna får inte ske förrän acceptabla värden kan uppmätas i förskolan. 

Vad bråkas det om? Det är en relevant fråga. Sisab har sagt att de ska sanera förskolan Hovet från gifterna i inomhusmiljön. Men frågan är inte om Sisab behöver sanera en förskola, utan om de behöver sanera flera. Barnen ska nu flytta till den nya förskolan Zachrisberg som ska stå klar i Årstaberg vid årsskiftet. Vem garanterar inomhusmiljön och barnens hälsa på Zachrisberg?

Den kemikaliesmarta förskolan Hovet är ett samarbete mellan Sisab och miljöförvaltningen i Stockholm, som har visat sig vara ett totalt misslyckande. Barnen har varit utsatta för giftiga gaser med fara för liv och hälsa under sju år. Uppenbarligen kan man inte lita på vare sig Sisab eller miljöförvaltningen.

Enligt tidningen ”Mitt i” ska de gamla mattorna i Hovets förskola rivas ut, golven slipas rena från limrester och luftas under en längre tid innan ett spärrskikt, en slags fuktisolering stryks på. Därefter ska plastmattor lös läggas ovanpå betongen utan att limmas.

Eftersom miljöförvaltningen är drivande i detta projekt måste de informera Sisab om att den så kallade ”luftningsmetoden” med att löslägga plastgolv inte fungerar i praktiken. Metoden prövades och förkastades redan på 1990-talet av både miljöförvaltningen och Statens Provningsanstalt.

Förhoppningsvis kommer Sisab fortsättningsvis att anlita någon kunnig konsult som informerar om att det inte heller finns några spärrskikt som fungerar. Detta framgår nämligen av professorn vid Institutionen för byggnadsmaterial på Chalmers, Anders Sjöbergs, doktorsavhandling från 2001. Hans forskningsresultat klargjorde att det bara fanns ett spärrskikt som fungerade och det var baserat på epoxi. Men epoxi är förbjudet sedan 2005.

Undersökningarna av verksamheten vid Den kemikaliesmarta förskolan Hovet visar att både miljöförvaltningen och Sisab har riskerat barnens hälsa och framtida liv.

 

Vi kräver att en oberoende konsult utför Tenax-mätningar av inomhusmiljön i den nybyggda förskolan Zachrisberg för att fastighetsägaren och Stockholms stad inte ska utsätta barnen för hälsofarliga gifter redan vid inflyttningen. 

Vi kräver att Stockholms stad tillsätter en förvaltare för Sisabs befintliga och planerade förskolor och skolor. Detta behövs för att ge offentlighet åt mätningar och undersökningar vad gäller Stockholms förskolors och skolors inomhusmiljö. Detta är nödvändigt för att kunna säkerställa barnens liv och hälsa för framtiden. 

Förvaltarskapet ska utövas i enlighet med Barnkonventionens och EUs stadga om de grundläggande rättigheter och hälsoskydd för att säkerställa ”barnens bästa”. 

Dessutom ska Miljöbalkens försiktighetsprincip, 2 kap 3 § tillämpas i Sisab fortsatta verksamhet:            

”Redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och på miljön gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder. Den ska förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.”

Vi kräver slutligen att inga golvmattor av linoleum eller plast får läggas in vid nybyggnation eller vid renovering av förskolor och skolor. 

Leif Kåvestad, tidigare miljöinspektör, Nätverket för Barnens Bästa

Texten har sänd till Åsa Lindhagen (MP), Maria Mustonen (V) och Olle Burell (S).

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.