Så kan Liljeholmsbadet få nytt liv – Konstfackselev vill omprogrammera huset

Sedan 2016 har Liljeholmsbadet vid Bergsunds strand varit stängt. När badet nu varit ute till försäljning är det många som har idéer om hur det kan användas. En av dem är Magdalena Keller, konstnär och student på Konstfack och som bor på Bergsunds strand och har utsikt över badhuset.

– Jag har jobbat med tanken om att omprogrammera badet, säger Magdalena Keller som nu gjort ett förslag till skolans vårutställning.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Det klassiska pontonbadet från 1930, med sin 16-metersbassäng och karaktäristiska trähusstruktur, tvingades stänga efter det uppdagats frätskador på fundamenten. Renoveringskostnaderna för badet beräknades till ungefär 100 miljoner kronor, och året efter bestämde Stockholms stad att sälja anläggningen, med krav på att endast seriösa budgivare med planer för allmän verksamhet fick delta.

Som student inom inredningsarkitektur och möbeldesign har Magdalena Keller i sitt projekt utgått från badets ursprungliga ritningar från 30-talet. Dessa ritningar kan man hitta i både Stockholms stadsarkiv och ArkDes bibliotek och forskarservice. Genom att analysera planlösningar och funktioner har hon skapat en ny inredning för badet, där det förflutna formspråket förenas med nutidens behov. 

Projektet är präglat av ett folkhälsoperspektiv, där bad och bastu betraktas som viktiga element i en hälsofrämjande miljö. I planen ingår områden för avkoppling och återhämtning, istället för klassisk simträning. Inspirationen återspeglas även i val av material och ytor. Genom den fotografiska metoden cyanotypi har Magdalena skapat ett mönster för kakel som relaterar till minnen och känslor – något som hon menar också fungerar som en visuell hyllning till platsen.

För många som bor i området väcker Liljeholmsbadet starka känslor. När projektet presenterades fanns det flertalet besökare som delade med sig av sina egna minnen kopplade till badet, säger hon. Trots att det har varit stängt i nästan tio år kvarstår en tydlig lokal anknytning.

Det är fortfarande oklart vad som kommer att hända med badet. Ingen byggnadsminnesmärkning genomfördes, vilket ger möjlighet till förändringar av byggnaden. Dessutom finns det inga klara besked från kommunen angående framtida användning eller försäljning.

Magdalena Kellers projekt är ett av flera exempel på hur platser som Liljeholmsbadet fortsätter att engagera – inte bara hos dem som tidigare besökte det, utan även hos kommande formgivare.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• konstfack
• liljeholmsbadet

• Kommentera