Distansarbete: Så kan sovstaden omformas till småstaden

Tysta stadsdelsområden får nytt liv och sovstäder förvandlas till småstäder. Det förutspår tankesmedjan Futurion i en ny analys om hur distansarbete främjar engagemang i närmiljön och kan öka tilliten i samhället. 

Sedan coronapendemin bröt ut i våras och folk började arbeta hemifrån har Hägersten-Älvsjö och många andra stadsdelsområden utanför stadskärnan fått nytt liv. 

I en undersökning som Novus nyligen genomfört på uppdrag av Futurion svarar 40 procent av de som distansarbetar att det fått mer tid för att umgås med andra. 12 procent svarar även att de numera lägger mer tid på att vara aktiva i föreningslivet. 

– Med andra ord leder arbete i bostaden till ökad social interaktion där vi bor, även om den sociala interaktionen med arbetskamraterna minskar, skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion i en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden.

Många bostadsområden har tidigare i stort sett stått tomma hela dagarna, men sedan i våras har detta förändrats. 

– Distansarbetet har ökat och mycket tyder på att distansarbetet även på sikt kommer att ligga kvar på en högre nivå än tidigare, skriver Carl Melin.

Han menar att för många innebär distansarbetet stora tidsvinster då den tid som läggs på arbetsresor minskar, och många uppfattar även att de arbetar effektivare hemma än på jobbet. 

– Vi ser även att tidsvinsterna i mycket används till att umgås mera med andra. 

Han pekar även på att  lokal service som restauranger, frisörer och butiker kommer att öka där människor bor på bekostnad av innerstäderna. 

– Vi kommer få mera av ”småstadskänsla” och mindre ”sovstadskänsla” i våra bostadsområden. Anonymiteten minskar och det sociala kapitalet ökar. 

– Trots att siffrorna från Novus är tydliga och undersökningen har genomförts under en period med mycket utbrett distansarbete finns det skäl att anta att den ökade sociala interaktionen underskattas. 

LÄS ÄVEN: Ny undersökning: Så funkar det att jobba hemifrån under pandemin

Eftersom man har ställt frågorna under en period med pågående pandemi och rekommendationer om social distansering borde effekterna bli ännu större om distansarbetet etableras på en högre nivå post-corona, menar Carl Melin.

– Så trots att distansarbete är långt ifrån okomplicerat vad gäller arbetsmiljö och samvaro med kollegor kan det ändå föra med sig något positivt. Äntligen har vi tid att prata med våra grannar och umgås och vara aktiva i våra bostadsområden. På sikt kommer det sannolikt innebära att vi i högre grad identifierar oss utifrån närsamhället, man är ”Vendelsöbo” eller ”scoutledare” snarare än ”stockholmare” och ”IT-konsult”. 

Samtidigt finns det en risk för en motsatt effekt, menar Melin. För de som lever isolerat kan det enda umgänget vara det på arbetsplatsen. 

– För dem innebär långvarigt distansarbete minskad social interaktion om det umgänge som försvinner på jobbet inte ersätts av något annat – vilket vi kan hoppas men inte ta för givet. Bostadsmarknaden är dessutom starkt segregerad och risken finns att vi bara träffar människor som är väldigt lika oss själva. Äntligen har vi tid att prata med våra grannar och umgås och vara aktiva i våra ” bostadsområden. 

– Vi vet att umgänge med andra människor och inte minst föreningsengagemang leder till en ökad tillit människor emellan. Men även till en högre tillit gentemot samhällets institutioner och till demokratin. Ett samhälle där vi inte bara nickar till våra grannar när vi möts utan faktiskt pratar med varandra och hjälps åt är ett starkare samhälle. 

• distansarbete
• Futurion

• Kommentera