Så kämpar grannar för hotad naturskog

Stockholm stads byggplaner på naturskog i Gubbängen bryter mot stadens eget miljöprogram. Det menar lokalinvånare som nu kämpar för att stoppa förslaget. Ett förslag vilket bland annat
Miljöpartiet ligger bakom.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Ett välbekant tjut hörs i skogsområdet, som till ytan motsvarar en dryg fotbollsplan. Tunnelbanans dörrar är på väg att stängas nere vid Gubbängens station. Det är två grader ute. Koltrastar och blåmesar flyger bland de cirka 300 barr- och lövträd som reser sig vid det mossbeklädda berget. Runtom står lägenhetshus, mestadels ljusgula från 40-talet, här bor ungefär 500 personer.

Stina Stensland, pensionerad arkitekt, är en av dem. Hon lockades av grönskan och flyttade hit för 37 år sedan. För henne minskar den stress, bjuder på färgsprakande scenerier om hösten och svalkar när solen hettar till under sommarmånaderna. Genom sovrumsfönstret ser hon harar, ekorrar och med lite tur även rådjur.

Men det kan snart ändras. Stockholms stad planerar nämligen att bygga 75 nya hyresrätter kring just denna yta, vilket kräver både sprängning i berget och skövling av grönskan. Planer som invånare i Gubbängen nu kämpar för att stoppa.

– För min del skulle det nästan vara omöjligt att bo kvar, jag skulle må så dåligt, säger Stina Stensland.

Peter Nylander bor också i området och har startat en namninsamling med hittills 180 underskrifter, en siffra som ökar. Han står med skogspartiet bakom sig och pekar mot ett nybyggt höghus på andra sidan tunnelbanespåret. I handen håller han ett flygfoto över Gubbängen från 90-talet. På fotot har han markerat flera grönområden med vit färg, för att illustrera var man hittills byggt.

– Det här är den sista kvarvarande naturskogen i centrala Gubbängen. Träden är gamla, alltså självsådda och inte planterade, säger Peter Nylander.

Både han och Stina Stensland oroas över byggets konsekvenser på miljön. Främst att djuren drabbas och att man går miste om trädens förmåga att ta upp vatten när det regnar.

– Här finns en sänka som samlar vatten och tar man bort träden finns risken att vattnet åker ner på tunnelbanespåret, säger Stina Stensland och håller sin hand en meter ovanför marken för att visa hur hög vattennivån kan bli.

Stockholms stad har själva gjort en tidig miljöutredning för att avgöra om platsen är lämplig att bygga på. I den nämns också risken att regnvatten sprider sig och att tunnelbanan då riskerar spåra ur. Den konstaterar att viss värdefull grönyta kommer att tas bort men att förlusten inte är tillräckligt stor för att hindra bygget. Och rekommenderar att fortsätta planerna.

Stockholms naturskyddsförenings ordförande, Anders Tranberg, värderar dock grönytan annorlunda. Han säger att små skogsområden som dessa är värdefulla för den biologiska mångfalden. Särskilt i funktion som mellanlandningsplats för barrskogslevande arter. Och att områdets gamla barrträd inte går att ersättas under överskådlig tid.

– Vi skulle hellre se att man byggde på en parkeringsyta eller något annat med mindre naturvärde i närheten, säger Tranberg.

Stockholm ska vara klimatanpassat och ha biologisk mångfald, det framgår i Stockholms miljömål – vilket invånare i Gubbängen menar att staden nu går emot. En av politikerna som varit med och röstat fram förslaget är Miljöpartiets Cecilia Obermüller (MP), gruppledare för stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. Hon säger att förslaget är en kompromiss mellan stadens miljö- och byggmål.

– Ur ett klimatperspektiv borde vi inte bygga nytt, men det går inte för att människor behöver lägenheter, säger hon.

Hos Bostadsförmedlingen är den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Stockholm idag nio år. För att minska bostadsbristen har Stockholms stad sedan 2013 som mål att bygga 140 000 nya bostäder i Stockholm innan år 2035. Och måste man ändå bygga menar Cecilia Obermüller (MP) att det finns flera miljöfördelar i att göra det vid tunnelbanan.

Framförallt tror hon att behovet av bilar och parkeringsplatser minskar. Vad gäller bygget i Gubbängen ska grönskan som försvinner också kompenseras för, säger hon. Det görs vanligtvis genom att avsätta pengar till ett annat projekt i närområdet.

– Ett vettigt projekt som gynnar mångfald och ekologi, säger hon och ger en groddamm som exempel.

Under våren 2024 planeras byggplanerna att skickas ut på samråd. Det betyder att boende i området och olika myndigheter får chansen att framföra sina synpunkter. Möter planerna tillräckligt motstånd kan det komma att skrotas, det hände nyligen ett större bostadsprojekt i Hammarbyskogen. Cecilia Obermüller (MP) säger dock att det är ovanligt. Men rekommenderar ändå invånarna att bjuda in politikerna till platsen och att skicka separata mejl istället för en namninsamling.

Tunnelbanan tjuter igen. Peter Nylander promenerar hemåt, genom naturskogen, förbi ett av de nybyggda husen. Han förstår behovet av fler bostäder och att staden måste ta hänsyn till olika mål. Men han upplever att förorterna får ta smällen. Samtidigt säger Cecilia Obermüller (MP) att det byggs överallt.

Peter Nylander har varit i tvist med Stockholms stad förut. Då gällde det ett byggnadslov i området som staden inte meddelat berörda om. Ärendet gick hela vägen till Högsta domstolen där han vann. Nu är Peter Nylander beredd att kämpa minst lika hårt igen.

Text och bild: Edvard Olsson och Kristoffer Kold Erlandsen

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Fint erbjudande just nu: Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Gubbängens naturskog

• Kommentera