Debatt: Är detta en glömd fråga för att det är flest kvinnor som drabbas?

DEBATT. Flera partier säger sig nu vara äldre- och sjukvårdspartier inför valet i september. I Hägersten – Liljeholmen kommer andelen äldre mellan 65 och 89 år att öka från knappt 10 000 personer 2016 till cirka 12 000 år 2021, det är 16 procent av antalet invånare.

Många äldre drabbas av fallskador hemma eller i äldreboenden. För samhället är kostnaden cirka 25 miljarder årligen, förutom allt lidande för de drabbade och för de anhöriga. Trots dessa kostnader satsas det inte särskilt mycket på förebyggande åtgärder. Jag har lagt ett medborgarförslag om att lägga in stötdämpande golv där det finns behov på våra äldreboenden.

I ett mejlsvar skriver stadsdelsförvaltningen till mig att ”Det är viktigt att minska risken för fallskador”, och hänvisar till ett projekt på Stureby vård- och omsorgsboende, och att alla som bor på särskilda boendeformer i vår stadsdel erbjuds en individuell riskbedömning för fall . Förvaltningen skriver att det inte finns någon beräkning på vad fallskadorna kostar Hägersten – Liljeholmen, men kostnaden för fallskador ligger som vårdkostnader hos landstinget. Jag hoppas att jag får ett mer uttömmande svar när ärendet kommer upp i stadsdelsnämnden i höst.

Under tiden kan jag hänvisa till Tidskriften Arkitekten 7 februari 2018 om att ”Bättre badrum för äldre kan spara miljarder”, debattörerna skriver:

– Allt för stora badrum utan möjlighet för den boende att stödja sig på egen hand är direkt farliga. Mindre och mer funktionella badrum skulle reducera antalet fallolyckor och förhindra onödigt lidande och efterföljande vårdkostnader.

Detta kan vara ytterligare ett annat alternativ för att minska fallskadorna. Se rapporten Badrumssyndromet.

På debattsidan i Expressen 6 juli 2018 skriver personal från äldreomsorgen och sjukvården:

– Deras död bagatelliseras för att de är äldre, och:

– Det dör fler av fallskador än alla andra skadeorsaker – tillsammans. Men fallskador trivialiseras för att de främst drabbar gamla och sjuka, mest kvinnor.

Debattörerna undrar vad det kan bero på. En anledning tror de kan vara att endast 2,6 procent av riksdagsledamöterna är 65 plus, jämfört med 26,7 procent av väljarna.

I ”Politikers arbetsmiljöansvar” av Arbetsmiljöverket för bland annat nämndpolitiker står:
– Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att driva arbetsmiljöansvaret. Arbetsmiljölagen godtar inte att arbetsgivaren låter bli att vidta åtgärder på grund av dålig ekonomi. Arbetsmiljölagen är juridiskt likställd med övriga lagar.

I Sverige försvann mellan år 2000 och 2014,  cirka 30.000 platser i kommunernas äldreboenden. Var femte som flyttar in dör inom en månad. Sverige har numera det lägsta antalet sjukhusplatser inom EU, 2,7 platser per 1000 invånare. Antalet kommuner som rapporterar brist på vårdplatser har ökat från 77 till 125 på bara 3 år. (Dagens arena 20/6-18)  

Återigen – fallskadorna i Sverige kostar 25 miljarder årligen. Annars brukar pengar vara en formidabel drivkraft för beslutsfattare att vidta åtgärder. Det är skattepengar det handlar om.  Men tydligen inte i detta fall. Beror det på att det handlar om äldre och sjuka människor eller att de dör efter kort tid på sjukhus och att det är flest kvinnor som drabbas? Finns det något av äldre- och sjukvårdspartierna som kan svara på detta?

Bengt Sundell, Aspudden (V)

• äldrevård
• debatt
• sjukvärd

• Kommentera