Debatt: Så ser hälsans klasstrappa ut

DEBATT. För drygt 10 år sedan uppgick kostnaderna för kommuner och landsting för fallskador till 4,7 miljarder kronor. 2014 var kostnaden 10 miljarder kronor. Om trettio år (2050) beräknas kostnaden till drygt 22 miljarder kronor. Varje dag dör i genomsnitt tre äldre personer på grund av fallolyckor. Det är dubbelt så många än de som dör i trafiken.

2017 vårdades 47 personer personer 65 år och äldre i slutenvården. Det finns metoder att förhindra och lindra fallskador som till exempel mjukare golv, anpassade badrum och så vidare. Hägersten – Liljeholmen hade 2016, 10.607 personer som var 65 år eller äldre.

Andelen äldre ökar kraftigt i stadsdelen. Om sju år (2026) beräknas det finnas drygt 15 000 äldre i stadsdelen. Det här innebär ett stort tryck på kommuner och landsting, Lagen säger: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre som stödjer en närstående som har funktionshinder”.

Enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ger anhöriga mer omfattande hjälp än hemtjänstinsatserna. Utöver att tusentals anhöriga har tvingats gå ner i arbetstid för att vårda anhörig.

Pensionärsrådet i SDN Hägersten-Liljeholmen tog upp frågan 2018-12-06 på ett nämndsammanträde om förebyggande av fallskador. Alla enades om en åtgärdsplan, och att personer från pensionärsrådet skulle ingå.

Hur har det gått med åtgärdsplanen?

Enligt Folkhälsomyndigheten bör det förebyggande arbetet handla om social gemenskap och stöd-meningfullhet-fysisk aktivitet och goda matvanor.

Men hur ser det ut i Stockholm, när det gäller sjuklighet och inkomst?
-De med högst inkomst bor i innerstaden. De med lägst inkomst bor i hyresrätt i ytterstaden.
-Högst ohälsotal och sjuktal har Skärholmen och lägst har Östermalm.
-Medellivslängden är högst på Östermalm, och lägst i Skärholmen (åttiosex år respektive åttiotre).
-Mellan 1991 och 2012 ökade medelinkomsten i innerstaden med sextiofyra procent. I Skärholmen med 1 procent. I övriga Sverige med trettionio procent.

Så ser hälsans klasstrappa ut.

I stadens ”Strategi för en äldrevänlig stad 2017” intervjuas äldre, de undrar om de får den hjälp de behöver när det blir dags. Om de får en ”rättvis” biståndsbedömning? 42 procent höll inte med om att staden var anpassad efter stockholmarnas behov. 71 procent ansåg att de inte hade någon möjlighet att påverka stadens utveckling. 80 procent av personer över 75 år känner sig inte delaktiga i informationssamhället.

Till sist: de äldre/seniorerna vill veta vad som kommer att hända med de åsikter de framför i enkäten.

Finns det något äldreborgarråd som kan svara?

Bengt Sundell (V) Aspudden

• äldrevård
• debatt

• Kommentera