Debatt: Därför måste förslaget på nybyggnad i Aspuddens C ändras

Yttrande angående byggnadsplaner i kvarteret  Sothönan m fl i Aspudden 

DEBATT. Det planerade byggnationen i kvarteret Sothönan kommer att få en stor påverkan för boende i  området. I området är även fler byggnationer planerade ( dnr 2015-17932 & 2019-05858)  vilket  sammantaget kommer att påverka boendemiljön ansenligt och den kumulativa effekten får anses  vara stor. 

Vi vill lyfta ett antal punkter som vi inte anser är tillräckligt förankrade i lokalsamhället. Vi är inte  negativa till byggnation, men anser att de planerade bostäderna inte är anpassade vare sig till  Aspuddens övriga bebyggelse när det gäller storlek och utförande eller dess förhållande till platsens  historia. Vi anser inte heller att de analyser som gjorts gällande buller, siktlinjer, ljus, trängsel, skolor  och förskolor etc. är tillräckliga. 

Kulturmiljö med mera 
Detaljplanen har bakgrund i Stockholms översiktsplan och beskrivs (tillsammans med  Midsommarkransen och Hägersten) som ett område med stora stadsutvecklingsmöjligheter.  I  översiktsplanen, under kapitlet Kulturmiljö i en växande stad står följande Att väva samman ny  bebyggelse med befintliga värden är angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven ska  uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden (s 63). 

I samband med framtagande av underlag till dnr 2015-17932 genomförde White arkitekter en  kulturmiljöanalys i området som även täcker den här planerade ytan. Deras slutsats är denna:  Vår bedömning är att det i detta fall är mest fördelaktigt att ansluta till den befintliga 1940- och 50-talsbebyggelsen och Stockholmsstilen, med parkmark förvaltad som naturmark.

LÄS ÄVEN: Förslag: Större centrum och 270 nya bostäder i Aspudden

Naturmarken är  tydligt karaktärsskapande och värdebärande, varför ny bebyggelse ska gestaltas medvetet utifrån  denna förutsättning. Sedan följer en rad punkter som i stort överensstämmer med målsättningen i  översiktsplanen men som vi inte tycker att vi ser i detaljplanen, bland annat:  

• Proportionerna ska samspela med den modernistiska bebyggelsen.  

• Höjden på volymerna ska anpassas för att inte konkurrera med byggnaderna på höjden  • Vid val av fasadmaterial ska god helhetsverkan med kringliggande bebyggelse eftersträvas. 

• Placering av byggnadskroppar bör medvetet följa antingen terrängen eller den intilliggande  modernistiska punkt och lamellhusbebyggelsens helt nord-sydliga riktning. 

• Nya byggnader bör upplevas som hus-i-naturmark 

I Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av är bostadskvarteren i direkt anslutning  till det aktuella planområdet gulmarkerade. Detta betyder att det är fastigheter med bebyggelse med  en positiv betydelse för stadsbilden och/eller ett visst kulturhistoriskt värde. Det aktuella området  gränsar även direkt till område som av stadsmuseet klassificerats som Kulturhistoriskt värdefull miljö. 

I dessa områden behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt kulturhistoriska värden. Stockholms stadsmuseums klassificering är inte juridiskt bindande men bör ses som starkt vägledande vid  bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde. 

Byggnaderna är mycket omfattande i storlek och vi befarar att de kommer att uppfattas som en mur istället för den småhusbebyggda sluttning som man nu möter när man kommer upp från  tunnelbanan. Områdets kulturhistoriska läsbarhet kommer att försvinna och så också den speciella  blandning av bebyggelse som har gjort Aspudden till en attraktiv förort.  

Detta yttrande utgår till största del från kulturmiljöfrågan. I en rapport från Riksantikvariämbetet  Kulturvärden försvinner i byggprocessen 2018) lyfts att kulturmiljöfrågor har svårt att få genomslag i  kommunernas planering. Slutsatsen är att det finns stora brister i hur kulturvärden uppmärksammas  och hanteras och att  en konsekvens av att hänsyn till kulturvärdena varken uppmärksammas eller  följs upp ordentligt i byggprocessen är att kulturvärden riskerar att gå förlorade. Och utifrån  utvärderingens resultat är hanteringen överlag otillräcklig. 

Följande synpunkter håller i stort samman med frågor kring kulturmiljön i området och handlar om  placering och storlek på byggnaderna. Sammanvävt med detta finns frågor kring buller, föroreningar av olika slag samt trängsel och framkomlighet som man som boende i området onekligen bekymrar sig för när man ser förslaget.

Ett av Sveriges miljömål är God bebyggd miljö vars definition är som  följer: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt  medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas.  Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en  långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Synpunkter på planförslaget 

• I översiktsplanen står det  Nya tillägg i stadsväven ska uttrycka ett medvetet förhållningssätt  till kulturmiljöns värden. Husen bör här inte vara högre än tre våningar för att smälta in i  stadsväven. För att undvika att centrumet känns instängt behövs luftutrymme och ljusinsläpp. Den största delen av Aspuddens bebyggelse är trevåningshus eller villor. Vilket  bidrar till en trivsam småstadskaraktär  och utgör en del av områdets kulturhistoriska  läsbarhet. Det vore ett misstag att bygga bort den karaktär som är så uppskattad av både  boende och besökare. 

• För att det inte ska bli mörkt och trångt bör byggnaderna flyttas in från trottoarerna. Det  skulle också göra att vyn blir mer harmonisk och att det finns större möjligheter att plantera  träd (se nedan) vilket är viktigt för luftmiljön längs gator med högre huskroppar på varje sida. 

• För att kompensera för de träd, planteringar och buskar som nu finns framför husen bör nya  planteringar planeras ut mot gatorna även om det inte går att jämföra med den trivsel som  trädgårdarna har bidragit med. Detta saknas helt i förslaget. Den trädplantering som finns på  den lilla gågatan i själva centrum, längs Lilla Aspuddsvägen, är ett bra exempel på hur man  kan göra. Den ek som nämns i detaljplanen är inte nog för att skapa en grön och trivsam  omgivning.  

• Både Schlytersvägen och Erik Segersälls väg är högt trafikerade. Här rör sig människor till och  från tunnelbana, skola och rekreationsområden, kaféer och koloniområde i Vinterviken.  Redan nu är det trångt och ljuden studsar mellan huskropparna. Ska det dessutom vara  butikslokaler i bottenplan, så blir det än viktigare,att passagen ska fungera och inte bli en  trång, instängd och ljudförorenad plats med dålig luft.

• Tyvärr har tidigare byggnader längs Erik Segersälls väg inte visat sig vara uppskattade.  Relativt ofta anses ett av se senast byggda husen vara nästan ett besöksmål på grund av  utformningen (Texas Longhorn). Byggnaden har inte smält in i omgivningen och det anses av  många vara väldigt sorgligt att det äldre villaområdet försvinner.  

• De planerade husen för ”Sothönan 3 mfl” blir väldigt dominanta. Ett centrum sätter stor  prägel på en stadsdel. Ett centrum är som hallen i ett hem. Hur man tas emot, känner sig  välkomnad. Det centrum som det aktuella planförslaget visar för Aspudden, raderar nuvarande karaktär och vi riskerar att få ett anonymiserat centrum, med huskroppar som  murar.

Aspuddens centrum får ett utseende som liknar Liljeholmens, Axelsbergs och  Örnsbergs centrum, platser som ingen förknippar med välkomnande och trygg atmosfär. Om  projektet genomförs riskeras mycket av det som gör att Aspudden idag anses som en av de  mest attraktiva förorterna. Detta förslag främjar inte trygghet eller hållbarhet. 

• Förtätning behöver inte vara dåligt, det finns exempel från området som ändå får anses vara lyckade. Vi ifrågasätter dock den enorma förändring som denna byggnation tillsammans med övriga planerade projekt kommer att innebära. Från det småskaliga och grönskande, till stora, monumentala huskroppar.  

• Vi eftersöker planer som bättre tar hänsyn till nuvarande miljöer. Vi eftersöker  nytänkande  och inspirerande arkitektur som till och med skulle kunna lyfta områdets karaktär och  omgivning och vi eftersöker en bättre kommunikation från Stockholms stad och en större  delaktighet. Som tidigare nämnts är anledningen till Aspuddens popularitet att det finns en  blandning av bebyggelse från olika tider som sammantaget har bildat en plats med  småstadskaraktär.

Ett avslutande citat från Sofia Nerbrand, ledarskribent, DN, 12/1-21 Vad  som byggs nu får betydelse för trivsel och funktion i staden under lång tid framöver. Fasader  och färgsättning spelar roll, inte bara antalet nya bostäder, vilket brukar vara vad politiker  fokuserar på. Skönhet är, liksom miljöhänsyn och tillgänglighet, ett viktigt värde. Människan  är en estetisk varelse, vars välbefinnande påverkas av hur omgivningen ser ut. 

Anna Östling och Åsa Blixt

Yttrandet är inskickat till  Bygg- och plantjänsten . Där kan man lämna synpunkter på förslaget och ta del av alla handlingar. Samrådet pågår till 18 januari Mejla: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

• debatt
• detaljplan
• samråd
• sothönan
• yttrande

• Kommentera