Debatt: En rad åtgärder behövs om nya Älvsjödalen ska bli riktigt bra

Till Stadsbyggnadskontoret Samråd om program för Älvsjö – Älvsjödalen

SAMRÅD. Som förening arbetar vi för att knyta ihop gångna tiders utveckling med det som sker i nutid  och kan komma att ske i en framtid. Vi vill att det ska finnas ett sammanhang i utvecklingen – ett sammanhang baserat på kunskap om och känsla för hembygden och dess kulturarv. Detta är  särskilt viktigt i ett storstadsområde som utvecklas snabbt och får en stark ökning av  bebyggelsevolymen och folkmängden, som Stockholmsregionen – och alldeles särskilt viktigt i  dess södra del eftersom vi uppfattar att utvecklingen i många sammanhang här gått så fort att  man knappast hunnit reflektera över hur det historiska arvet bör påverka samhällets utformning. 

Vi har således fått ett antal mer eller mindre historielösa miljöer där man inte, eller bara i  begränsad omfattning, tagit hänsyn till kulturarvet. Vi är därför mycket nöjda med att de tre historiskt värdefulla punkterna i området, utöver jordbruksbygden som sådan, nämligen Brännkyrka kyrka, Älvsjö gård och Kyrksjön, har fått en välvillig hantering i  programbeskrivningen. Vi berör denna fråga ytterligare nedan under rubriken Kulturarv.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Vår syn på stadsplaneringsfrågan i stort  
Vi har studerat det presenterade materialet utifrån vår förenings ambitioner enligt ovan och är i  grunden positiva till de idéer som redovisas och de lösningar som föreslås – även om dessa i  dagsläget är på en mycket övergripande och principiell nivå – och ofta innehåller upprepade  likartade skrivningar av typen “portalformuleringar”. Vi tycker att många tankar som framförs  är positiva för att utveckla området. 

Området runt Älvsjö centrum och på järnvägens östra sida, t ex mässområdet och Sjöängen, har  idag stora svagheter ur stadsplaneringssynvinkel. En del av bristerna påverkar också direkt eller  indirekt Älvsjös villaområde / trädgårdsstad på järnvägens västra sida. Vi har i samband med  flera samråd tidigare pekat på vår oro för att Älvsjö utvecklas till att vara i första hand ett  trafikområde för alla sorters trafik, och som dessutom tenderar att bli en allt tyngre trafik – detta  i princip inne i ett trädgårdsstadsområde som har varit och är en mycket viktig del i Stockholms  Stads utveckling av sin “arbetarhistoria”, och där arbetarna i hög grad byggde sina egna hem. 

Vi har också pekat på att trädgårdsstaden väster om järnvägen, med början i Älvsjö centrum,  fått allt mera inslag av flerfamiljshus, en utveckling som inte styrts av samhällets gemensamma  intressen utan av enskilda fastighetsägares och exploatörers behov av byggobjekt för  ekonomisk vinning. Detta har under ett antal år skett i samband med sådan privat initierad  detaljplanering för att ändra gällande plan och har nu börjat synas tydligt i bebyggelsen närmast  centrum. Stora flerfamiljshus blandas på ett oplanerat och osystematiskt sätt med villor. Älvsjö  centrum börjar bli ett centrum som famlar efter en centrumidé. 

Vi tar upp denna aspekt inledningsvis för att peka på att om Stockholms stad borde kunna  använda den i samrådet redovisade utbyggnadsidén för det man kallar Älvsjödalen till att  avlasta trycket på att förtäta trädgårdsstadsområdet på spårens västra sida med stora  flerfamiljshus – och i stället koncentrera byggandet av sådana till den östra sidan av spåren. Ett  program för Älvsjödalen bör, enligt vår mening, samtidigt hos stadsbyggnadskontoret och  exploateringskontoret leda till en restriktiv tillämpning av möjligheterna att begära ny  detaljplanering för att ersätta gammal villabebyggelse med flerfamiljshus. Vi vill i samband  med detta också påtala att det är bättre att man fullföljer målen om ett ökat antal bostäder, enligt  Sverigeförhandlingen, på den östra sidan av järnvägen än i villaområdet på den västra sidan

Synpunkter på Älvsjödalen som bostadsområde 
Som vi konstaterar inledningsvis är vi således i grunden positiva till att Älvsjödalen planeras  som ett sammanhängande område. Vi är också positiva till att större delen av mässhallsområdet  planeras om för en mera stadsliknande och dygnet runt tillgänglig bebyggelse. Stora delar av  området som berörs i programförslaget är ju idag oanvändbart för mänsklig verksamhet – utom den som bedrivs av Stockholmsmässan och som skapar trafikantköer/personströmmar med bil  eller tåg till området främst på förmiddagen – och motsvarande köer från området senare på  eftermiddagen. Området får under sen kvällstid och natt betraktas som “dött”, ett område för  genomfartstrafik på främst Huddingevägen och Magelungsvägen. Området känns inte säkert att  gå i vid dessa tider, särskilt inte för äldre människor. 

Området har ju i andra avseenden varit oanvändbart pga. svårigheterna att reducera mängden  vatten som finns i underjorden och som tekniskt sett måste kunna hanteras vid en så omfattande  exploatering av markytan. Vi befarar att trots den kunskap man till dags dato skaffat sig, så kan  man råka ut för kostnadskrävande överraskningar senare i projekteringen. Har man verkligen  gjort alla utredningar som behövs för att dra säkra slutsatser om hur vattnet i marken ska kunna  hanteras? 

Om programförslagets idéer om kulturliv, idrott/sport och miljö m.m. kan förverkligas tror vi  att det skulle kunna bli ett lyft för området.  

En faktor som inte synes ha beaktats i programunderlaget är behovet av begravningsplatser i  relation till det snabbt ökande befolkningstalet. Redan idag förvägras människor gravplats i  Brännkyrka pga. bristen på utrymme. Att få bli begravd i det men betraktar som sin egen  hembygd bör vara en mänsklig rättighet, även i de fall man på ålderns höst placeras i ett  äldreboende i en annan kommun. 

Miljö 
Vi tar då bl.a. fasta på vad som sägs om att utveckla grönytorna vid Sjöängen, Råby Gärde och  Turingeparken – och förutsätter att dessa utformas på ett sådant sätt att man inte försämrar t.ex.  den ekologiska situationen inom området. Där har vissa djur- och växtarter redan tagit stor  skada av den hårda exploateringen och kanske kommer dessa att fortsätta ta skada om  grönområdena i det blivande Älvsjödalen byggs upp på ett okänsligt sätt.  

Vi anser att det mycket aktiva Älvsjö Miljöråd – ett fritt nätverk av föreningar och  intresseorganisationer med bas inom Älvsjö – skulle kunna kontaktas för att bedöma vilka  problemen är och hur de kan åtgärdas. Vi bedömer också att rådet kan ha värdefulla synpunkter  på hur man skapar flera och bättre kolsänkor i området och minskar effekten av  koldioxidutsläppen vid kolkällan i Sjöängen.  

Kulturarv m.m. 
Historia, kulturarv och kulturliv hänger ihop. Som förening är vi djupt engagerade i dessa  frågor. Historien och kulturarvet är särskilt viktigt i ett storstadsområde som vårt. Vi ser det  därför som mycket viktigt att programförslagets höga ambitioner att lyfta fram Älvsjö gård kan  förverkligas. Älvsjö gård är en historisk raritet i Stockholm som bör tillåtas dominera sin närmaste omgivning. Att utöka befintligt gårdsområde med ett torg eller en park med goda  kvalitéer som inramar gården och gör den lättillgänglig bör vara ett viktigt delmål i förslaget till  program. Den omgivande parken bör också utformas avskilt från dagliga resandeströmmar så  att onödigt slitage undviks.  

Då kan man inte t ex lägga den gula tunnelbanelinjens stationsbyggnad så nära Älvsjö gård,  som den är planerad av Region Stockholm. Det är enligt vår mening också tveksamt att tillåta  gula linjens spår att gå rakt under Älvsjö gårds huvudbyggnad. I varje fall bör staden kräva att  Region Stockholm gör en ordentlig konsekvensanalys av sådana lösningar. Stationsbyggnadens  placering är också ett tråkigt uttryck för att man inte vill se över helheten i Älvsjö stations  framtida utformning

Beträffande planeringen av en damm eller liten sjö på Sjöängen nedanför Brännkyrka kyrka vill  vi förorda en stor sjöliknande vattenyta som kan symbolisera Kyrksjön, den fiskrika sjö som en  gång fanns på denna plats, och därmed anknyta till platsens historiska gestaltning.

Trafik och parkering 
Programförslaget förutsätter såvitt vi kan bedöma en betydligt lägre relativ bilanvändning än  idag. Hela området inklusive nuvarande genomfartsvägar planeras för att bli ett lågfartsområde  med begränsad tillgänglighet för bilar. Särskilda parkeringshus, skilda från bostäderna, ska  finnas. Kollektivtrafik ska prioriteras. Vi är mycket tveksamma till om dessa “ideala” tankar  går att genomföra. Det är viktigt att vara realist i sådana här frågor, så att man inte i efterskott  får ta fram nödlösningar som kunde ha planerats bättre från början. Transportvägar och  lättillgänglig bilparkering är en väsentlig del av infrastrukturen för arbetsplatser, butiker,  boende och besökande. 

Beredskap och skyddsrum 
Programförslaget förefaller inte ha påverkats av samhällets behov av förbättrad beredskap och  skydd. Så t ex ser vi inga resonemang om behovet av skyddsrum. Vi tror att sättet att bygga  Älvsjöstaden, som man har tänkt sig, utan att gräva för djupt och undvika källare kommer att  bli ett problem för säkerheten i krig för området. Att området i egenskap av ett av landets  största transportcentra för persontransporter, p g a alla kommunikationslinjer som kommer att  löpa samman vid Älvsjö station, säkerligen kommer att bli ett högt prioriterat mål vid angrepp  på Sverige och Stockholm gör inte frågan om skyddsrum mindre angelägen.  

Även om det idag är oklart vad stadens roll kommer att bli när det gäller utbyggnaden av  skyddsrum så går det att förutse att statliga krav på kommunerna kommer att ställas inom en  nära framtid. Om frågan tas upp i tid kanske någon form av skyddsrumsplanering kan knytas  till den gula tunnelbanelinjens tunnelsystem.

Älvsjö centrum och station 
Vi vill slutligen därför beröra en aspekt som egentligen inte tas upp i programförslaget,  nämligen frågan om Älvsjö stations framtida utformning. Det är en station som har bland de  största resandeströmmarna i vårt land. Nya strömmar av resande kommer att tillföras när  Spårväg syd och tunnelbanans gula linje är färdigställda.  

Redan den nuvarande stationen har stora brister ur tillgänglighetssynvinkel. Med två separata  stationer till inom det begränsade området i Älvsjö centrum kommer Älvsjö centrum att bli ett  enda resecentrum med människoströmmar innanför och utanför stationsbyggnaderna, som bara  har till syfte att transportera sig. Ett sådant centrum kommer inte att kunna fungera som en  centralpunkt för livets alla aktiviteter om man inte ser transporterna till och från och mellan de  olika trafikslagen med ett helhetsperspektiv. Vi anser att nuvarande station behöver göras om och integreras med stationerna för gula linjen och Spårväg syd om man ska kunna få en  någotsånär effektiv lösning. 

Brännkyrka Hembygdsförening, Donald Molander, ordförande (bilden), Arne Lönnebring, vice ordförande, Håkan Jarmar, ledamot av styrelsen 

Synpunkterna i samrådet är inskickade till stadsbyggnadskontoret

Illustration: Visionsbild över Sjöängen i Älvsjödalen, med Brännkyrka kyrka i bakgrunden till höger, Murman Arkitekter

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Älvsjödalen
• Brännkyrka hembygdsförening
• debatt
• SAMRÅD

• Kommentera