Debatt: Så kan hemsjukvården förbättras i Hägersten-Älvsjö

DEBATT. Nyligen publicerade tidningen Forskning.se en artikel från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) om de tuffa vardagarna för sjuksköterskor inom hemsjukvården. Enligt artikeln känner sig sjuksköterskorna ofta osynliga efter att ansvaret för hemsjukvården flyttades över till kommunerna. Förhållandena är många gånger dåliga, resurserna knappa och stödet från ledningen bristfälligt. Forskare pekar på att mentorskap för nya sjuksköterskor och mer närvarande chefer skulle kunna förbättra arbetsmiljön.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

2014 tog kommunerna över hemsjukvården från regionerna i stora delar av Sverige. Hemsjukvården innebär att vård ges hemma hos patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen. Teamen inom hemsjukvården består av sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och specialistsjuksköterskor, men inte läkare – de är fortfarande anställda av regionerna.

Arbetsuppgifterna för sjuksköterskor inom hemsjukvården inkluderar exempelvis att ge insulin, iordningställa dosetter med medicin, ta prover, vårda sår och administrera näringsdropp. Enligt en ny studie känner sig dock många sjuksköterskor osynliga och upplever att deras arbetsinsats inte uppmärksammas. Studien beskriver bristande resurser och dåliga arbetsförhållanden som några av de största utmaningarna.

Sjuksköterskornas utmaningar enligt studien:

• Arbetsuppgifter som delegeras från sjuksköterskor till undersköterskor och vårdbiträden, trots att dessa saknar formell kompetens.
• Brist på material och utrustning.
• Extra sysslor som att städa bilar, byta däck och laga cyklar.
• Säkerhetsproblem, exempelvis patientinformation som förvaras i olåsta utrymmen och läkemedel som delas kylförvaring med mat.
• Splittrade informationsvägar med upp till tio olika digitala system som används dagligen, utöver fax och fysiska postfack.

Socialdepartementet har nyligen presenterat en utredning, Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård(SOU 2024:72). Den föreslår åtgärder för att göra det mer attraktivt för läkare och andra legitimerade yrkesutövare att arbeta inom den kommunala vården. Utredningen stärker även kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i hemsjukvården.

Samtidigt motsätter sig Sveriges kommuner och regioner (SKR) att kommunerna själva ska få anställa läkare, trots att detta skulle kunna förbättra vårdkedjan för patienter i hemsjukvården.

I Hägersten-Älvsjös verksamhetsplan för 2024 betonas vikten av sammanhållna vårdkedjor och kvalitetshöjande insatser för en god och nära vård. Däremot finns inga tydliga skrivelser om arbetsmiljön eller förutsättningarna för sjuksköterskorna inom hemsjukvården i stadsdelen.

Det är avgörande att synliggöra det arbete och den kompetens som dessa sjuksköterskor bidrar med. Frågan kvarstår: Vilka erfarenheter har Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning och stadsdelsnämnd av hemsjukvården? Stöder de förslaget att ge kommunerna möjlighet att anställa läkare för att stärka vården och förbättra arbetsmiljön?

Bengt Sundell, Aspudden
Bild: AI-genererad

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Bengt Sundell
• debatt
• hemsjukvård

• Kommentera