Osäker framtid oroar inte snickeriet i Henriksberg
axelsberg hägersten Publicerad 09:46, 29 mars 2016Finsnickeriet Tamano och deras grannar i hantverksbyn Henriksberg vid Mälarens strand är nu på väg att flytta.
Men att en flytt står för dörren verkar inte bekymra snickarna på Tamano så värst mycket.
– Du vet, i hantverksyrken brukar det ju ändå vara så att man alltid kommer framåt hur det än är. Bara man gör ett bra jobb själv så löser det sig. Man får alltid nya kontakter nånstans, säger den 67-årige hälftenägaren Mattias Backström.
Att han och kompanjonen och Frank Zappa-kopian Matts Bodén, 62, aldrig någonsin har behövt marknadsföra sig tycker de är bevis nog för den obekymrade Carpe Diem-filosofins styrka.
Det som gäller är bara att fånga dagen – att göra det bästa av den. Så också när Bättre stadsdel knackar på, efter tips från hembygdsföreningen.
Fram ställs kaffet, med andra ord och Mattias och Matts berättar att de har drivit firman ihop i snart 30 år nu, varav de senaste snart 16 åren med det här, närmast bedårande nedanför en överbrant backe från Axelsberg.
De började jobba ihop vid mitten av 80-talet som scenarbetare på ”Pickan” – Pistolteatern vid S:t Eriksplan, där Mattias var fastanställd.
– Fast det fattade jag aldrig själv…, säger han, till synes obekymrad om trygghet och sånt.
Genom åren har det i stället blivit ett till synes bekymmerslöst flöde av roliga uppdrag åt teatrar, lekplatser och museer – som Junibackens barnboks-scenografier och mycket annat.
Just vid vårt besök möts vi av en imponerande Mamma Mu-skulptur av ihoplimmat furu som Olle Undeman, en av Tamanos sex snickare, håller på att mejsla fram. Beställaren den här gången är svenska ambassaden i Berlin. Bra för barnen, när deras föräldrar har fullt upp med visumansökningar och sånt. Bra för Sverige, att visa fram några av våra mest älskade barnboksfigurer ute i världen.
I Henriksbergs kluster av småverkstäder finns enligt områdesskylten 13 företag. Men de flesta har redan flyttat inför den förestående rivningen, säger Matts och Mattias. Men Gunilla Kihlgrens glasblåseri (och bostad) är i alla fall kvar, liksom keramikerna Helena Sundstedt, Anna-Lena Stålnacke och Ingrid Hernvall.
Rivningsplanerna har varit kända i flera år redan. Hyresvärden, stiftelsen Neijp-Henriksberg, vill i stället bygga uppemot 200 bostadsrätter.
– Vi hoppas ju att stiftelsen också ska ordna fram nåt alternativ åt oss, säger Matts Bodén.
En jurist är i alla fall anlitad för att driva den linjen i Hyresnämnden.
Var skulle ni vilja ha nya lokaler nånstans då, om drömmen gick i uppfyllelse?
– Men vi vill vara kvar här, säger faktiskt alla i munnen på varandra – Matts Bodén, Mattias Backström och Olle Undeman.
– Alltså, om jag inte hade jobbat på just det här fantastiska stället med sjöutsikten så hade jag aldrig gjort lika bra grejer genom åren, säger Olle Undeman och hans båda chefer bara nickar.
Som tur är för snickeriet ligger detaljplanearbetet på is hos Stockholms stads stadsbyggnadskontor sedan december. Någon hade anklagat ägarstiftelsen för att inte följa sina stadgar om att vinsten från hyresintäkterna ska återinvesteras i området och i Världsnaturfonden. Enligt uppgift saknade dessutom stiftelsen en giltig styrelse.
Därför ligger bollen just nu hos Länsstyrelsens jurister som utreder misstankarna.
Stadsplaneraren Sofia Landberg på stadsbyggnadskontoret förklarar:
– Helt klart finns det en lokal opinion som tycker att Henriksberg är bra som det är. Jag får många mejl om det från såna som bor runtomkring. Men sen får jag ju också mejl från dem som vill ställa sig i kö för lägenheterna som ska byggas. Detaljplanen kommer i alla fall att ta minst ett år till, säger Sofia Landberg.
Text och bild: BernHard Isbjörn Grünewald
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k