Göran – en av 400 som jobbade på varvet i Gröndal: Det fjäskades lite för oss

Ett varv som en gång var fullt av liv och industri har idag blivit ett lugnt bostadsområde vid Mälarens strand. Men minnena från Ekensbergs varv lever kvar. För att få en bild av hur livet på varvet såg ut träffade vi Västertorpsbon Göran Hammarberg, som arbetade där under 1960-talet.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

År 1873 startade Ekensbergs varv i Gröndal och blev en arbetsplats där fartyg byggdes och reparerades i nästan 100 år. Verksamheten växte med tiden och varvet kom att exportera fartyg till flera länder.

Under varvets sista år hade Göran Hammarberg sin arbetsplats där.

– Jag gick på KTH och skulle göra mitt examensarbete våren 1964. Då fick jag och en kompis höra om varvet, så vi åkte dit och frågade om vi kunde göra vårt arbete där, säger Göran Hammarberg.

Det som först var ett tillfälligt projekt blev en anställning den 1 januari 1965. Efter examensarbetet erbjöds de båda jobb på varvet, där de kom att arbeta med konstruktion och beräkningar.

– Jag trivdes jättebra – jag var lite av en räknenisse, så det passade mig perfekt.

Arbetet var både detaljerat och omfattande. Ritningar skulle tas fram och beräkningar skulle göras för en mängd olika funktioner ombord på fartygen.

– Vi ritade fartyg och räknade på allt möjligt. Det kunde vara dimensioner, konstruktioner eller hur mycket vatten som skulle komma ur duscharna. Det var hundratusentals saker som skulle fungera.

Arbetsdagarna följde tydliga rutiner. Morgonen började tidigt vid ritbordet, och dagen fylldes av arbete, möten och gemensamma pauser.

– Jag stämplade in klockan 07.40 kanske, sedan satte jag mig vid min tre meter långa ritbänk och fortsatte där jag slutade dagen innan. Sen blev det kaffe, möte, lunch med husmanskost – och så jobb till halv fem.

Samtidigt beskriver han en arbetsplats med en stark gemenskap.

– Vi var kanske 300–400 personer som jobbade där. Det var jätteroligt, många trevliga människor. Jag och min kompis var lite speciella eftersom vi hade en unik roll, så det fjäskades lite för oss, säger han och skrattar.

När Göran slutade 1967 var varvets framtid redan osäker. Beställningarna hade minskat, och 1970 lades verksamheten ner.

– De fick inga nya ordrar och lade ner. Jag var ganska förberedd, så det var inte så dramatiskt för mig. Men det känns lite konstigt att det inte finns kvar idag.

Minnet av Ekensbergs varv lever inte bara kvar hos tidigare anställda som Göran. I maj släpper Ibb Jessen sin tionde bok – en bok om Ekensbergsvarvet.

Intresset för varvshistoria växte fram successivt för Ibb. Det som började som ett enskilt bokprojekt utvecklades med tiden till något större.

– Jag har ju skrivit flera böcker om olika Stockholmsvarv. Jag började med Boghammar Marin på Lidingö, och sen har det liksom blivit en serie via kontakter. Det var inte alls tanken från början, men så har det blivit, säger han.

Genom tidigare projekt fick han upp ögonen för Ekensberg. Flera personer han mött längs vägen hade nämnt platsen, och bilden som växte fram var av ett betydligt större varv än de han tidigare skildrat.

– Jag hade hört från flera håll att det var ett betydligt större varv. Och när jag själv kom dit kunde jag inte förstå att det hade legat ett så stort varv där.

Det var just den känslan som drev honom vidare. Nyfikenheten blev startpunkten för ett omfattande researcharbete, där han upptäckte att det fanns ovanligt mycket material bevarat.

– Det var ren och skär nyfikenhet. Jag började titta på vad som fanns, och det visade sig finnas mycket mer än för vissa andra varv.

Arbetet gav en bild av en verksamhet med lång historia och stor betydelse. Under omkring hundra år byggdes fartyg i Ekensberg.

– Jag har fått tag i personer som haft nära kontakt med chefer på Ekensberg, ättlingar. Genom dem har jag kunnat titta i privata fotoalbum och använda material därifrån.

LÄS ÄVEN: Kritik mot gles trafik på buss 133 – många fler resenärer – ändring på gång

Ekensbergs varv
Ekensbergs varv anlades år 1873 av Stockholms Transport- & Bogserings AB och 1906 byggdes de första motorfartygen. 

Åren under första världskriget var goda år för varvet. Tiden därefter gick betydligt sämre med en i stort sett obefintlig orderingång. År 1924 gick Transportbolaget i konkurs och Stockholms Enskilda Bank gick in som ägare.Varvsverksamheten övertogs året därefter av ett nybildat bankägt bolag, AB Ekensbergs Varv. Varvet övertog samtidigt teknisk personal och arbetare, samt en stor kundkrets från grannen Bergsunds Mekaniska Verkstad som trädde i likvidation 1924. 

För att finna sysselsättning utöver att bygga och reparera fartyg breddades verksamheten. Under början av 1930-talet byggdes exempelvis de stora järnkonstruktionerna för Västerbron, den största bågbron på sin tid i Sverige.^] Varvet deltog samtidigt även i byggandet av Tranebergsbron.

En viktig förutsättning för de stora investeringarna som genomförts vid varvet var att Hammarbyleden med Hammarbyslussen öppnats för trafik 1929. Därigenom fanns en större vattenväg ut till Östersjön – vilket behöves i takt med att fartygens tonnage ökade – än den vid Nils Ericsons sluss.

År 1942 köptes Ekensberg av Salénrederierna. I samband med detta utökades varvet med nya stapelbäddar, kajer, flytdockor, lyftkranar samt ny maskinell utrustning vid verkstäderna. Nu började varvets storhetstid och beställningar kom från bland annat Brasilien, Colombia, Frankrike och Sovjetunionen. I början 1950-talet arbetade 400 personer vid Ekensberg.

År 1955 gjordes ett rekordbygge med kylfartyget M/S San Blas på 5 625 Dwt som levererades till Rederi AB Jamaica (rederiet ingick i Salénrederierna). Detta var det hittills största fartyg som någonsin byggts vid ett Stockholmsvarv. Redan 1959 överträffade varvet detta rekord då M/S Vimeira levererades (senare känd som M/S Star Altair) på 12860 Dwt.

Läget vid Mälaren blev med tiden ett allt större problem och passagen ut till Östersjön via Hammarbyleden eller Södertälje kanal satte gräns för produktion av större fartyg. När Salénrederierna år 1970 blivit ägare till Finnboda Varv, med bättre läge vid Stockholms inlopp i Nacka, upphörde verksamheten vid Ekensberg 1970.

Varvsområdet köptes av Stockholms Stad 1972, som då påbörjade stadsplaneringen. Stadsplanen kv. Stapelbädden mm vann laga kraft i september 1978 och i början av 1980-talet bebyggdes det gamla varvsområdet med bostäder som ritades av Lars Brydes Arkitektkontor, byggherre var AB Stockholmshem.

Källa: Wikipedia

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• bok
• ekensbergsvarvet
• författare

• Kommentera