Insändare: Därför blir nya Henriksberg dödsstöten för 4H-gården
Åsikter hägersten Publicerad 12:24, 14 april 2021INSÄNDARE. Så har stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden efter drygt sex år lyckats sätta spiken i kistan för 4H-gården intill Henriksbergs hantverksby genom sitt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 11 mars.
De har också lyckats radera ut den småskaliga industrimiljö, som av Stadsmuseet klassificerats som särskilt värdefull och som Samfundet St Erik anser vara ”det allra sista kvarvarande området av denna karaktär i Storstockholm”.
Tack vare flera olika debattartiklar i Bättre Stadsdel tillsammans med en mängd mejl, som jag har skickat under de här åren till tjänstemän och politiker, blir bilden klar.
Dessa tjänstemän och politiker är inte bara ointresserade av området, de bryr sig inte heller om att följa fastställda regler för hur remissförfaranden ska skötas och i stadsbyggnadskontorets fall: de bryter mot flera lagparagrafer och mot sina egna uttalanden om hur de utformar nya stadsplaner i samtal med olika intressenter.
Trots att man haft sex år på sig, så har de två stadsplanerarna bara hunnit samtala med en intressent, nämligen byggherren. Detta trots att den planarkitekt, som tog över ärendet för två år sedan, visste att nästan alla viktiga remissinstanser varit mycket kritiska till denna storskaliga exploatering alldeles intill Mälarens strand.
LÄS ÄVEN: Succé för namninsamling mot stort bygge i Henriksberg
”En överexploatering, som roar byggföretagens aktieägare mer än invånare med smak för gott stadsbygge” skrev Tomas Lauri i DN (21/3) i en artikel om nuvarande trend inom stadsplaneringen i Stockholm. Stadsbyggnadsnämndens beslut om Henriksberg är ett mycket gott exempel på detta.
Varför jag engagerat mig så mycket i detta ärende framgår nedan. Det jag lärt mig är att vi idag i ledningen för Stockholms myndigheter har tjänstemän och politiker, som inte är det minsta intresserade av demokratiskt fastställda regler.
LÄS ÄVEN: Debatt: Många frågetecken kvar kring exploateringen av Henriksberg
Detta är säkert också förklaringen till att dessa personer inte svarar på mejl, inte ens efter påminnelser. 90 procent av mina mejl är obesvarade. Trots att skyldigheten att svara är reglerad i Förvaltningslagen och i interna riktlinjer för Stockholms Stad.
Där sägs också, att allmänhetens frågor och begärda offentliga handlingar ska besvaras eller utlämnas utan dröjsmål. Istället har stadsdelsförvaltningens chefstjänstemän kommit med förtäckta hot ”om att stoppa här”.
Jag är gammal och behöver inte längre bry mig om hur Stockholm utvecklas. Men yngre generationer som är aktiva på olika sätt, har all anledning att reagera på detta demokratiska förfall inom Stockholms förvaltningar. Glöm inte bort att Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning är den näst största förvaltningen av 13 och omfattar cirka 120 000 invånare. I Sverige finns det bara sju städer som är större.
LÄS ÄVEN: Fler artiklar om 4H-gård
Jag är övertygad om alla inblandade i den här processen inte är så naiva, att de inte förstår att detta är spiken i kistan för 4H-gården. En gård som funnits sedan 1976 och som bedriver en mycket omtyckt och värdefull fritidsverksamhet för ungdomar året runt. Centralt nära t-banan, så att de lite äldre ungdomarna kan ta sig dit själva. Har den inte försvunnit under byggtiden, får den lägga ner när 270 lägenhetsägare börjar klaga på ladugårdlukt, hästflugor med mera.
Men uppenbart är det bättre för stadsbyggnadsnämndens majoritet med ännu en tätbyggd, stenlagd byggformation, där ungdomar inte har något att syssla med. Perfekt grogrund för knarkhandel med mera.
Stadsbyggnadsnämndens 13 ledamöter har beslutanderätt i utformandet av stadsplaner i Stockholm. Men i detta beslut har den grönblåa majoriteten och socialdemokraterna känt sig tvungna att som tillägg till beslutet skriva två brasklappar – ” härtill är jag nödd och tvungen ” – för att undgå framtida kritik.
Och lite infantilt skriver de i sina tillägg, att de är nöjda med sänkta våningar och breddade gångstråk. Mot vad? Jo, mot byggherrens ritningar, men inte mot VERKLIGHETEN. I vilken värld lever dessa politiker, som vi gett i uppdrag att företräda oss?
LÄS ÄVEN: Fler artiklar om Henriksberg
Till sist: jag har engagerat mig i detta ärende för att jag kände Inga Pahlstedt, som växt upp i och ärvt Henriksberg av sina föräldrar. Hon älskade området och visste att rätt skött, gav hyresinkomsterna en bra avkastning. För att området skulle förbli intakt, lades fastigheten in i parets stiftelse.
En obehörig person tog sig in i stiftelsens styrelse. Denna illegala styrelse kunde härja fritt, utan minsta insyn i 20 år. Inte en enda gång hade Stockholms länsstyrelses tillsynsenhet för stiftelser kontrollerat årsredovisningarna. Trots en anmälan mot stiftelsen gjorde man fortfarande ingenting, och plötsligt blev det viktigaste för Tillsynsmyndigheten att skydda sig själv.
Man tillsatte (som tillsynsmyndighet) en ny ordförande i den stiftelse, som man själva skulle ha tillsyn över! Jäv? Därför kunde fastigheten säljas, mot paret Pahlstedts vilja och därmed detta byggnadsförslag, som inte ens tar hänsyn till det mest basala gentemot de omgivande miljön.
Trots detta, hoppas jag ändå att Inga Pahlstedt får vila i frid.
Bertil Norrhall, Axelsberg, Hägersten
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k