Han visar Luthers nya sidor

SVENSKA KYRKAN HÄGERSTEN. I år är det 500 år sedan reformationen startade vilken lade grunden till Svenska kyrkan. Martin Luther var en av drivkrafterna bakom processen. Nu växer en ny bild fram av honom.

I Sverige förknippas Luther oftast med sträng arbetsmoral, synd och skuld. Man ska inte ligga och slöa eller synda utan istället ska man göra rätt för sig.

Enligt den gängse bilden var Luther själv en ganska bister och sträng typ.

Men den bilden håller nu alltså på att förändras. Under de senaste åren har det kommit flera böcker som visar att Luthers karaktär var mer komplex. Han var både revolutionär och konservativ, sträng och förlåtande, mörk och ljus. I Svenska kyrkan vill gärna lyfta fram de goda sidorna hos teologen och reformatorn.

Luthers budskap till prestationsmänniskor
Staffan Alberts är präst i Uppenbarelsekyrkan och under hösten ska han leda en diskussionsgrupp utifrån en av Martin Luthers böcker. Staffan vigdes till präst för fyra år sedan och har blivit Hägerstens församlings expert på reformatorn.

Staffan lyfter fram två viktiga begrepp som är centrala för Luther: nåd och frihet.

– En av Luthers viktigaste tankar är att man genom prestationer inte kan förbättra sin ställning inför Gud. Det är bara nåden och tron som kan göra det, säger Staffan Alberts.

Guds nåd innebär att vi alla är älskade av Gud hur ofullkomliga vi än är.

Prestationssamhället är påtagligt i dag där det vi gör och har blir en måttstock på vilka vi är och vår position.

– Luthers teologi visar att du är älskad även utan prestation. Det är en villkorslös kärlek, säger Staffan.

Men det handlar inte om att ligga på sofflocket och göra ingenting.

– När du förstår att du är älskad och inte kan påverka din ställning inför Gud kommer det att frigöras en kraft i dig att vilja göra gott. Att tjäna din nästa till exempel, säger Staffan och fortsätter:

– Hans budskap till prestationsmänniskor och karriärister är: du behöver inte prestera för att ha ett värde. Du är älskad ändå.

Mer individuell och privat religiositet
Luther värnade om den kristna människans frihet och satte Bibeln som den högsta auktoriteten, till och med ovanför påven.

– När han översatte bibeln till tyska hade folk möjlighet att läsa den på egen hand. De blev myndiggjorda och befriade från kyrkans makt.

Detta blev början på en individuell och privat religiositet, som sedan präglat de nordiska länderna.

Att Luther förknippas med hårt arbete stämmer in på honom själv, eftersom han var mer eller mindre arbetsnarkoman, menar Staffan. Han var en flitig föreläsare, skrev oavbrutet och utvecklade den så kallade kallelseläran. Luther tes var att alla är kallade av Gud. Alla är lika viktiga i Guds skapelse, vi har bara olika roller att fylla.

– I kallelseläran kan man hitta tanken att man ska anstränga sig och jobba hårt och dra sitt strå till stacken. Men nåden kommer först. Om du vet om att du är älskad har du kanske lättare att vara givmild och generös mot andra.

Den radikale Luther
Staffan vill också lyfta fram den radikala sidan av Luther. Han var munk från början men senare i livet gifte han sig med en nunna, fick flera barn och gjorde om klostret till ett hem.

– Det blev som ett bed and breakfast med bryggeri i källaren och djur på gården. Ett hem där det alltid fanns vänner och studenter runt bordet.

Staffan menar att  sluta vara munk och göra om klostret till ett hem var en ”ganska radikal grej”, men också en symbolisk handling: att präster ska leva ett vanligt liv med familj och barn.

– Han ville få bort de avarter som katolska kyrkan utvecklat, till exempel avlatsbreven och att kyrkan skulle hitta tillbaks till sina rötter. Men istället blev det en brytning med den katolska kyrkan och en ny kyrka, den protestantiska, växte fram.

Älskade musik, mat och öl
Även om Luther kunde vara sträng och bister hade han även en munter och omsorgsfull sida, menar Staffan.

– Han älskade musik och skrev en hel del psalmer. Han tyckte mycket om mat och öl, vilket han genreröst bjöd på. Han ansåg att social gemenskap var det bästa botemedlet mot nedstämdhet.

Luther var också en ganska plågad man.

– Han upplevde som ung att Gud var en straffande Gud. Det var i sitt kämpande för att duga som han till slut förstod att han dög som han var, med alla sina brister. Så man kan säga att det var hans personliga upplevelser som la grunden till det som blev reformationen.

Hur kan Hägerstensbor idag ha nytta av att veta mer om Martin Luther och det han gjorde?
– Det handlar om att få ny kunskap om honom, hur vår kyrka grundades och vad den står för. Han har haft stor betydelse för det samhälle och den kyrka vi har idag.

Hur fungerar samtalsgruppen om Luther som du ska leda?
– Vi kommer läsa en av hans böcker ”Om en kristen människas frihet”, diskutera tankarna och vad de har att ge oss idag, säger Staffan och fortsätter:

– Det är en av hans mest lästa böcker. Den kom 1520, tre år efter teserna spikades upp, när reformationen var i full gång och han stod på toppen av sin karriär.

I Svenska kyrkan firas 500-års jubileet med bland annat föredrag och samtalsgrupper.

I Hägersten har det varit Afternoon tea och föredrag samt samtalsgruppen som startar under hösten samt ett Luthercafé i september.

Detta är en sponsrad artikel i samarbete med Svenska kyrkan Hägersten. Fler artiklar finns här.

Martin Luther – fakta
– Munken Martin Luther levde i Sachsen i nuvarande Tyskland på 1500-talet. Han var kritisk till delar av det som katolska kyrkan stod för och la grunden till det som kom att bli den protestantiska kyrkan.

– År 1517 – för exakt 500 år sedan – protesterade Martin Luther mot den så kallade avlatshandeln inom den katolska kyrkan. Avlathandeln innebar att genom att ge pengar till kyrkan kunde folk förkorta sin egen eller närståendes tid i skärselden – platsen mellan jordelivet och det som skulle komma sedan. Pengarna gick bland annat till att bygga Peterskyrkan i Rom.

– Luther spikade upp de 95 teserna mot avlatshandeln som pågick runt om Europa.

– Vid den här tiden var det många som var missnöjda med kyrkan. Det var en allmän uppfattning att kyrkan hade för mycket makt och pengar.

– Teserna blev startskottet på reformationen.

– Men någon stor luthersk folkrörelse växte aldrig fram i Sverige. Men Luthers budskap om att alla var jämlika präster inför Gud kunde inspirera till kamp för demokratiska reformer. Till exempel i Danmark utgick folkrörelserna från luthersk tro i sin kamp för demokrati och medbestämmande.

Samtalsgrupp om Luther
Vi träffas vid tre tillfällen under hösten och samtalar om luthersk teologi. Vad har den att ge oss idag ?
Inga förkunskaper krävs för att vara med. Vi kommer bland annat att läsa boken ”En kristen människas frihet”. Den 28/9, 12/10 och 26/10, kl. 18.30–20.00, Uppenbarelsekyrkan
Info och anmälan : Staffan Alberts, tfn 08-685 30 26

• I samarbete med
• svenska kyrkan

• Kommentera