Därför investerar Slättgårdsskolan i projekt med näringslivet
Bredäng Publicerad 12:04, 25 oktober 2024Under hösten deltar elever från Bredängsskolan, Lillholmsskolan och Slättgårdsskolan i ett program tillsammans med näringslivet.
Åttondeklassare ska låta sig inspireras av förebilder från näringslivet som kommer och föreläser på skolorna. Sedan gäller det för eleverna att skriva en drömvision av vad de vill göra i framtiden.
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här
Programmet går under benämningen Dream Challenge. Kostnaden för att få vara med i det är 34.500 kronor per skola.
Stefan Eriksson är rektor på Slättgårdsskolan.
– Jag hörde om programmet vid möten med rektorsgruppen som visade på positiva resultat. De tyckte sig ha sett att några av eleverna hade fått lite mer framtidstro, säger Stefan Eriksson.
Hur kan ett sådant här program göra skillnad för era elever?
– Jag tror att det finns ett stort värde i att få höra personer med andra perspektiv som med självklarhet kan berätta om sina yrkesresor, att det finns flera vägar att gå i livet. Dream Challenge blir ett viktigt komplement till våra studievägledare för att inspirera och öka studiemotivationen.
Eleverna handleds i att ta fram sina drömvisioner som sedan bedöms av en jury. Programmet sker utanför skoltid. Dream Challenge finns idag i Stockholmsförorterna Husby, Akalla, Hjulsta, Rinkeby, Skärholmen, Alby och Rissne. Även Hästhagsskolan och Hökarängsskolan i Farsta har anslutit under hösten.
Det är föreningen A Million Minds som står bakom programmet. A Million Minds är en politiskt- och religiöst obunden tankesmedja med fokus på projekt som ska stärka ungas egenmakt. Föreningen finansieras av sponsorer, utan statliga medel.
För drygt tio år sedan startade A Million Minds Dream Challenge. Programmet var en reaktion på att det var stora skillnader i gymnasiebehörigheten bland landets niondeklassare. Inledningsvis riktade sig programmet främst till unga i miljonprogrammets förorter.
Madeleine Opira är grundare och verksamhetschef för A Million Minds som ska verka för att förändra där det går att ha som mest påverkan för att bryta utanförskap.
– Vi ser att det civila samhället och näringslivet tillsammans med skolan här med relativt små medel kan bidra till ökad studiemotivation.
Ert program bygger på ett samarbete med näringslivet. Hur intresserade är företagen att medverka?
– I perioder har företagare varit svåra att övertyga, men vi ser ett stort skifte de senaste åren. Många gånger har de undrat över varför just de ska engagera sig i förorten. De har inte sett förorten som en naturlig plats för framtida kompetensförsörjning.
Enligt Madeleine Opira har många företag inte sett den möjlighet de har i att påverka samhällsutvecklingen med avstamp i miljonprogrammets förorter. Mycket fokus har varit på unga i lägst gymnasieålder och uppåt som har varit närmare yrken och studier.
– Generellt kan man dock säga att många bolag som tidigt sett en fördel i att stärka boenden och
områden är fastighetsbolag av naturliga skäl, säger Madeleine Opira och fortsätter:
– Fastighetsbolagen delar samma målbild, med ambitionen om att ha fungerande och trivsamma bostadsområden. Men idag samarbetar vi till exempel med advokater, ingenjörer och banker och intresset har blivit större.
Vad används de 34 500 kr per skola till?
– Det är en avgift som bekostar processledning, material för genomförande och den digitala plattformen i syfte att bidra till att öka elevers studiemotivation, framtidstro och tillit till sin egna förmåga att nå studie- och yrkesmål.
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa:
Följare 19,5k