Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

barn och föräldrar

Byggsprängningar vid Slättgårdsskolan: Det låter jättemycket

Publicerad 17:01, 7 oktober 2024

Tre gånger om dagen dundrar det från sprängningarna vid byggarbetsplatsen på Slättgårdsskolans skolgård. Skolans väggar vibrerar. Då måste alla vara inomhus. Om två år ska den nya skolbyggnaden vara klar.

– Det mullrar och darrar hela tiden i klassrummet, typ som en liten jordbävning, säger Alfred 8 år och Malik 7 år, i munnen på varandra.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö
”Där borta är bygget” säger Alfred 8 år, här med pappa Jimmy och skolkamraten Malik 7 år.

De båda skolkompisarna har dröjt sig kvar på skolgården vid hämtning och berättar hur det är att ha en stor byggarbetsplats på skolgården. 

– Om man är ute när de spränger och är tillräckligt nära kan man bli skadad. Man får inte klättra över staketet. Vi får inte vara ute på skolgården vid halvnio och vid tre, tror jag, säger Alfred.

De säger att de inte är rädda, men att det är höga ljud som påverkar deras skolgång är de överens om.

Stefan Eriksson är rektor på Slättgårdsskolan. Han tillstår att det finns en oro för att något allvarligt skulle kunna inträffa.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

–  Det skulle vara märkligt och nonchalant av mig att påstå att jag inte är orolig. Jag kan inte lova att inget allvarligt skulle kunna hända. Jag kan bara säga att vi gör allt för att skapa en så trygg miljö som möjligt, utifrån situationen vi befinner oss i, säger han.

Stefan Eriksson i spadtagen tillsammans med skolbarnen när bygget av Slättgårdsskolan startade i maj. Foto: SISAB

Elevernas arbetsmiljö är skyddad av lagen och för Slättgårdsskolan är det Stockholms stad som har ansvaret för skolans arbetsmiljö. Frågorna om barnens trygghet är dagligen på agendan, enligt Stefan Eriksson. Han tycker inte att bygget är allt för påträngande och säger att både elever och personal har vant sig vid den bullriga miljön.

– Det är givetvis så att det kan förekomma störande moment när vi har ett bygge så nära. Men den byggnad som redan är uppförd är väl isolerad så lektionerna störs inte märkbart, säger han.

Det har gått fyra år sedan Slättgårdsskolan brann ner till grunden. Spadtaget för den nya byggnaden togs i maj och idag är arbetet med en ny skolbyggnad i full gång. När bygget är klart 2026 är tanken att alla elever från årskurs fem till nio, som har flyttats till Vårbergsskolan, ska återvända. Då kommer Slättgårdsskolan att omfatta 600 elever från förskoleklasser till årskurs nio.

När Bättre stadsdels utsända reporter frågar personalen ute på gården kommer svar med blandade känslor. De tycker att det är väldigt höga ljud, men samtidigt gläds de åt att de äntligen ska få en ny skola.

– Barnen har väl börjat vänja sig lite. Men det är fortfarande lika uppseendeväckande varje gång det smäller. Några säger “wow” när sprängladdningarna detonerar, berättar Emelie Rudolf som är lärare på Slättgårdsskolan.

skolpersonal

Skolans klockor ringer in. Rasten är slut och nya lektioner väntar. Barnen som är utspridda runt om skolan tycks inte bry sig nämnvärt om det oljud och arbete som sker bara några meter bort. Ett dubbelt staket skiljer skolgården från de stora grävmaskinerna. Men något bullerskydd finns inte.

LÄS ÄVEN: Brand i Slättgårdsskolan – BÄTTRE STADSDEL

Enligt Skolverket, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket är buller något som kan ha en negativ inverkan på barns hälsa. Det minskar möjligheterna till fysisk aktivitet, social samvaro och återhämtning. 

En del anpassningar som görs på Slättgårdsskolan innebär att barnen ibland går till intilliggande parker. Speciellt under raster, men även under eftermiddagens fritidsverksamhet. De tillfälliga träpaviljongerna ger inte samma  ljudisolerande skydd som de nya tegelbyggnaderna.

– Pedagogerna ser till att barnen är på andra tillgängliga ytor än på skolgården, säger Stefan Eriksson.

Han berättar att skolan under byggperioden har kontinuerlig kontakt med byggentreprenören JSB Construction och fastighetsägaren SISAB.

lekplats

Thomas Pella Bergsell är pressansvarig på SISAB och instämmer i att dialogen är extra viktig när det är barn som påverkas vid en byggarbetsplats. Han betonar att bolaget förvaltar och bygger nya förskolor och skolor och har därför lång erfarenhet av detta.

– Det är viktigt att noga informera om tider för sprängningarna. Oftast är det inte själva ljudet, utan vibrationerna som kan upplevas som obehagliga av barnen. Men alla är olika. En del tycker det är jättehäftigt att följa bygget av sin nya skola. Andra blir mer oroliga, säger Thomas Pella Bergsell.

Han tillägger att det kan hända att saker flyger iväg vid sprängningar, även om man tagit höjd för alla säkerhetsaspekter. Därför är dialogen med skolpersonalen avgörande. För att se till att inga barn vistas ute när sprängningar pågår. 

– Skolan har särskilda rastvakter och bygget har en byggledare som inte ger klartecken förrän det är helt säkert, säger Thomas Pella Bergsell. 

skola
Skiss på Slättgårdsskolan som den ska se ut när den är klar. Bild: SISAB

Rektor Stefan Eriksson berättar att skolan och SISAB diskuterade alternativet att ha ett heltäckande staket med titthål kring bygget. Men man kom fram till att det finns en poäng att barnen kan följa det som händer. Det blir mindre frestande att vilja klättra över staketet också.

– Mitt intryck är att eleverna tycker det är spännande. Men vi har anställt extra personal just för att kunna ha bättre kontroll. Barnen har lärt sig att inte röra sig nära staketet och vi har inte haft några allvarliga incidenter, säger Stefan Eriksson.

Sprängningarna kommer bara att pågå under en begränsad period. Det hjälper alla på skolan att stå ut med situationen. Längre fram väntar en del markarbeten. Men bullret lär avta efterhand som den nya byggnaden tar form. Just nu har eleverna fått litet andrum då det är paus i dagens sprängningar, men snart återupptas det igen.

LÄS ÄVEN: Leksaksjätte stänger i Skärholmen

Alfred och Malik tvingas vistas i denna byggarbetsplatsmiljö ett tag till.

– Ibland när grävmaskinen tar massa stenar och häller i lastbilen. Då låter det som om det sprängs, fast det inte gör det, säger Alfred och Malik fyller i.

– Det låter jättemycket, som ett stenras. Så här “brum, brum, brum”.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.