Debatt: Därför måste politikerna rösta nej till fler bostäder här

Åsikter Publicerad 17:26, 20 mars 2023

Skrivelse till ledamöterna i exploateringsnämnden i Stockholms stad ang. Markanvisning Parkmark Slättgårdsvägen

DEBATT. Kära ledamöter i Exploateringsnämnden det här handlar ju om frågor där ni alla representerar partier som gick till val på att skydda de värden som nu Exploateringskontoret (”Kontoret”) struntar i. 

Det kan verka förmätet att redan inledningsvis påminna er om ert uppdrag, men det vi sett hittills av Kontorets agerande utstrålar en attityd som bäst och kortast, kan sammanfattas som ett stridsrop att ”Bostadsbyggandet ska ske till vilket pris som helst, bara vi får exploatera och tjäna pengar för Stockholms Stad.” 

Det finns mycket att säga i sak om Kontorets Tjänsteutlåtande. Rent generellt, och mer övergripande, är att Kontoret tydligt avviker från de centrala värden som de förtroendevalda i staden har slagit fast i Stadens riktlinjer, Agenda 2030, i Stadens Budget 2023 och tidigare handlingsplaner mm. Riktlinjer som ni förhoppningsvis har kraft, integritet och partistöd att efterleva och stödja i praktisk tillämpning. Vår första fråga blir därför: Har ni det?? Har ni det som krävs? 

LÄS ÄVEN: Större parkområde i Mälarhöjden exploateras – blir bostadsområde

Detta brev ska förhoppningsvis ger er en uppfattning om den mycket starka och samlade option som finns i stadsdelen men samtidigt en vägvisning kring de frågor där Kontoret förenklat/fördunklat sanningen, ibland bortom det anständigas gräns. 

Vi hoppas kunna fokusera er analys för att få ett beslut där Stadens riktlinjer etc. respekteras. Men det innebär samtidigt att vi måste sätta fingret på stundtals mycket ömma punkter där vi tycker att Kontoret frångått sitt uppdrag (och därmed indirekt även ni som då inte fullföljt ert uppdrag). Dessa frågor är dem kring vilka det finns en extra stark opinion eftersom Kontoret leker med ord och ibland till och med sanningen. Alltså blir detta samtidigt en sammanfattning som andra, t.ex riksmedia, Uppdrag Granskning m.m., kan ha glädje av att läsa och analysera. Och det är inte bara en effekt utan en avsikt. 

Kontorets uppdrag är: 
Exploateringskontoret utvecklar och förvaltar stadens samlade markinnehav så att en hållbar utbyggnad av staden säkerställs. I ansvaret ingår bland annat exploatering för bostäder och företagsområden samt stadens investeringar i gator och parker inom exploateringsprojekt. 

LÄS ÄVEN: Danskar vinner anbudstävling i Mälarhöjden – kan få bygga bostäder på parkmark

Ert uppdrag är: 
Exploateringsnämnden har ett samlat ansvar för markförvaltning och bostadsexploatering samt det renodlade ansvaret för att genomföra de planer som rör den fysiska miljön i Stockholm. 2 av 7 Nämnden ska förvalta och utveckla kvartersmark, gator, parker och naturområden som ägs av staden. Det ska göras på sådant sätt att staden är attraktiv att bo i, att näringslivet erbjuds goda villkor och att ekologiska hänsyn tas vid planering och utförande. Verksamheten ska präglas av miljötänkande enligt Agenda 21 och Miljöprogrammet. 

Exploateringsnämnden ansvarar för exploateringskontoret. (Vår kursiv) Och det är den sista meningen som ni borde självkritiskt fundera över. Hur har Kontoret kunnat få så fria tyglar?? Fria tyglar att utan (??) er kännedom avvika från de centrala värden som de förtroendevalda i staden har slagit fast enligt Stadens riktlinjer, Agenda 2030, i Stadens Budget 2023 och tidigare handlingsplaner mm. 

Vi utgår självklart från att det inte kan vara så illa att ni haft kunskap. Vi måste ju också utgå från att ni inte medvetet hållit er okunniga för att inte få ansvar för Kontorets agerande, eftersom ni ju är det övergripande och styrande organet. 

Låt oss konkretisera de delar där vi tycker att Kontoret ägnar sig åt tendentiösa och ytliga analyser och där ni med sanningen och stadens (och era respektive partiers) värderingar i åtanke kan ställa allt till rätta igen, genom att inte rösta ”för” utan genom att bordlägga frågan med beslut om en grundläggande, förebyggande konsekvensanalys som också inkluderar en saklig, öppen och konstruktivt lösningsorienterad dialog med Mälarhöjdsborna.

BIOLOGISK MÅNGFALD 

I ”Handlingsplan för biologisk mångfald” står det att staden ska ”värna och utveckla stadens biologiska mångfald”. 

En byggnation här, som stadens egna ekologer bedömer har ett ”påtagligt till högt naturvärde” är obegriplig och helt i strid med handlingsplanen. 

Exploateringskontorets egen inventering (WSP) daterad 2020-07-03 visar att: ”31 rödlistade arter” har observerats + ”12 fridlysta arter” + grävling, räv, hare, rådjur, ekorrar & fladdermöss mm. 

”13 skyddsvärda” träd – de flesta ekar, har dokumenterats, 1 konstaterad ”spridningskorridor för barrskog ” och 1 konstaterad ”spridningskorridor för ädellövskog” berörs. Området utpekas som ”värdefullt ekområde” av Länsstyrelsen. Utredarna påpekar också att river man upp en del av parken påverkas hela den biologiska mångfalden i området i stort. 

Kontoret sammanfattar det så här i Tjänsteutlåtandet (vår kursiv): 

”Kompensation för ianspråktagen grönyta 
En naturvärdesinventering har utförts 2020. Området karakteriseras av påtagligt naturvärde och i mindre utsträckning högt naturvärde. I stort sett hela området ingår även som skyddsvärd trädmiljö utpekad av Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett antal fridlysta och rödlistade arter har identifierats i området. Området innehåller även ett stort antal särskilt skyddsvärda träd. Målet är att med den relativt lilla volymen av bebyggelse som föreslås så kan huvuddelen av den nuvarande naturmarken behållas. Som en del i de kompletterande utredningarna som behövs gällande naturvärden kommer förslag på ekologisk grönkompensation utredas. Landskapsanalysen kommer studera vilken form av rekreativ kompensation som kan vara lämplig. Kompensationsåtgärder kommer även utföras inom Fokus Skärholmen. Investeringar kommer läggas på sociala hållbarhetsåtgärder så som exempelvis åtgärder för att bidra till ökad trygghet.” 

Synpunkter på detta: 
#1. Målet är att med den relativt lilla volymen av bebyggelse som föreslås så kan huvuddelen av den nuvarande naturmarken behållas. 

Detta är inte sant. Ingenstans finns det några data om hur mycket/litet som ska bebyggas och i vilka delar av Branterna. Detta är ett lamt försök av Kontoret att förvilla. Inga ritningar/planer har presenterats, i vart fall inte i Tjänsteutlåtandet. Ingen förklaring erbjuds som kan hjälpa er att förstå vidden och effekten av detta 3 av 7 ingrepp. Ett försök att blåsa rök i ögonen på Nämnden. Det räcker att se Figur 1 i Tjänsteutlåtandet för att se igenom Kontorets svepande formulering. 

Ingen som helst kommentar från Kontoret om det som var en av de allvarligare anmärkningarna i Länsstyrelsens analys – nämligen att ”spridningskorridorerna” skulle brytas. 

Alltså ett ingrepp i det som Anvisningarna sagt sig vilja skydda. Att Kontoret inte ens berör den problematiken måste vi utgå från är medvetet och grundat på att det inte finns några argument emot denna bedömning. Rimligen borde ni ställa frågor kring detta och få svar som är på olika sätt vetenskapligt grundade. Gör ni inte det så ligger ansvaret på era skuldror. 

Att Staden kompenserar detta genom grönområden i Skärholmen är löjligt. Kvar lämnas permanenta negativa effekter på naturen, i ett område som dessutom har en relativt sett mindre andel grönområden än andra stadsdelar och som utgör del av den fria lekyta som den intilliggande skolans elever ska ha rätt till. Stockholms största skola! 

BARNPERSPEKTIVET 

Den förra regeringen har vid flera tillfällen påpekat, i olika sammanhang, ”att barns och ungas livsvillkor påverkas av hur den byggda miljön planeras, gestaltas och förvaltas -. Men också av hur de själva kan påverka utvecklingen. Idag blir bebyggelsen allt tätare, särskilt i de större städerna. I den täta stadsbebyggelsen är det en stor utmaning att avsätta och bibehålla tillräckligt stora friytor för barns och ungas behov. Men det måste vi klara.” 

LÄS ÄVEN: Vrede bland Mälarhöjdsbor efter nytt besked om bygge – så ska politiker påverkas

I Kommunfullmäktiges styrdokument 2017-12-11 samt stadens budget 2023 framgår det vidare att ”Barnets bästa ska utredas och vara vägledande vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Barnets bästa ska beaktas vid investeringar eller budgetbeslut inom alla områden”. Ett dekret som numera även fått stöd av Barnkonventionen, som dessutom sedan 2020 är svensk lag. Slutsatsen är enkel. Misslyckas man med detta begår man lagbrott!

Vid den planerade nybyggnationen är det uppenbart att barnperspektivet helt har åsidosatts; utflyktsmål för förskolebarnen försvinner, skolelevernas närområde och lekytor krymper, scouternas exkursionsområde och barnfamiljers utflyktsmål går förlorade. 

Hur kan stadens riktlinjer om att ’beakta barnets bästa’ vara förenligt med att bygga bort en grön kil som idag i delar nyttjas av barn i alla åldrar? 

Ca 1200 skolelever i direkt angränsande Mälarhöjdsskolan kommer att negativt påverkas av dels byggnationens effekter och störningar men även långsiktigt. Varje dag går flera hundratals barn längs Slättgårdsvägen till skolan och tillbaka. Under dagen pendlar ytterligare några hundratal barn mellan skolan och annexet Pärlan nere vid T-banestationen.

Högstadiebyggnaden kommer att ligga cirka 10-15 meter från en omfattande byggplats med borrningar, sprängningar, bortforslande av sten- och jordmassor etc. Kontoret har överhuvudtaget inte med ett ord berört denna typ av förväntade och negativa effekter på barnen och deras utbildning. 

Varför har inte Kontoret gjort det man gjort i andra fall?? Här talar vi ju om Stockholms största skola!! Det kan inte rimligen vara en nyhet för Kontoret. 

Aspuddens skola är ett bra föregångsexempel som resulterade i den s.k Lekutredningen från 2005 och som allmänt anses vara en tidig variant av Barnkonsekvensanalys (BKA). Den blev framgångsrik och påverkade byggnationen så att det skapades balans mellan olika intressen, varav ett var barnens lekyta utomhus. 

De erfarenheterna har sedermera resulterat i det Stadsbyggnadskontoret kallar IBKA, alltså en ”Integrerad Barnkonsekvensanalys” vars syfte är att arbetet med IBKA skulle följa hela planeringsprocessen från början och fram till färdig detaljplan. Denna nya modell beskriver fyra steg i processen: (1) tidig dialog och inventering; (2) framtagande av förslag, (3) konsekvensanalys av förslaget och (4) återkoppling. 

LÄS ÄVEN: Stor irritation över förtätning i Mälarhöjden – många frågor på välbesökt möte i kyrkan

Under Projekt Skärholmen har man också använt sig av IBKA. För delprojektet Skärholmsdalen så pekar IBKA tydligt ute ett mått för barns platser i utemiljön med angivande av kvm/barn. Där används måttet 30kvm/barn som lämpligt. För en icke markanvisad skola lyckas man få ut 40kvm/barn. Använder man det 4 av 7 måttet, som Stadsbyggnadskontoret anser vara vettigt, ja då behöver Mälarhöjdsskolan mellan 36.000 och 48.000 kvm som utemiljö. Var hittar Kontoret den ytan? Eller är det enkla faktum att man inte bryr sig. Men det borde ni göra! 

Kontoret tycks istället, och i strid med Stadsbyggnadskontorets IBKA process, låta dialogen bli en senare fråga. Alltså, när det redan är för sent, vilket man, om man var misstänksamt lagd, kan tro har varit ett medvetet val från Kontorets sida. 

För detta bär ni ytterst ansvaret. 

FRAMKOMLIGHET 

”Staden ska minska biltrafiken, sänka hastigheterna i skolornas närmiljö och ge barn bättre förutsättningar att gå och cykla till skolan” (KF:s Framkomlighetsstrategi, juni 2022).

Förslaget kommer att innebära fler invånare med bil, ökad trafik med direktutfarter mot Slättgårdsvägen (eftersom parkeringsplatser bara får byggas inom tomtmark) mycket nära Mälarhöjdens skola med en förhöjd risk för skolans 1200 elever. Det står i stark konflikt med tidigare åtgärder om att minska trafiken runt Mälarhöjdens skola. 

Vid en exploatering kommer med mycket stor sannolikhet minst halva körbanan på Slättgårdsvägen att behöva stängas av under lång tid (säkert ett år) vilket kommer att leda till mycket allvarliga störningar och spridning av trafik in på små villagator (bl a runt Mälarhöjdsskolan). Slättgårdsvägen, som är en av två in-/ utfarter till Mälarhöjden Axelsberg trafikeras av personbilar, yrkestrafik, distributionsbilar, långtradare, busstrafik. 

Den numera gällande låga p-platsnormen för nybyggnation av flerfamiljsbostäder riskerar också att sprida ut bilar utan garageplatser på smågator i närheten.

 I grönområdesbranten finns i dag en, inte minst för skolbarn, mycket viktig gång-cykelväg mellan Storbergsgatan och Slättgårdsvägen. 

Stadens riktlinjer om att ’sänka hastigheterna i skolornas närmiljö och ge barn bättre förutsättningar att gå och cykla i till skolan’ är inte förenligt med att kraftigt försvåra trafikmiljön vid en av stadens största skolor på en redan påtagligt trång och belastad väg? 

TRYGGHETSPERSPEKTIVET 

I Tjänsteutlåtandet Investeringar kommer läggas på sociala hållbarhetsåtgärder så som exempelvis åtgärder för att bidra till ökad trygghet. Samtidigt redovisar Tjänsteutlåtandet att Mälarhöjden är det område i vilket den lägsta otryggheten finns. Alltså är detta inget annat än ett ”hitte-på” argument för att försöka täcka alla baser. Vill man använda detta argument så bör man nog ägna tid åt att göra en mer konkret enkät kring det aktuella området. Allt annat blir irrelevant eftersom det inte då framgår om otryggheten hänför sig till särskilda delar av stadsdelen eller inte. 

Tjänsteutlåtandet sid. 13: 

Enligt rapporten Trygghet i Hägersten-Älvsjö 2020 är andelen som under de senaste tolv månaderna varit orolig för att utsättas för brott av något slag 7 % kvinnor, 5 % äldre (65-79 år), 8 % har funktionsnedsättning och 6 % är utlandsfödda. Det kan jämföras med 7 % i den totala gruppen för Hägersten-Älvsjö och 11 % inom Mälarhöjden samt 9 % i hela staden. Andel som i stor utsträckning upplever att det finns problem med mörka områden och dålig belysning i sitt bostadsområde eller i anknytning till detta är 12 % i den totala gruppen för Hägersten-Älvsjö och 11 % inom Mälarhöjden. Det kan jämföras med 15 % i den totala gruppen för hela staden. (Trygghetsmätningen – Stockholms stad (start.stockholm)” 

KLIMATPERSPEKTIVET 

”Stockholm ska vara en klimatsmart stad… som kännetecknas av hållbara energilösningar och anpassat till framtida klimatförändringar” (Översiktsplanen 2018-03-23). 

I förslaget ska en skogsklädd brant förvandlas till bostäder med insprängda underjordiska garage. Dessutom med risk för förhöjda nivåer av sulfidmalm under byggnationen. Luftburna partiklar på ett avstånd till skolan om cirka 10-15 meter. 

Området är idag också en viktig del i att fånga upp och fördröja dagvatten vid regn. Utifrån prognoser kommer skyfall att öka över tid som en konsekvens av klimatpåverkan. Föreslagen byggnation med nya hårdgjorda ytor ökar kraftigt risken för okontrollerad avrinning och översvämningar. Redan befintlig översvämningsproblematik (bl a för fastigheten Åldermannen 48) längs gatan förstärks med inverkan på fastigheterna i direkt närhet, där Mälarhöjdens skola är en av de större fastigheterna. I Stockholms stadsmiljöbarometer slås fast att det finns ökad risk för att avloppsystemets kapacitet inte räcker till. 

Boverket skriver i PBL kunskapsbanken 2019-03-28 ’Översvämningar vid skyfall kan få förödande konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur och samhällsfunktioner, men också på privat egendom. Hårdgjorda ytor förhindrar att vatten infiltreras ner i jorden. Det genererar mer dagvatten som måste ledas bort. På detta sätt är den ökande andelen hårdgjorda ytor ett problem’. 

Hur kan stadens riktlinjer om att ’Stockholm ska vara … anpassat till framtida klimatförändringar’ vara förenligt med att öka riskerna för okontrollerad avrinning och översvämningar? 

Återigen undviker Kontoret att bygga sin rapport på den empiri som redan finns i området. Allts blir det som bäst ett tyckande (dessutom i klar motsättning till empirin). Som värst att man medvetet undertrycker fakta för att få projektet att gå igenom. 

”SNÖMOS ARGUMENT” 

Argument av denna typ definierar vi som påståenden i Utlåtandet som vid en första ytlig blick ser bra ut och låter bra och som skulle kunna ses som politiskt korrekta. Kanske till och med i linje med vad olika politiska partier hävdar som grundvärderingar i det politiska programmet. Men argumenten är ytliga och innehållslösa och alldeles för breda för att ha någon som helst konkret betydelse, inte minst vid den bedömning ni ska göra och som har oerhörda konsekvenser för oss som bor här. 

Har ni själva ställt er frågan vad nedanstående uttryck egentligen betyder i sak och i detalj? Skulle ni kunna svara på den frågan om Uppdrag Granskning ställer den? 

Tjänsteutlåtandet ger i alla fall ingen ytterligare uttolkning. Alltså blir det i vårt perspektiv som samhällsmedborgare och intressenter ett ”snömos argument”. Ett argument som bara finns där av en huvudsaklig orsak – Kontoret ska få er, förtroendevalda, att svälja betet. Ett slags avlatshandel där ni kan få syndernas förlåtelse om opinionen reser sig mot er och era partier.. 

Tjänsteutlåtandet sid. 2 : ”Projektet föreslås ingå i stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen. Projektet ska arbeta för att stärka sambandet mellan stadsdelarna Mälarhöjden och Bredäng. Projektet kommer bidra till de gemensamma kostnaderna för Fokus Skärholmen avseende social hållbarhet, bygglogistik, kommunikation och grönkompensation.” 

#1 SOCIAL HÅLLBARHET 

Ingenstans i Utlåtandet förtydligas och förklaras det på vilket sätt detta projekt skulle bidra till social hållbarhet. Ni måste kunna förklara vad uttrycket innebär för er själva och för oss om ni väljer att svälja betet. Just nu är det bara ett ord som inte fylls med någon mening i övrigt i Utlåtandet. 

#2 BYGGLOGISTIK

Samma gäller uttrycket ”bygglogistik”. Finns ingen ytterligare förklaring utöver denna :”Projektet kommer bidra till de gemensamma kostnaderna för Fokus Skärholmen avseende social hållbarhet, bygglogistik, kommunikation och grönkompensation.” 6 av 7 Som man kan läsa det just nu skulle alltså bygglogistiken (??) underlättas genom samordning med Projekt Skärholmen, som vi förstår planeras och ska byggas av en helt annan aktör. Fullständigt nonsens argument. Kan ni svara även på denna fråga när den ställs av Uppdrag Granskning? 

#3 STÄRKA SAMABANDET MED BREDÄNG 

Hur kan ni förklara på vilket sätt detta projekt ”stärker sambandet med Bredäng”?? Branterna ligger inte ens i närheten av gränsen till Bredäng. Tvärtom finns det i ett rimligt brett bälte av ett omfattande villaområde som tillhör Mälarhöjden mellan Bredäng och Branterna. Återigen ett ”snömos argument” som bara syftar till att ni ska med gott samvete (?) kunna svälja betet. 

MEDBORGARINFLYTANDE 

”Medborgarna ska uppleva att de involveras i utvecklingen av staden genom att bli inbjudna att delta i dialoger och samråd…Genomförandet ska utföras med hjälp av proaktiv, planerad kommunikation utifrån lokala behov och förutsättningar” (Exploateringskontoret i ”Tertialrapport 2022” Dnr: E2022-02070). 

I den planerade nybyggnationen av Branterna vid Slättgårdsvägen i Mälarhöjden har KF:s mål om medborgarinflytande totalt ignorerats och någon form av samverkan har överhuvudtaget inte skett. 

Redan 2018 (se delegationsärende upprättat 2018-12-21 Av Paulina Lindroos) identifierades det aktuella grönområdet, en av Mälarhöjdens största parker, som ett potentiellt byggobjekt och i dokumentet föreslås 2– 300 lägenheter. (Man konstaterar redan då utmaningar i form av ”trång gata, brant lutning”). 

Staden har alltså kartlagt, planerat och utrett nybyggnation i Branterna utan att ett enda ord har delgivits oss som bor i närområdet. Stadens mål om ’medborgarinflytande och proaktiv kommunikation’ är inte förenligt med att under fyra års tid undanhålla viktig information till de mest berörda? 

Kontoret tycks vilja hålla fast vi den modellen eftersom frågan om medborgarinflytande inte har någon särskilt framträdande plats i utlåtandet – det som ska utgöra ert beslutsunderlag. Ni förstår själva. 

LÄS ÄVEN: Stor ilska över förtätningen i Hägersten – så kan planprocesserna hanteras

SLUTSATS 

Det är uppenbart att det föreslagna byggprojektet tydligt bryter mot en rad av stadens uttalade värderingar, egna riktlinjer och mål. I andra delar är det allmänt undermåligt som beslutsunderlag eftersom det med viss frekvens lutar sig mot rena ”snömos argument”. Förutsatt att ni ledamöter inte redan har bestämt er (i det fördolda) så är det inte rimligt att fatta så långtgående beslut på ett så bristfälligt underlag. 

Därför kan vi inte annat än att tydligt ställa krav på er, våra folkvalda, att rakryggat ta ett ansvar för efterlevnad av Stadens riktlinjer, Agenda 2030, i Stadens Budget 2023 och tidigare handlingsplaner mm. 

Exploatering i Stockholm kan inte tillåtas ske på bekostnad av biologisk mångfald, barnperspektivet, framkomlighet/trafiksäkerhet, klimatperspektivet och medborgarinflytande för att nå så liten effekt när det gäller bostadstillskott. 

Notera i det sammanhanget att de 70-talet lägenheter som detta projekt handlar om är ett försumbart antal i marginalen eftersom det redan finns pågående planer, och ibland också byggnation, i Bredäng, Mälarhöjden, Axelsberg inkl. ”Mälaräng” för sammantaget ca 2000 lägenheter. 

Dessutom hotas andra grönområden i Mälarhöjden av pågående projekt för bebyggelse. Det får helt enkelt inte vara på det sättet att ni använder pengarna för detta projekt, med de negativa konsekvenser som det medför, för att simpelt medfinansiera Projekt Skärholmen. Är det på det sättet, vilket man har anledning att misstänka tills dess ni tydligt redovisar motsatsen, ja då tala vi inte bara om en stark opinion. Då blir det en folkstorm. 

Det finns tydliga antydningar i Tjänsteutlåtandet att det är precis det det 7 av 7 handlar om. Tyvärr. Hur förklarar ni annars formuleringen: ” Projektet kommer bidra till de gemensamma kostnaderna för Fokus Skärholmen”. ’ Kort och gott, gör om och gör rätt! Följ den praxis som etablerats. 

Använd er av Stadsbyggnadskontorets IBKA och börja med en öppen, konstruktiv dialog med oss – innan ni fattar något beslut. Var inte så cyniskt spekulativa att ni istället för öppen dialog ska tvinga oss att agera först när processen redan startats. Det kommer inget av era politiska partier att vinna på. Men det tycks vara Kontorets uttalade taktik. 

Thomas Lagerqvist, Slättgårdsvägen, Mälarhöjden

Skrivelsen har skickats att samtliga ledamöter i exploateringsnämnden i Stockholms stad ang markanvisning av bostäder i Mälarhöjden

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Trevlig läsning!  Här klickar du för att prenumerera.

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• branterna
• debatt
• exploateringsnämnden
• slättgårdsvägen

• Kommentera