Debatt: När användarna av hemtjänsten får säga sitt

DEBATT. Den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i centrum redovisar en studie från Lunds Universitet av  Håkan Jönson och Glenn Möllergren: 
”Den mångetniska äldreomsorgen ur hemtjänstanvändares perspektiv”. 

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Studien baseras på 34 intervjuer med äldre som använder hemtjänst,  i åldrarna 68 till 96 år. Resultaten visar att språkproblem var vanliga, men att den övervägande bilden av personalen var positiv. En annan positiv ingång var hemtjänstanvändarnas betoning av värdet av personliga relationer. 

De som gjort studien skriver ”En fråga som ägnats mindre intresse är vilken betydelse omsorgens mångetniska karaktär har för användare av  äldreomsorg”. 

Många gånger ses äldre som passiva objekt. Utan att göra någon värdering gjorde sex av de intervjuade inga kommentarer om personalens härkomst eller etnicitet.

Studien identifierade fyra olika teman hos hemtjänstanvändarna:

• Den politiska frågan om invandrares status och villkor.
• Hemtjänstanvändarnas sympati och lojalitet med den personal som kommer på besök .
• Deras försök att skapa personlig kontakt och relationer med personal.
• Deras kritik mot personalomsättning och problem med hjälpens organisering.

Studien sammanfattar hemtjänstanvändarnas kommentarer så här:  

”De allra flesta pratade bra svenska och att problemen inte var så stora, och i andra fall användes skämt för att de detta budskap”. Och ”Flera hemtjänstanvändare var kritisk mot den svenska invandringspolitiken, mot arbetsvillkoren för personal av utländsk härkomst och mot negativa attityder till invandrare”. 

Författarna skriver: 
”Vi identifierade två tydliga underteman till de negativa erfarenheterna. Det ena handlade om personlig olämplighet som knöts till härkomst, religion eller ovilja att arbeta med omsorg. Det andra bestod i en kritik av hemtjänstens organisering, där hänvisningar till etnicitet förstärkte kritiken.  

De sammanfattar:
”Vår studie visar i stället hemtjänstanvändare som gör bruk av sina egna erfarenheter och personligheter i kontakten med personalen  och som kopplar relationella frågor till en organisatorisk och politisk nivå. Vår studie kan därför ses som kompletterande till forskning som utgår från personalperspektivet.” 

Det här visar att det inte är lätt och enkelt att jobba inom hemtjänsten. Jag jämför denna studie med en skrivelse från Sverigedemokraterna (SD) till Hägersten – Älvsjös stadsdelsnämnd, ”Skrivelse angående svenska språket i äldreomsorgen”

Språket är grunden till mycket, till att förstå behov och önskemål. Till att kunna förklara hur saker och ting ligger till. SD i Hägersten-Älvsjö skriver att de inte hittat något servicehus med en tydlig svensk profil. 

I maj 2017 skrev Dick Erixon (SD) i högertidningen Samtiden:
”Varför är det bara svenskar som inte har rätt till etnisk äldreomsorg? ”. 

Samma demagogi försöker sig SD på när de frågar stadsdelsförvaltningen:
”Finns det något äldreboende i Stockholm som garanterar svenska traditioner och personal med mycket goda kunskaper i svenska?”

Stadsdelsförvaltningen svarar: 
”De flesta av Stockholms stads särskilda boenden för äldre erbjuder äldreomsorg på svenska och utgår från svensk kultur och traditioner. ”

Håller SD i Hägersten-Älvsjö, med vad Dick Erixon skrev i Samtiden?

Varför värdesätter inte staten, kommunerna och regionerna, den hemtjänst- och äldreomsorgspersonal som arbetar inom vår äldreomsorg. Det är människor av blod och svett- inhemska som utlandsfödda medarbetare.  I Stockholm är utlandsfödda i majoritet bland medarbetarna inom äldreomsorgen.

Bengt Sundell, Aspudden

Tack för att du läser Bättre stadsdel.  Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• debatt
• Hemtjänst
• SD
• stadsdelsnämnden

• Kommentera