Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Krönika: Livet kring Klubbensborg vid sekelskiftet 1800

KRÖNIKA. Det är något speciellt med november år 2018. Hösten har varit varmare än normalt och i slutet av månaden har den första snön inte fallit. I det bleka morgonljuset skimrar det yttersta huset vid Klubbensborg i gult. Klubbensborg är ett namn, som började användas i slutet av 1800-talet. Innan dess kallades området för Klubben. Nu när jag studerar husförhörslängderna för Brännkyrka har jag inte hittat några spår av Fader Hööks krog.

November var tidigare månaden när odlingsåret skulle vara avslutat och det gällde att räkna ut om året hade gått med vinst eller förlust. I Stockholms sydvästra förorter kom prästen från Brännkyrka till husförhör i de större gårdarna. En av dessa var Hägerstens gård.

Husförhören i Brännkyrka började senare än i grannförsamlingen Huddinge. Den första husförhörslängden är från åt 1772 och slutar år 1782. Det hände mycket under dessa år. Claes Arrhén von Kapfelman tvingades att gå i konkurs och Hägerstens gård köptes av löjtnant Jaen Berndt von Torken, som var från Finland. Han flyttade in på gården tillsammans med sin hushållerska. Redan efter något år flyttade hushållerskan och husförhörslängden berättar inte vart hon tog vägen och inte heller om löjtnanten skaffade sig en ny hushållerska. Löjtnanten behöll gården till sin död i mitten av 1790-talet. Han var mycket noga med att både drängar och pigor skulle infinna sig vid husförhören och om möjligt gå till nattvard i Brännkyrka.

Under dessa år hörde Klubben till Hägerstens gård och det var hit folket på Klubben måste gå för att få vara med om husförhöret. Det märks i husförhörslängden att prästen var osäker på hur många människor som bodde på Klubben. En stor familj hade flyttat till ett nybygge i Långbro och några hade bara försvunnit. Kvar blev en trädgårdsmästare med hustru och barn. Det finns inga noteringar om att de kunde läsa innantill i bok.

Nästa husförhörslängd började föras år 1782 och avslutades år 1791. Tiden var orolig och detta märks i husförhörslängden. Mitt intryck är att folket på Klubben var rädda för att ryska krigsfartyg skulle ta sig rakt igenom Stockholm och sedan bränna ner alla hus de stötte på längs Mälarens stränder. Husförhörslängden skildrar på sitt kortfattade sätt en nästan folktom trakt kring Klubben. Till och med den trofaste trädgårdsmästaren flyttade. År 1788 bröt kriget ut och det avslutades två år senare. Det kom inga ryska trupper till Stockholm.

Nästa husförhörslängd börjar år 1792, samma år som Gustav III mördades och avslutades tio år senare. Nu flyttade kapten Carl Adolf von Hartmansdorf in tillsammans med sin dotter. De kom båda från Botkyrka och flyttade sedan vidare till Ekerö. Kapten von Hartmansdorf kom från en militärsläkt och det hörde till att han tidigt skulle skrivas in i ett regemente. Han var född år 1741 0ch blev student i Lund när han var 14 år. Någon akademisk karriär gjorde han aldrig. År 1757 antogs kan till krigstjänst vid Jönköpings regemente och deltog i det Pommerska kriget. År 1769 beviljades han avsked som kapten. Idag vet vi inte om han sårades i detta krig och inte heller vad han arbetade med. Julen 1776 gifte han sig på Djursnäs i Ösmo med Maria Antonietta Hildebrand. Bruden var född år 1739 och änka efter friherre Carl Magnus Falkenberg. I detta äktenskap föddes sonen Carl Jakob och efter detta skilde paret sig. Några spår av dottern har jag just nu inte kunnat hitta. Vem var hennes mor?

Kapten von Hartsmandorf hade ganska många anställda på gården. En av dessa var en piga som hade fått ta med sig sin oäkta dotter. Ingen i denna stora grupp gick till nattvard i Brännkyrka och det finns inga noteringar om läskunnighet. Far och dotter flyttade från Klubben till Ekerö, när vet vi inte. Kaptenen avled år 1798.

Det vilar tragik över kapten von Hartsmandorf. Sonen Carl Jakob föddes år 1779 och redan i vaggan utstakades hans framtid. Detta var en blivande militär och när han var två år skrevs han in som volontär vid Åbo infanteriregemente och här blev han fänrik år 1790. Det militära livet passade inte den unge pojken, han begärde och fick avsked beviljar. Nu blev han sjöman i handelsflottan och stannade kvar i detta yrke till år 1806. Då var han 27 år gammal. Några möjligheter under dessa år att hälsa på sin far på Klubben hade han inte och jag vet inte om han skrev brev från sina resor till pappan och till systern.

Carl Jakob kom hem till ett land i krig. Han blev livdrabant och sedan löjtnant. Under krigsåren lärde han känna Finland och förälskade sig i en flicka från Åland. Paret gifte sig innan kriget var slut och det blev naturligt för Carl Jakob att stanna kvar i Finland efter kriget. Paret bosatte sig på Åland. Vi vet inte om han tog kontakt med sin syster. Husförhörslängden från åren 1801 till 1810 berättar en kuslig historia om krig. Samtidigt skildrade Åtstafrun vintrarna, som började i november med iskalla vindar från norr, snöstormar och stark kyla. Alla frös och veden räckte knappt till. Kring Klubben fanns det ingen skog och i en segelbeskrivning skildras berget Klubbens kala hjässa. Det fanns vargar i nuvarande Bredäng och det är lätt att föreställa sig hur de kom ylande över isen. Bara ett fåtal människor bodde enligt husförhörslängderna på Klubben.

Vårt land var också indraget i krig, först tillsammans med England och Ryssland mot Frankrike och efter år 1808 mot Ryssland. Ogifta män kallades in till Lantvärnet och kvar på gårdarna blev åldringar, kvinnor och barn. I detta krig stupade omkring 7000 svenska soldater och när freden slöts tvingades vårt land att lämna över Finland till Ryssland.

Efter år 1810 började livet långsamt återvända till Klubben. Det var fred, det nya livsmedlet potatisen hade blivit vardagsmat och vaccineringen mot smittkoppor gjorde att fler barn överlevde. Någon krogverksamhet blev det aldrig, hit flyttade slaktare med drängar och pigor.

Text och bild: Carin Önnestam

Carin Önnestams blogg
Mer om och av Carin Önnestam här.

Publicerad 20:18, 19 november 2018
  • Kommentera
Annons:
Annons:

Nyheter

PRENUMERERA

KALENDER

MEDBORGARFÖRSLAG

Läs om olika förslag som medborgare lämnar in till sin stadsdelsnämnd. Du kan också lämna in ett själv.

Lämna in medborgarförslag
Dagens Fråga

Senaste veckan har två dödsskjutningar ägt rum längs röda linjen. Vi frågade invånare i Bredäng och Sätra hur deras vardag påverkas av skjutningarna.

Mathias, Bredäng
– Det är tragiskt att det händer men jag går fortfarande ut på promenader.

LÄS ÄVEN: Så vill stadsdelen skapa trygghet efter mordet i Bredäng

Barbro, Masmo
– Det skulle vara bra med mer poliser ute regelbundet generellt, då kunde man gå ut på kvällar.

Dragana, Fittja
– Jag har bara jobbat här i Sätra i tre veckor och jag trivs bra i området. Jag påverkas inte av skjutningarna.

LÄS ÄVEN: Skjutning i Bredäng – en man död

John, Bredäng
– Jag känner mig personligen inte otrygg här men man tänker så klart på sina barn och vill att de ska växa upp på en trygg plats.

Maj-Britt och Jonatan, Bredäng
– Vi känner oss mer och mer otrygga och funderar på att flytta.

Adam och Cecilia med familj, Bredäng
– Det skapar en otrygghet och man tänker efter var man vistas och när man vistas på olika platser.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 16:33, 12 mars 2024
Annonser
Annons:Mäklarringen
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:Casinostugan
Annons:BÄTTRESTADSDEL
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:alla-casinon-2020
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:casino utan svensk licens
Annons:betting utan svensk licens
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: