Krönika: Midsommarkransens vita kyrka

KRÖNIKA. På 1980-talet tränade jag inför en fjällvandring i Lappland. Jag letade reda på alla backar i området jag hittade och gick nästan dagligen upp och nedför dessa. På så sätt lärde jag känna Midsommarkransen. En solig vårsöndag  fick jag en känsla av att vara i någon av sydstaterna i USA.  Mörkhyade vuxna och ungdomar  strömmade in i den lilla vita kyrkan, som metodisterna hade sålt till Nyapostoliska Kyrkan. Denna söndag var det konfirmation som gällde.  Då funderade jag aldrig på vad denna kyrka hade för inriktning. . Nu har jag 30 år senare  börjat ta reda på vad denna för oss nya kyrka står för. Varifrån kom kyrkobesökarna? Varför sjöng de på engelska?  Varför lät det som om någon talade i tungor som i ett pingstvänskapell på den småländska landsbygden?

Den Nyapostoliska Kyrkan har förhoppningsvis kommit för att stanna. Den är en nykomling i det svenska kyrkolivet. Det är en protestantisk kyrka med rötter i Tyskland.  Medlemmarna  tror på treenigheten och har tre sakrament, dopet, nattvarden och besegling, ett ord som känns främmande för besökarna i den svenska kyrkan. Mitt intryck är att det kan ha samma innebörd som hos mormonerna, vilket innebär att äktenskapet skall välsignas i kyrkan. Det skulle också kunna innebära att alla som blivit döpta som barn senare i livet skall vara  med om ett andedop  på samma sätt som den första kristna församlingen  upplevde  den första pingstdagen.

LÄS ÄVEN: Krönika: Äntligen tillbaka

 Den Nyapostoliska Kyrkan har en spännande historia. Den bildades år 1863 som en utbrytning ur en extatisk rörelse  i Skottland. Den stora skillnaden var att utbrytarna inte var övertygade om att Jesus skulle komma ur ett moln från himlen och sedan frälsa världen. Det extatiska inslaget fanns kvar och kyrkan kom att räknas som protestantisk. Genom engelska turister spreds den till de sydliga delarna av Tyskland och till Schweiz.

Under den sista delen av 1800-talet skaffade sig Tyskland kolonier i Södra Afrika och hit kom också missionärer från den Nyapostoliska Kyrkan. Efter krigsslutet efter det första världskriget tvingades Tyskland lämna ifrån sig kolonierna i Afrika till Storbritannien. Kvar som ett minne från den tyska tiden fanns den Nyapostoliska Kyrkan.

Tiden har rusat iväg sedan den extatiska första församlingen i Scottland bildades. De politiska omvälvningarna i Sydafrika har varit många och vårt land har tagit emot många flyktingar från de gamla tyska områdena. Ett flertal av dessa kom från den Nyapostoliska Kyrkan. De slöt sig samman och tog ett djärvt beslut. När metodistförsamlingen i Midsommarkransen på 1980-talet inte längre hade några medlemmar blev deras kyrka till salu. Då köptes den vackra kyrkan av dessa nya svenskar . Alla stockholmare, som var intresserade av läget i Afrika, kunde ta tunnelbanan till Midsommarkransen och här i den vita kyrkan försöka förstå något av problemen.

LÄS ÄVEN: Krönika: Så överlevde jag corona

Idag har många svenskar tappat intresset för Sydafrika. Kyrkobesökarna diskuterar inte längre vid kyrkkaffet vad som sker  i Sydafrika.  Det stora problemet är vad som händer med den kristna minoriteten i Mellanöstern och om det finns några beröringspunkter mellan kristendom och islam.

 Det enda jag tyckte var riktigt roligt i skolans kristendomsundervisning var missionshistoria. Jag lånade böcker och tittade i kartböcker.  Skolans undervisning handlade mest om Afrika, Indien och Kina. Ett par rader handlade om metodistkyrkans mission i de södra delarna av Sovjetunionen. Här gjorde de något som till och med Josef Stalin uppskattade. De försökte få muslimer att lämna sin tro och bli kristna. Hur väl de lyckades med detta kom jag aldrig underfund med.

Under 1970-talet arbetade jag på heltid som studiecirkelledare inom ABF. Jag stötte på ett par systrar,  som vuxit upp i en metodistfamilj vid Svandammsplan . Det roligaste i församlingen var när det kom en missionär och berättade om livet i bergskedjan Kaukasus och den obegripliga religionen islam.  I deras  hem hade det inte funnits någon daglig tidning och den nya uppfinningen radion hade inte nått ut till de svenska arbetarhemmen. Det var då missionärernas berättelser blev informationskällan om främmande länder.

 Det finns två olika grenar av metodismen och den svenska hör till den amerikanska. Rörelsen fick fotfäste i vårt land tack vare svenska sjömän, som lärt känna troende metodister under de år de hade arbetat på amerikanska handelsfartyg. Den första metodistkyrkan uppfördes i Karlskrona i slutet på 1860-talet. Då gällde det att inte förarga stadens präster. Kyrkans arkitekt ritade ett vackert hus, som mest påminde om en herrgård i kustbandet.  Till denna kyrka sökte sig  inte bara sjömän utan också fiskare och arbetare vid örlogsvarvet.  Metodismen blev sjöfolkets kristendom och denna form av frikyrklighet fick aldrig fotfäste på den svenska landsbygden.

LÄS ÄVEN: Krönika: Tallarnas historia i Mälarhöjden

Det är spännande att fundera över hur denna kyrka hittade vägen till Midsommarkransen år 1921. Det kan ha kommit arbetslösa sjömän, som tidigare arbetat på amerikanska handelsfartyg och nu när depressionen kom efter det första världskriget valt att flytta hem. Det kan ha varit arbetslösa  varvsarbetare från Karlskrona.  Det fanns riksdagsbeslut om att skära ner på kostnaderna på försvaret och i samband med detta uteblev beställningarna på nya krigsfartyg. Den lilla församlingen hyrde en liten lokal vid Tegelbruksvägen.  År  1937 kunde den enkla lilla vita kyrkan  vid Svandammsvägen invigas.

De första åren efter slutet av det första världskriget var fyllda av politisk och social oro. Det blev depression och världshandeln stod fortfarande stilla.  Freden måste innebära ett slut på alla krig, det var onödigt att vårt land hade ett starkt försvar och skattemedlen måste satsas på bättre bostäder och mat åt de nödlidande. i början av år 1920 kom Socialdemokraternas nya partiprogram, som Rickard Sandler stod bakom. Huvudpunkten i programmet var att staten skulle få möjlighet att ta över naturtillgångarna som gruvorna i Lappland, vattenfallen och annan allmän egendom. Ett annat förslag var att kyrkan skulle skiljas från staten och att det då inte skulle vara ett krav att tillhöra den svenska kyrkan för att få arbeta som lärare i folkskolan och i de statliga läroverken. Detta partiprogram spred en rädsla bland de frikyrkliga. Kunde man vara kristen och samtidigt socialdemokrat?

Mitt i denna tumult bildades Sankt Johannes metodistförsamling i  Midsommarkransen. Det var strax efter riksdagsbeslutet att de gifta kvinnorna blivit myndiga och några månader innan det första riksdagsval, där både män och kvinnor hade rösträtt.

Metodisterna blev en konservativ gren inom frikyrkligheten. Det var familjen, som var det viktigaste. Rörelsen drog inte till sig de ensamstående och förvärvsarbetarna kvinnorna på samma sätt som Pingströrelsen gjorde.  Min morfar kom från Karlskrona där hans familj tillhörde metodistförsamlingen. Hans sätt att se på familjen som en enhet hade min mamma tagit till sig. Det var inte tal om att flickorna skulle gifta sig. De skulle bo hemma, skaffa sig ett arbete av vara sina föräldrars pensionsförsäkring. Detta var tankar jag inte kunde acceptera.

Det finns bara en liten spillra kvar av metodistkyrkan i vårt land. I USA är den fortfarande inflytelserik  och har spelat stor roll i politiken. Den mest kända aktiva politikern från denna kyrka är idag är Hillary Clinton.

Denna text publicerades första gången 2 april 2017 på Carin Önnestams blogg

Text: Carin Önnestam, Mälarhöjden
Mer om och av Carin Önnestam här.

Fler lokala nyheter i Hägersten-Älvsjö: Prenumerera på Bättre stadsdel

• carin önnestam
• krönika
• Nyapostoliska Kyrkan

• Kommentera