Rapport från karantän 6: Den overkliga verkligheten
Åsikter Publicerad 08:39, 17 maj 2020KRÖNIKA. Vaknar när miljöomhändertagningspersoner – sopgubbar – kör ut kärlen, tömmar dem och åker vidare. Går upp, går på toa, hämtar tidningen och lagar frukost. Allting verkar vara som vanligt.
LÄS ÄVEN: Rapport från karantän 5: Orosdämpande choklad och när soptunnelocket blir bokbyteshylla
Men när jag druckit dagens första kopp kaffe och hjärnan kopplar över från autopilot till tankeverksamhet börja man, ännu en gång, inse att verkligheten ter sig ganska overklig. Utanför går färre till jobbet, inte lika många cyklister susar förbi, tågen med förskolebarn syns inte till så ofta. covid-19 lurar utanför; man är i corontän.
LÄS ÄVEN: Rapport från karantän 4: När Moder Svea ryter till
Motvilligt börjar man medge att livet inte är som man vill att det ska vara: Över en natt har jag blivit ett år äldre.
Besöken hos tandhygienisten och PSA-provtagningen sköts upp i väntan på bättre tider. Och, efter två månader råder fortfarande frivilligt besöksförbud. Efter relativt lång väntetid kallar ögonläkaren till mottagningen, men jag ser ingen möjlighet att åka dit. Då kanske man åker (covi)dit.
LÄS ÄVEN: Rapport från karantän 3: Så lever vi i splendid isolation
Så jag ringer och ställer in. Sjuksköterskan som svarade var mycket förstående och jag fick råd av henne att köpa ögondroppar istället för ögonvatten – som kan leda till uttorkning. Förhoppningsvis blir irritationen i ögat mindre alltefter min allmän irritation över att inte kunna leva livet blir större.
LÄS ÄVEN: Rapport från karantän 2: Såg jag spöken?
Men att pandemin är verklig blir jag mer och mer medveten om. Nu har vår dotter drabbats, relativt lindrigt. Ebba, hennes dotter, tillika med vår livlina har likadana symptom, så nu får vi beställa mat och medicin på nätet.
Det är klart att familjen måste följa statistiken. Nu har cirka 20 procent av de vuxna i vår familj blivit smittade. Det tror vi åtminstone; ingen har blivit testad.
LÄS ÄVEN: Rapport från karantän: Världen har krympt till 76 kvadratmeter
Vi träffade en granne vid hissen. Han har haft långvariga symptom, men börjar känna sig bättre. Klart vi höll avstånd – minst fyra meter (2 meter x 2 personer).
Så (o)verkligheten börjar komma ikapp.
Majk Eyre
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k