Debatt: Därför måste byggplanerna för centrala Telefonplan ändras

DEBATT. När vi arbetat med att sätta oss in i byggplanerna för centrala Telefonplan har vi förstått att det som nu sker i vårt närområde inte är unikt.

Att bygga högt och tätt är högsta mode och för närvarande pågår den största omvandlingen av Stockholm på mer än ett halvt sekel. Dagens byggande frångår alla principer som funnits för att säkerställa goda boendemiljöer.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Politiker och planerare påstår att förtätning är lösningen på allt från klimatkrisen till den otrygghet många stadsbor upplever. Men stämmer det?

Vi i Telefonplans vänner är för utvecklingen av vårt närområde, vi vill gärna ha fler grannar, men vi tycker att nya bebyggelse ska utformas så att den bidra till en bra livsmiljö för alla: för nya och gamla invånare, för barn på skolor och förskolor, för alla dem som har sin arbetsplats vid Telefonplan. 

LÄS ÄVEN: Tolv organisationer i Hägersten manifesterar mot alla nybyggen: Så här bör ni bygga

I en serie inlägg kommer vi att söka svaret på frågor som: Vad styr stadsplaneringen? Hur bygger man goda livsmiljöer? Är den kompakta staden hållbar? Vad säger forskningen? 

För närvarande pågår den största omvandlingen av Stockholm på mer än ett halvt sekel. Att bygga högt och tätt är högsta mode, det visar inte minst byggplanerna för centrala Telefonplan. Politiker och planerare påstår att förtätning är lösningen på allt från klimatkrisen till den otrygghet många stadsbor upplever. Men stämmer det?

Planen för centrala Telefonplan innebär att ett mycket stort antal nya bostäder ska samsas på väldigt liten yta. Där planeras flera skyskrapor, den högsta på 32 våningar kombinerat med täta stadskvarter. Samtidigt har antalet nya bostäder i hela Telefonplansområdet utökats ytterligare. Det gör Telefonplan till det stadsutvecklingsområde i söderort där flest nya bostäder planeras. Och de byggs på en väldigt begränsad yta.

Mer än ett år har passerat sedan tidsgränsen gick ut för att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget för centrala Telefonplan. Under väntan på samrådsredogörelsen har vi gått igenom samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget, både från remissinstanser och från enskilda medborgare. I en serie inlägg kommer vi diskutera varför och på vilket sätt byggplanerna för centrala Telefonplan behöver förändras. Vi tar avstamp i de synpunkter som många av er lämnat.

Telefonplans vänner vill ha nya kvarter som bidrar till en bra livsmiljö för alla: för nya och gamla invånare, för barn på skolor och förskolor och för alla dem som har sin arbetsplats vid Telefonplan. Vi är för utvecklingen av vårt närområde, vi vill gärna ha nya grannar. Vi tror att nya bostäder kan bidra till ett bättre Telefonplan – om de nya husen utformas på rätt sätt! Det är därför dags att diskutera inte bara om det ska byggas eller inte, utan vad som ska byggas. 

LÄS ÄVEN: Debatt: Förslaget för nya Telefonplan måste omarbetas radikalt – här är 4 punkter

Det är inte bara Telefonplan som påverkas – hela Stockholm står inför förändring. Stockholm växer så det knakar. Målsättningen från stadens sida är att få plats med så mycket som möjligt på minsta möjliga yta, det kallas att bygga med hög täthet. Ofta mätt som antalet boende plus arbetande per kvadratmeter markyta. Hög täthet innebär ofta en kombination av höga hus och täta kvarter med minimala gårdar.

De som förespråkar förtätningen motiverar den ofta med bostadsbristen, att det är mer hållbart och att det skapar en mer levande stad. För centrala Telefonplans del tillkommer argumentet att det måste byggas högt för att det ska bli ekonomiskt lönsamt.

Men stämmer det verkligen? Är den kompakta staden hållbar? För vem är den ekonomiskt lönsam? Hur bygger man goda livsmiljöer?

Åh, det är skönt, när mitt Stockholm är grönt, så sjöng Monica Zetterlund till Georg Riedels orkester i en inspelning från 1961 som blivit klassisk. För visst är grönt skönt, men även hälsosamt. Och det är just bristen på grönska som många, både remissinstanser och enskilda, reagerat på när de tagit del av planförslaget för centrala Telefonplan. I Telefonplans vänners blogg om stadsutveckling inleder vi därför med ett inlägg om grönområden.

Att grönska är viktigt för att människor ska må bra och hålla sig friska har varit känt länge. Till exempel visar en studie publicerad i tidningen Nature 2015 att ju fler träd det finns i ett bostadsområde, desto bättre hälsa rapporterar de boende. Med 11 extra träd per kvarter förbättrades människors hjärt- och kärlhälsa motsvarande så mycket som en föryngring på 1,4 år.

Hälsoaspekten är också det som lyfts fram i Boverkets rekommendation för grönområden Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande, Boverket 2023.

Där kan man läsa:

Vistelse i gröna miljöer bidrar till att:

• blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar.
• stärka korttidsminnet och motverka demens.
• stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer.
• stimulera barns lek och hälsa. (WHO, 2016)

Boverket understryker även grönområdens roll som arenor för social hållbarhet och demokrati och skriver ”Parker och grönområden spelar också en viktig roll som offentliga rum och demokratiska mötesplatser i den byggda miljön där olika grupper i samhället kan mötas oavsett socioekonomisk status, kön, funktionsvariation, ålder, religion eller etnisk bakgrund. De är viktiga delar av det offentliga rummet som är gratis att besöka och vistas i.”

Att se till att nya bostadsområden får god tillgång till parker och andra grönområden är därför både viktigt för den sociala hållbarheten och något som rekommenderas av ansvariga myndigheter. 

LÄS ÄVEN: Debatt: Detta glömdes bort på samrådsmötet om nya Telefonplan

Även Stockholms stad har riktlinjer. Friyteguiden handlar om offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Där står det bland annat ”Mängden parkmark måste vara stor nog för att tillgodose invånarnas rekreationsbehov och klara det höga besökstrycket”. Samtidigt pekar Friyteguiden ut Midsommarkransen, den stadsdel som delar av Telefonplan tillhör, som ett område som redan nu har låg andel friyta.

Skiljer på friyta och grönyta

Den som ska förstå och tolka Stockholms stads planeringsdokument behöver förutom Friyteguiden även känna till GYF-Grönytefaktorn för kvartersmark. Grönytefaktorn har fokus på ekosystemtjänster och det som kan höja grönytefaktorn är inte bara ytor som täcks av träd och gräsmattor utan även t ex gröna tak.

Kanske är det ett av skälen till att Boverket i sin kunskapsbank känner sig manade att klargöra att ”Takterrasser har begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan.” Boverket kopplar även mängden friyta till barnkonventionen och skriver ”En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden.”

Vad är ett bra grönområde?

För att boende verkligen ska få tillgång till grönområden i staden och dra nytta av dess hälsofrämjande effekter räcker det alltså inte med att bara öka grönytefaktorn och andelen friyta. Friytan måste vara grön. Helst ska den också vara ganska stor.

SLU:s Tankesmedja Movium konstaterar att ”ju större område desto bättre kan vara en enkel tumregel, men det bygger även på att platsen behåller en enhetlig och rumsligt sammanhållen karaktär”. De poängterar också att för att bidra till hälsan hos de boende får området inte ligga mer än 300 meter bort.  Det kan jämföras med stadens avståndsmål på 500 meter till stadsdelspark.

Men parkens utformning spelar även roll. Ny forskning från Uppsala universitet visar att parker som är utformade för att vara sammankopplade och efterlikna regionala landskap och natur, möjliggör reflektion, vila och återhämtning på ett annat sätt än i dagens kompakta stadsparker. 

Just nu satsar dock staden på kompakta stadsparker, utformade för att locka fler besökare och för att rymma flera aktiviteter och funktioner i samma park. Allt för att minska ytan som går åt.

För få grönområden kring Telefonplan

Även på centrala Telefonplan är det minst sagt kompakt som är ledordet. För trots att utredningar till tidigare planförslag visade att andelen friyta blev för låg har mängden inte ökat. I stället föreslås att grönområden intill Mikrofonvägen och Telefonvägen ska bebyggas. För att ändå få det att framstå som om dagens förslag innehåller mer friyta och är mer grönt har planområdet utökats till att omfatta Västbergaskogen. 

Att inkludera Västbergaskogen i planområdet gör dock inte att tillgången till gröna ytor ökar för alla de som bor runt Telefonplan. Snarare tvärtom. Ju mer som byggs runt Telefonplan, desto fler människor blir det som ska dela på de ytor som återstår. 

En extra bonus med att inkludera Västbergskogen för dem som satt ihop planen är att de kan påstå att det gröna stråket runt teaterparken ligger inom de 500 meter från detaljplaneområdet, det avstånd som staden bestämt är ett lagom avstånd till stadsdelspark. Det gör det, räknat från Västbergaskogens västra spets. Från de nya bostäderna vid centrala Telefonplan är det dock ungefär dubbelt så långt. 

Men inte nog med det. Parallellt med planförslaget för centrala Telefonplan pågår arbete med att ta fram ett annat planförslag som ska ge NCC möjlighet att bygga en hög kontorsbyggnad ovanpå tunnelbanespåret söder om Telefonplan. Detta innebär att en fyra–fem meter bred remsa av Västbergaskogen försvinner, enligt en intervju med stadsbyggnadskontoret i Mitt i.

Det behövs en bättre utredning av tillgången till parker och andra friytor 

Så kan man alltså trolla med siffror i planeringen för att få det att se ut som om tillgången till gröna ytor  är god samtidigt som den i praktiken minskar. 

Exakt hur mycket gröna ytor invånarna kring Telefonplan kommer ha tillgång till vet dock varken vi eller stadsbyggnadskontoret då den utredning som gjorts är minst sagt bristfällig. Telefonplans vänner efterfrågar därför en grundlig utredning av tillgången till gröna ytor för de boende i området när alla de 5 400 planerade bostäderna har färdigställts.

Vi i Telefonplans vänner vill gärna ha nya grannar, men vi vill att de och nuvarande boende ska erbjudas en bra boendemiljö. Det måste finnas tillräcklig mängd park och andra friytor, platser som kan fungera som arenor för social hållbarhet.

Peter Nygren, ordförande Telefonplans vänner 

Öppet möte på Midsommargården den 11 juni kl 19.00.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner? Mejla: kontakt@telefonplansvanner.com

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera här. Tack!,

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Centrala telefonplan
• lyssna på artikeln
• telefonplans vänner

• Kommentera