Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Hyreshus

Debatt: Bostadsrättsföreningar känner sig maktlösa mot Stockholms stad: Maktmissbruk

Publicerad 10:55, 22 mars 2025

Ett brev från Tomträttsuppropet till Stockholms kommunfullmäktige

DEBATT. Ett exempel på kommunal fingerfärdighet 2017 blev ett ödesår för de bostadsrättsföreningar som då hade hus på Stockholms stads mark. Detta år beslutade staden om höga prisökningar för föreningarna. Men till en början var det knappast någon som lade märke till förändringen. Beslutet hade en inbyggd fördröjning, och dessutom var stadens tomträttsavtal skrivna så att det var väl dolt hur staden hade kommit fram till priset.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Den ena bostadsrättsföreningen efter den andra skulle så småningom upptäcka att dess kostnader för tomten ökade med 150–200 procent. Och det skulle framstå som ett mysterium hur det hade gått till.Förklaringen skulle visa sig vara kommunal fingerfärdighet.

Hur var då situationen före år 2017? En kortfattad historieskrivning kan lånas från borgarrådet Jan Valeskog (S) som i en fullmäktigedebatt 29 maj 2023 sa följande: ”När vi tog det här beslutet 2017 röstade ni [moderaterna/oppositionen] emot. Då höjde vi från 15 procent av avgiftsunderlaget till 30 procent, vilket är högst rimligt. Det var ni emot. Hade ert beslut gällt då, 2017, hade vi förlorat ungefär 500 miljoner per år. 2027 tjänar vi 600 miljoner på den där höjningen som har varit helt avgörande.” 

Det som skedde 2017 var alltså en fördubbling av avgiftsunderlaget. Det bestämde staden.

Varje bostadsrättsförening med hus på stadens mark har avtal om tomträtt och betalar tomträttsavgäld för att använda marken. I avtalet anges det ursprungliga priset (avgälden) som gäller i tio år. Därefter sker avgäldsreglering. Avgäldsreglering var tionde år är inte kontroversiellt. Det är helt naturligt i en inflationsekonomi. Men att fördubbla ­underlaget för avgälden är rent logiskt något annat än en avgäldsreglering. Det innebär ändrade avtalsvillkor.

Staden gav sken av att det fördubblade avgiftsunderlaget stod över avtalet. De nya reglerna gällde automatiskt för alla. Det fanns inget att förhandla om. En bostadsrättsförening med tomträtt (en tomträttshavare) är för evigt bunden av sitt tomträttsavtal. I lagen (jordabalken) står det: ”Tomträttsavtal får ej uppsägas av tomträttshavaren.”

LÄS ÄVEN: Debatt: Därför stämmer Stockholms stad Brf Liljeholmsberget – så kan lösningen se ut

Lagen säger visserligen att parterna ska komma överens om ändring av avgälden, och om parterna inte kan enas, är det domstol som bestämmer avgälden. 

Praktiken är dock en annan och mindre jämlik. Det är staden som framlägger villkoren för den nya avgäldsperioden. Bostadsrättsföreningen kan skriva på avtalet eller vägra. Det senare innebär inte en förhandling utan att staden går till domstol.

Föreningen är inlåst i sitt tomträttsavtal. För den enskilda föreningen handlar det alltså om att acceptera en höjning av avgälden med ofta 150–200 procent eller att lägga stora pengar på en osäker rättsprocess. Särskilt för mindre föreningar är detta val omöjligt. Vid det här laget är det en majoritet av stockholmsföreningarna som har fått se verkningarna av 2017 års beslut. Det har sett sig tvingade att acceptera den nya avgälden.I början mars 2025 var det sju föreningar som hade vägrat att skriva på och väntade på domstolsavgörande.

Det här ska inte tolkas som att bara sju föreningar är missnöjda med de nya avgälderna och resten nöjda. Det ska tolkas som att alla känner sig maktlösa. Nu finns det mer än jordabalken att läsa i lagboken, till exempel avtalslagen. Avtalslagen är mer konsumentinriktad och talar om oskäliga villkor och om särskild hänsyn till en svagare avtalspart (till exempel en bostadsrättsförening).

Detta är regler som ägare av tomträttsmark (den starkare parten) inte kan sätta sig över. Ägare av tomträttsmark är i första hand staten och kommuner. Kort sagt finns det i jordabalken ingen bestämmelse som ger markägaren rätt att strunta i avtalslagen och på egen hand ändra villkoren i ett tomträttsavtal.

Stadens ändring av avgäldsunderlaget 2017 är ett utslag av maktmissbruk.

Erik Fahlén, Claes Kjellander (ordförande), styrelsen för Tomträttsuppropet

Brevet är skickat till ledamöterna i Stockholms kommunfullmäktige

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: