Ny studie: Därför måste stockholmare bli bättre på att sortera plast
stockholms län Publicerad 11:31, 1 februari 2022När invånarna i Stockholm sorterar sina sopor hamnar för mycket plast i soppåsen istället för att gå till återvinning. Det visar en ny studie från Region Stockholm.
– Majoriteten av glas, metall och papper går till återvinning. Men fortfarande är det mindre än en tredjedel av all plast som sorteras, resten verkar hamna i soppåsen som går till förbränning. Det är galet ur klimat- och resursperspektiv, kommenterar Malin Fijen Pacsay (MP), ordförande i Region Stockholms klimat- och hållbarhetsnämnd.
Studien visar att mängden avfall per person i Stockholms län minskar samtidigt blir stora delar av avfallet värmeenergi när det går till förbränning.
Stockholms län över snittet eftersom 61 procent av avfallet förbränns mot 46 procent nationellt.
– Som invånare behöver man kunna sortera rätt och lätt. Kommunerna och förpackningsindustrierna har ett stort ansvar i att förenkla för invånarna, informera och uppmuntra. Att fortsätta bränna plast mitt i brinnande klimatkris är inte hållbart, säger Malin Fijen Pacsay (MP).
Enligt studien står plasten för hälften av klimatutsläppen från avfallsförbränningen eftersom plast i fortsatt stor utsträckning är gjort på fossil olja. Nationellt är det endast 28 procent av all plast som sorteras och samlas in för återvinning, vilket kan jämföras med 94 procent för glas, 87 procent för metall och 77 procent för papper. Det rimmar illa med målet om att nå netto noll klimatutsläpp till 2045.
– Om all plast istället för att brännas återvanns skulle utsläppen från avfallet kunna halveras och mer plast kunna bli till nya produkter. Det skulle spara både klimatet och naturresurser, säger Malin Fijen Pacsay (MP).
Studien
Region Stockholm har med ERUF-medel gjort en förstudie under år 2021 om hur avfallssorteringen ser ut i länets kommuner.
Studien visar att mängden felsorterad plast i soppåsen uppgår till cirka 17 kilo per person och år. Mängden insamlad plast per person har nästintill fördubblats mellan år 2016 och 2020, vilket har ökat möjligheterna till materialåtervinning. Samtidigt är mängden insamlad plast mindre än hälften av den mängd som slängs i soppåsen.
Andelen felsorterad plast i restavfallet har legat på en relativt jämn nivå över samma tidsperiod, trots ökade insamlingsnivåer. Detta kan bero på den ökande mängden tillförd plast till den svenska marknaden. Växthusgasutsläppen från hushållens felsorterade plast utgör 50% av de totala utsläppen från länets restavfall, trots att plasten endast upptar 15% av restavfallet.
”Att avancera i avfallstrappan kräver samordnade insatser från alla aktörer involverade i något led av en produkters värdekedja. Från producenter, förpackningsindustrin, och konsumenter, till lokala myndigheter, avfallsbehandlingsanläggningar och beslutsfattare.”
“Samtidigt behövs ett nytt förhållningssätt till hur vi ser på avfall. Plast i sig är inte nödvändigtvis ett problem. Om vi istället för att benämna uttjänta produkter som avfall, väljer att värdesätta resurserna i materialet och tillvarata möjligheterna att skapa nya användningsområden har vi kommit en god bit på väg”, står det i studien.
Bild: Michal Maňas (återvunna plastflaskor)
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel. För 20kr/mån eller 200kr/år får du 100 lokala nyheter i månaden och samtidigt bygger du Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Trevlig läsning! Här klickar du för att prenumerera.
Mest lästa just nu:
- Polisbil krockar i Älvsjö – poliser till sjukhus
- Miljardkoncern vinner uppdrag inför renovering av Liljeholmsbroarna – då stängs de
- Röstrekord – så många har redan röstat: Därför förtidsröstar vi
- Så kan vårdcentralerna bli bättre – tungt vallöfte från C
- Ny bok från Mälarhöjdsprofilen: Jag har känt en enorm press
Följare 19,5k