Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

collage terrasshuset man

Krönika: Så kom terrasshusen i Gröndal till – så är det att bo här

Publicerad 08:00, 31 juli 2023

KRÖNIKA. Vi är jämngamla, jag och terrasshusen där jag bor på Gröndalsvägen. Jag är född 1947 och vårt hus planeras vid samma tid. Det var inflyttning i huset 1950.

 Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Min egna byggkarriär började ungefär samtidigt, visserligen i liten skala, genom att plocka spik när min far snickrande på vår sommarstuga i Skåne. 

Åren 1944-46 hade byggmästare Olle Engkvist med sina arkitekter Backström & Reinius redan skapat Stjärnhusen på andra sidan Sjöbjörnsvägen. De blev en världssuccé.

Nästa objekt för Engkvist var kvarteret Galjonsbilden 22 med terrasshusen och höghuset på Gröndalsvägen. Även dessa blev mycket hyllade. 

Min egen barndomstrakt, Solberga, byggdes under samma tidsepok som dessa bostäder. Även här har Backström och Reinius ritat de första etapperna på Kristallvägen. Det är så kallade ”smalhus” med dagsljus från två håll. Liknande de som finns på Sjöbjörnsvägen 7 och 9.

LÄS ÄVEN: Krönika: När vi lekte med en MACK-turbin i Solbergaskogen

När andra världskriget var slut fick Olle Engkvist och andra byggmästare i uppdrag av kommunen att göra något åt det då ”förslummade” Gröndal. 

Många undrar var idéerna till terrasshusen kom ifrån. Jag har inget säkert svar, kanske fanns det i Norge liknande objekt att snegla på? Mer spekulativt att är att Olle hade rest längs en flod i Afrika och sett terrasserad bebyggelse. 

Men i vilket fall, Stockholms stad gav klartecken för terrasshusen, men det befintliga 1920-tals huset kallat ”insprängda huset” på Gröndalsvägen 48 fick inte rivas, det skulle vara kvar. Och så blev det. Till stor irritation för exploatören. 

Hela terrasslängan, Gröndalsvägen 48-56, byggdes alltså med avbrott för det gamla insprängda huset. På bilden syns det vita huset till vänster som är det insprängda huset som blev kvar. 

Huset till höger på bilden revs. De låg där höghuset är idag, på Sjöbjörnsvägen 1.

En bild som visar text, papper, Pappersprodukt, Fotografiskt papper

Automatiskt genererad beskrivning

Genom rivningarna och de nya byggnationerna lyckades Olle Engkvist och andra privata och kommunala byggherrar som HSB, Stockholmshem att lyfta Gröndal rejält. 

Men det var till ett högt pris. I alla fall för de som bodde i de befintliga bostäderna som revs. Tidigare fanns cirka 100 hyresvillor i Gröndal, hus som byggdes av hantverkare vid förra sekelskiftet. Dessa innehöll många små lägenheter för uthyrning. Några av dessa hus har räddats kvar, efter hårda kamper av boende och aktivister. 

Samtidigt med byggandet av de nya Gröndalskvarteren renoverade Olle Engkvist den gamla Malmgården Charlottendal och bosatte sig själv där.

Vem var Olle Engkvist? Han hade tidigare byggt en fastighet, huset på hörnet Maskinistgatan 1 – Eldarvägen i Gröndal när han fick sina byggmästarrättigheter i Stockholm. 

Han kom från Gävle, född 1889 i en murarfamilj med en pappa som mästare. Murare blev även Olle och det märks på många av husen han har byggt, inte minst terrasshusen på Gröndalsvägen. Han utbildade sig till byggnadsingenjör och han studerade arkitektur på KTH som privatist.

Olle Engkvist, byggmästare, i sitt hem i Gröndal, Bild: Lantz, Gunnar. – Stockholmskällan

Olles bygg-och renoveringsinsatser är stora och många. Han var stor pionjär och radikal i många av sina projekt och samtidigt väl inlemmad i arbetet att skapa bra bostäder för alla och med hög standard, således minst den lägsta godtagbara standarden som var kall-och varmvatten, dusch, wc, kök, värme, el och möblerbara rum. 

Han hade ett stort kontaktnät. Bland annat byggde och renoverade han hus över hela Sverige, industrier, kulturbyggnader, kyrkor (exempelvis Gröndals kyrka) och bostäder. Intressant är att han sjösatte flera kollektivhus i Stockholm. Samtidigt märks han kulturintresse i val av sidokonsulter. Torget vid terrasshusen med Galjonsskulpturen ”La Coquette” (nu monterad på höghusets fasad) framför biografen visar på hans ambition att göra platsen till ett kulturcentrum i Gröndal.

Till invigningen av biografen Galjonen 26 augusti 1952 togs fram en 16-sidig broschyr , ”Galjonen” med ambitionen för verksamheten och namnen på de medverkande för tillblivelsen av lokalerna.

Det gamla ”insprängda huset” i terrasshusen.

Hur är det då att bo i terrasshuset? Jo, hustrun och jag trivs mycket bra. Det var spännande när vi för 20 år sedan bytte vår femrummare till denna tvåa i Gröndals centrum. Då var det hyreshus, sen blev det bostadsrätter.

Huset är byggt efter den statliga norm som gällde 1950. Lägenheten är välplanerad med många möbleringsmöjligheter trots att den endast mäter 67 kvadratmeter. Lägenheten har ett väl tilltaget vardagsrum med ett vackert burspråk med låg fönsterbröstning. Parallellköket har överskåp med skjutluckor, vilket  gör att det upplevs rymligt. Det är gott om förvaringsutrymmen i lägenheten trots avsaknad av modern walk in closet.

Nackdel kan vara att lägenheten endast har en sida med dagsljus, söderläge, men jag tycker inte att det gör något eftersom endast bad, hall och korridor är utan fönster. Likaså finns ingen hiss men vi har två raka trapplöp för varje våning.

Längs med hela lägenheten löper en cirka två meter bred terrass med en tredjedel avdelad för odling. Terrassen vetter mot en park som gör skäl för namnet Gröndal. Mycket fint.

Urban Alvringterrassen med odlingsytan och burspråket

I min fortsatta yrkeskarriär var jag byggnadsritare och därefter byggnadsingenjör. Det har nu med tillbakablick inneburit många roliga arbeten inom byggbranschen. Som informationsingenjör på Bygginfo träffade jag Backström och Reinius på deras arkitektkontor på Grev Turegatan. 

Vi skötte deras byggbibliotek med ny litteratur och nya broschyrer. Detta var innan IT-vågen. Där satt de på sitt arkitektkontor mitt emot varandra vid samma ritbord så de kunde lätt skicka över sina ritförslag till varandra för att få kritiska synpunkter. 

Under de här åren har det hela tiden funnits nytt att upptäcka i vårt kvarter i Gröndal. Nu har vi fått Stockholms stads byggarkiv i Årstadals gamla bergrum. Där finns många ritningar och bygglovstexter om våra kvarter under Galjonsbilden 22.

LÄS ÄVEN: Krönika: Därför är det så härligt med fest i staden

Senast jag var där hittade jag där material om trädgårdsarkitekten Eric Anjou och Walter Bauer. Walter var mycket känd för sina restaureringar av slott och bruksparker. Han föddes 1912 på Tiarps gård i Halland. Gårdens trädgårdsmästare såg till att han fick egna grönsaksland och penséodlingar. Han gjorde också trädgårdsplaner med växtförslag för våra terrasser och Olles personals vinterträdgård nedanför stjärnhusen med utsikt mot Mälaren.

Urban Alvring

Bild, Terrasshusen: Holger.Ellgaard 

Du prenumererar väl på Bättre stadsdel? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera härTack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.