Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Så fungerar kryptovalutor

Publicerad 07:00, 27 oktober 2021

BITCOINPRIME. Kryptovalutor är virtuella, digitala pengar som skapats för att möjliggöra snabba, säkra och globala transaktioner över internet. 

Den mest kända kryptovalutan är bitcoin som bygger på så kallad blockkedjeteknik, ett decentraliserat system för att lagra information. Idag sker en omfattande handel med kryptovalutor, till exempel på bitcoin prime.

Innan man handlar med bitcoins, gör så kallade miners komplicerade uträkningar, en sorts beräkningar som kräver mycket datakraft. Miners är företag eller privatpersoner som utför matematiken och skickar ut lösningen till nätverket som kontrollerar att den stämmer. Denna kvalitetsgranskning gör systemet säkert och svårt att fuska med.

Bitcoin skapas alltså genom mining (brytning) vilket är en avgörande skillnad mot vanliga valutor som trycks av länders centralbanker. Miners installerar en mjukvara som lyssnar efter transaktioner som sänds via så kallade peer-to-peer-nätverk och bearbetar dessa transaktioner. På så sätt genereras bitcoin.

Miners tjänar alltså pengar på att göra nya bitcoins enligt en i förväg tydlig och fast formel. Men miners kan även tjäna pengar på transaktionsavgifter som betalas av användarna för att få en snabbare bearbetning av transaktionen. Efter att miners utfört de komplicerade matematiska uträkningarna får de några bitcoins som tack och på så sätt skapas nya bitcoins. Men ett oändligt antal bitcoins är det inte tal om. Hela systemet har en limit på 21 miljoner bitcoins. 

Med hjälp av blockkedjeteknik lagras alltså alla köp och sälj av valutan och den säkras med hjälp av matematisk kryptografi. Om kryptovalutor får stor spridning och blir mer vanliga bland allmänheten, tror en del experter att det troligtvis kommer enkla lösningar för att handla med dessa.

Bitcoin trycks inte som dollar eller kronor utan produceras alltså av privatpersoner eller företag som kör datorer över hela världen med mjukvara som löser matematiska problem. 

Kryptovalutor kan köpas via olika sidor på nätet som tillhandahåller tjänster där man kan köpa valutan direkt. Det går även att investera eller spekulera i valutan på börsen. Som för alla valutor och värdepapper gäller att en investering i bitcoin eller värdepapper som följer prisutvecklingen av valutan är förknippat med risk. Kryptovalutor ökar och minskar i värde, svängningarna kan bli stora, har det visat sig historiskt. 

Värdet på bitcoin och andra kryptovalutor sätts helt och hållet utifrån efterfrågan på marknaden. Det finns därför ingen garanti att bitcoin i framtiden inte förlorar sitt värde.

I takt med att Bitcoin ökat i popularitet, har fler kryptovalutor skapats och idag finns det över tusen olika kryptovalutor.

Enskilda större ekonomier kan påverka värdet på bitcoin. I till exempel Kina finns många miners, dessutom är det ett faktum att många äger bitcoin här. Samtidigt håller Kina på att utveckla en egen digital valuta, som kan konkurrera. I Sverige har Riksbanken ett projekt att skapa en digital valuta, en så kallad e-krona. 

Denna artikel är skriven i samarbete med Bitcoinprime

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.