Debatt: Vi vill ha det fantastiska varmbadhuset tillbaka

Den 16 juni bordlade Stadsbyggnadsnämnden ärendet om rivning av Liljeholmsbadet. Ärendet är uppe på en extranämnd 22/6.

DEBATT Ni har säkert alla sett badpråmen som ligger i Liljeholmsviken på Hornstullssidan. Där har den legat i 91 år. 2016 stängde ägaren, fastighetskontoret, plötsligt badet, utan förvarning, efter det sedvanliga sommaruppehållet. Stora investeringar och renoveringar hade gjorts de senaste åren, så vi badgäster anande ingenting. Det sades att badet var i så dåligt skick att det kunde sjunka.

Staden försökte sen sälja badet, men lyckades inte. Nu har det legat övergivet i fem år på sin plats.

Badskylten är överklottrad, färgen flagnar och badet häger snett. Det ser inte bra ut! Att det hänger snett beror på balanseringstekniken inne i skrovet inte utnyttjats. Kanske staden vill att det ser ruffigt ut så de lättare kan motivera rivning.

När badet stängde 2016 lämnade föreningen Liljeholmsbadets vänner in flera skrivelser samt en namninsamling till fastighetskontoret. Badmästaren i 25 år, Imre Nagy, kunde peka på felaktigheter i den utredning som staden presenterade, den som kom att få politikerna att besluta om försäljning av badet. 

Vi fick INGA SVAR, INGEN RESPONS, INGEN DIALOG med fastighetskontoret. Vi behandlades som icke existerande.

Nu i januari tog Imre Nagy och jag tag i saken igen. Det har varit plågsamt för oss att se detta älskade badhus ligga övergivet år efter år. Vi skickade skrivelser till idrottsnämnden, fastighetsnämnden, kommunfullmäktige och funktionshinderråden. 

Jag ringde också fastighetskontoret och ställde frågor. Men det var inte lätt att få information. Jag råkade sedan få en kopia på ett mail från en tjänsteman i Stockholms stad och där kunde man få intrycket av att det redan var bestämt badet skulle rivas. Men ingen politisk nämnd hade beslutat det i alla fall, vad jag vet. Mailet skickades den 14 januari i år.

Den 4 januari skickade Imre Nagy och jag den första skrivelsen. Se nedan! Den sammanfattar fint hur det förhöll/förhåller sig. 

LÄS ÄVEN: Debatt: Arkitekt: Så kan Lövholmen få samma framtid som Norra Djurgårdsstaden

Strax därefter gick fastighetsborgarrådet Dennis Wedin ut i media och förklarade att badet skulle rivas för att det var i så dåligt skick. Det fick Staffan Röberg, vd på Beckholmens varv att ilskna till.

Det var nämligen hans varv som renoverade badet sist. Staffan Röberg har granskat allt undersökningsmaterial som staden baserar sina beslut på, att stänga badet, sälja det och nu riva det. Han är mycket kritisk och anser att beslut tagits på felaktiga grunder. 

Alla granskningar har skickats in till staden och diarieförts. Tyvärr lyssnar staden inte på honom. De har bestämt sig för rivning. Men det är inte tjänstemännen som ska bestämma. Finns det kloka politiker så kan beslutet bli ett annat.

Sen vi lämnade in vår skrivelse i januari, har remissinstanserna Skönhetsrådet och Stadsmuseet yttrat sig. De säger nej till rivning. Samfundet S:t Erik och Svenska byggnadsvårdsföreningen stöder oss också. Vem/vilka stöder sig staden på? De vill upplåta platsen där badet ligger (efter rivning) till en privat aktör som ska bygga en stor ponton med en byggnad på som ska likna Liljeholmsbadets överdel. Där ska det bli en restaurang. Det blir alltså inget badhus. Bad ska ske i Årstaviken. Vi undrar hur det ska gå? Nära platsen ligger en farled som bland annat trafikeras av Cementas pråmar. 

Vi vill ha det fantastiska varmbadhuset tillbaka, Liljeholmsbadets vänner och en mängd föreningar för funktionshindrade.

Marion Sundqvist, Liljeholmsbadets vänner
Bild: Holger.Ellgaard 

Nedan den skrivelse vi började med i januari:

2021-01-04

Till Fastighetsnämnden, Idrottsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd  samt alla tre funktionshinderråd som är knutna till nämnderna ifråga. 

För en tid sedan kunde man läsa i DN att Stockholms stad kommer att göra en miljardsatsning på simhallar, både renoveringar och ett nybygge. 1,7 miljarder kommer staden att satsa på detta.

Bl. a. kommer det tämligen nybyggda Eriksdalsbadet att behöva renoveras för 800 miljoner.

Det är då förvånande att det inte finns pengar för att renovera på Liljeholmsbadet. 100 miljoner hade fastighetskontoret beräknat att det skulle kosta. Ingen offert hade tagits in. Liljeholmsbadets vänner tog in en offert från Pampas Marina och den låg på 50 miljoner. Det borde vara fullt möjligt för staden att satsa den summan på ett bad som varit så oerhört älskat och omtyckt.

Liljeholmsbadet hade inga problem med trygghet, inga problem med uppbrutna skåp, som andra stora bad. Liljeholmsbadet hade också stadens bästa vattenkvalité i många år. Där luktade aldrig klor.

Detta K-märkta badhus är en kulturbyggnad som fyllde 90 år i somras. Ett kvalitetsbygge som aldrig bjudit på negativa ekonomiska överraskningar som Eriksdalsbadet. Liljeholmsbadet har legat på samma plats i Årstaviken i alla 90 år och är ett viktigt inslag i stadsbilden vid Hornstull. Detta ”Folkets bad” minner om den tid då bad och dusch tillhörde ovanligheterna i stadens lägenheter.

Det talas ofta om att vi ska ha valfrihet när det gäller skolor, hemtjänst, sjukvård m m. Men när det gäller badhus så gäller inte detta. Varför kan det inte finnas ett !!! badhus med liten bassäng? Alla andra bad har stora bassänger. Det behöver inte vara simtävlingar på alla bad. Badgästerna på Liljeholmsbadet tilltalades av småskaligheten och trivsamheten som detta innebar. Badet var väldigt handikappanpassat eftersom 7 handikappföreningar var stamgäster där. Också äldre personer hade glädje av detta. Det 30-gradiga vattnet var välgörande för såväl reumatiker som alla andra. 

Badet hade en mycket omtyckt simskola, samt vattengympa. På lördagar var det lekdag för barn. Det var alltså ett bad för alla åldrar. Men ungdomar och vuxna som verkligen ville simma långa sträckor och crawla, de sökte sig till andra bad. Och det fanns ju att välja på.

När Liljeholmsbadet plötsligt stängdes sommaren 2016 var det otroligt många som blev chockade och mycket ledsna. Det var många badgäster som blev ”hemlösa”. Det var de äldre som hade glädje av att badet var så handikappvänligt och som hade behov av det varma välgörande vattnet. Det var också många bland badgästerna som hade badet som social mötesplats. 

Enligt stadens idrottspolitiska program ska alla åldersgrupper ha möjligheter till motion i olika former, även bad och simning. Som det är nu är, är äldre människor diskriminerade. Är du stel och korpulent är det svårt med de branta stegarna ner i bassängen i vanliga badhus.

Efter stängningen av Liljeholmsbadet erbjöds de 7 handikappföreningarna specialbad av Idrottsförvaltningen, Beckomberga t ex.

Men helt klart så var de alla väldigt besvikna över att de måste lämna Liljeholmsbadet.

Där hade de fått disponera badet helt själva, en förening åt gången. De behövde inte beblanda sig med andra badgäster. En förening för blinda badade också där. De klarade sig helt utan ledsagare och assistenter tack vare småskaligheten, närheten till allt och handikappanpassningen. Längs hela bassängkanten finns (fanns) t.ex. ett räcke. Många uppskattade att badet var centralt beläget och att det fanns bra handikapparkeringar och en fin nybyggd ramp ner till badet.

Många badgäster hade Fysisk aktivitet på recept och hade blivit rekommenderade av sin läkare att uppsöka Liljeholmsbadet. Mycket pengar har sparats åt landstinget under åren.

Badet stängdes alltså plötsligt sommaren 2016. Anmärkningsvärt är att det gjordes stora investeringar på badet strax innan. Här en liten sammanfattning:

2001 Torrsättning, renovering av ponton

2004-2009 Renovering av pannrum, nya klinker i bassängen

2006-2009 Byte av alla fönster inklusive radiatorer

2006 Installering av fjärrvärme

2007-2009 Renovering av balanstankar

2013 Nytt sprinklersystem installerades, ny landgång (ramp) 

2014 Ett nytt vattenreningsverk installerades, de två basturummen renoverades

2015 Personalutrymmena renoverades

Dessa uppgifter kommer från Imre Nagy som var anläggningschef på Liljeholmsbadet i 25 år.

Han gick i pension 2015.

Det är mycket skattepengar det rör sig om. Varför investera så stora summor för att sedan stänga badet och bestämma sig för försäljning? Fanns det ingen framförhållning? 

Fastighetskontoret presenterade en utredning angående Liljeholmsbadet hösten 2016. 

Den utredningen var mycket negativ och det fanns direkta felaktigheter i den, vilket Liljeholmsbadets vänner kunde påpeka genom att anläggningschefen Imre Nagy hade mycket god kännedom om badet efter 25 år som chef.

Vi fick aldrig något svar från fastighetskontoret på våra skrivelser.

Den negativa utredningen med felaktigheter fick alltså bli det som låg till grund för politikernas beslut.

De valde att lägga ut badet till försäljning. Den försäljningen misslyckades.

Nu, flera år senare, ligger badet övergivet i Årstaviken och förfaller.

Det är dags för ett omtag! Det är dags för en ny utredning, en oberoende utredning. Offerter från sakkunniga ska tas in. Dessutom vill vi att f d anläggningschefen Imre Nagy får vara delaktig i utredningen.

Liljeholmsbadets vänner anser att det är skrovet som behöver renoveras. I övrigt var badet i fint skick då det stängdes 2016. Och som nämnts, stora investeringar hade gjorts de senaste åren. 

Varför inte löpa linans ut och satsa 100 (50?) miljoner på renovering av skrovet och ge oss badet tillbaka.

Gör Liljeholmsbadet till ett ”Funkisbad” ! (Ett förslag från Funktionsrätt Stockholm)

För Liljeholmsbadets vänner
Imre Nagy, f d anläggningschef
Marion Sundqvist

• debatt
• liljeholmsbadet

• Kommentera